ABSTRACT Examensarbete inom lärarutbildningen Titel: “Spänningen är vår värsta fiende” – en kvalitativ studie om hur klarinett- och saxofonlärare arbetar med ergonomi. Title in English: “The tension is our greatest obstacle” -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles ergonomics. Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund. Termin: Ht 2013. Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet. Handledare: Johanna Österling Brunström. Examinator:Christer Bouij.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en person kan fylla ljudbilden av en hel ensemble med hjälp av saxofon samt elektroakustiska effekter och pedaler. Det som ligger till grund för arbetet är att jag ville lära mig hur jag som solist kan komponera och lära mig att improvisera med hjälp av redskap som inte tillhör det akustiska. Metoden har gått ut på att dela upp arbetstiden i tre olika perioder. Inom perioderna har jag fem punkter: teknisk kunskap, improvisation, komposition, frihet och reflektion. Vid varje period reflekterar jag över hur arbetsprocessen har gått under dessa fem punkterna. Resultatet blev en 11 minuter lång komposition. Under arbetets gång har jag breddat min kunskap inom pedaler och effekter, men också lärt mig vilka egenskaper som behövs för att simulera ljudet av trummor, bas eller ett ackordinstrument. Jag har även insett vilken påverkan pedaler har haft på mitt sätt att komponera och improvisera. Till min låtskrivarprocess har jag hittat många nya tillvägagångssätt. Pedalernas inverkan har även fått min frasering att bli tydligare vilket resulterat i att mitt spel blivit mer nyanserat, utan effekter.

I dett arbete skriver jag om arbetet och processen kring mitt examensarbete som var en konsert på skolan till vilken jag skrivit all musik. Ämnen som behandlas är b.la hur det är att spela med syskon och hur det är att leda ett band med två mycket erfarna musiker. Stort fokus ligger på självkritik då jag tycker det är någoting som oftare borde tas upp. / <p>Kompositioner:The Pilot (Filip Olofsson) Pledge drive (Filip Olofsson) The keys (Filip Olofsson) Pitch (Filip Olofsson) The stakeout (Filip Olofsson) The Opposite (Filip Olofsson) Extra: Giant steps (John Coltrane) Medverkande:Robert Nordmark - saxofon, Petter Olofsson - bas, Filip Olofsson - trummor</p>

This thesis called Breath and Embouchure Exercises for Saxophone deals with the methodology of teaching techniques on the saxophone in a broader sense of all influences on tone creation. It begins with physical posture, continues with basic breathing techniques and only after their expected mastering proceeds to special techniques, which allow mastering of embouchure techniques and habits. This thesis follows and complements the publication of David Liebman: How to Play the Saxophone. The author goes more in depth where Liebman is too brief. He is not satisfied with just enumerating playing techniques but tries a view from the other side - from quality-aesthetic requirements to individual exercises. The focus of the thesis is to develop of a comprehensive system of exercises that leads those concerned through individual successive steps towards the ideal mastery of the tone creation technology. The aim is to provide reassurance to seekers on their way. The author as a teacher makes his proven system available also for other students.

In this study I research and reflect on the way I have been practicing with my saxophone, how I have been collaborating with others and how I’ve worked with performance during my two master years, with a focus on improvisation. The study is a presentation of my Professional Integration Project on NAIP-European Master of Music-program. I have had many different projects that will be presented. By playing, listening, and analyzing free improvisation I wanted to learn more about myself as a musician and about improvisation in general. I am also going to present individual exercises for improvisation I’ve been using, as well as exercises for group improvisation. I am going to present time-lines of events to see how one thing leads to another. I will present the product of a piece with improvised aspects, that led me and my collaborators to find our own ways of rehearsing. By summarizing the many aspects, I present my findings by describing what I want to learn, and how I want to learn it, and how I’ve been working with free improvisation groups and music collaboration, and what is important for me while performing improvisations. The findings of my studies suggest that I have developed my improvisational skills by playing free improvisation and doing exercises. My projects has also shown that you can combine written music with improvisational aspects in a classical setting by using different ways of rehearsing. Lastly, I found that it is important that, while improvising, musicians have a total mental presence to avoid energy loss in the music. / <p>Självständiga arbete, Master, 40 hp.</p><p>Program examenskonsert:</p><p>ImprovisationKvintett</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Linnea Andreassen röst, Maiju Kopra röst, Viktor Rydén röst, Amanda Larsson röst.</p><p>Jesper ErikssonKvartett (2014), uruppförande</p><p>Alexander Rydberg violin, Jesper Eriksson saxofon, Emma Augustsson cello, Anton Svanberg tuba.</p><p>ImprovisationTrio</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Jaan Krivel röst och klarinett, Kristoffer Linder slagverk</p><p>Extranummer: Friimprovisationsorkester</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Alexander Rydberg violin, Emma Augustsson cello, Anton Svanberg tuba, Linnea Andreassen röst, Maiju Kopra röst, Viktor Rydén röst, Amanda Larsson röst, Jaan Krivel röst och klarinett, Kristoffer Linder slagverk, Bernhard Greter piano.</p>

Föreliggande studies syfte är att, ur ett sociokulturellt perspektiv, lyfta fram lärares dialog kringövning i instrumentalundervisningen på saxofon. Initialt genomfördes två lektionsobservationersom resulterade i underlag för diskussion i de två semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar påen samstämmighet hos lärarna i att det ofta kan vara svårt att motivera eleven till att öva utan attriskera att eleven tappar intresset för instrumentet. Vidare visar resultatet på lärarnas syn på övning,syftet med övning, samt vilka artefakter som förekommer i undervisningen.

Paul Creston var en nytänkande och delvis självlärd kompositör som år 1939 komponerade en sonat för saxofon och piano. Syftet med detta arbete var att genom en analys av Crestons sonat ge en enskild musiker ökad förståelse för musikaliska utmaningar. Genom en systematisk analysmetod uppbyggd av musikaliska former, teman, motiv och harmonik analyserades verket. Analysen utfördes först satsvis och därefter analyserades verket som helhet. Resultatet visade på att en djupgående musikalisk analys förbättrar musikerns interpretation och tolkning. Vidare presenterades även resultatet att musikanalys som verktyg i inövningen kunde förkorta själva inlärningsfasen i övningen. Diskussionen visade slutligen på att denna studie krävde fler liknande studier med större omfång för att med säkerhet stärka resultaten. / <p>Inspelning bifogas med</p><p>Sonata för altaxofon i ess och piano, opus 19 Paul Creston Medverkande musikerAnna Johansen - saxofon Mårten Landström - piano </p>

Syftet med föreliggande arbete är att undersökavad det är som får mig att bli stressad och spänd när jag spelar saxofon, samt hur jag erfar avslappning som metod för att motverka ett spänt saxofonspel. Arbetet genomsyras av följande forskningsfråga: Hur kan avslappning öka kroppslig och mental medvetenhet, samt lösa upp invanda spänningar under saxofonövning? Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har jag genom loggboksanteckningar undersökt både fysiska och mentala upplevelser som framträtt under och efter genomförd avslappning- och saxofonövning. I resultatkapitlet presenteras de fysiska och mentala förutsättningar vilka uppdagats genom avslappning och som direkt påverkat både avslappnings- och saxofonövning. I kapitlet presenteras även den kroppsliga och mentala medvetenhet som gjorts och som bidragit till minskad fysisk- och mental stress. Vidare presenteras hur avslappningen både kort- och långsiktigt förändrat mitt förhållningssätt till både saxofonövning och musicerande. I diskussionskapitlet kopplas resultatet till tidigare forskning samt övrig relevant litteratur. Avslutningsvis presenteras fortsatta forskningsmöjligheter inom föreliggande ämne. / The purpose of this study is to examine determinants of stress and tension in my own saxophone playing. I experience relaxation as a method to counteract practicing saxophone in a tense state. The study is based on the following research question: How can relaxation enhance physical and mental awareness, and solve habitual tension in playing the saxophone? From a phenomenological perspective, I have examined both physical and mental experiences that appeared during and after completed relaxation- and saxophone exercise, through a logbook. Physical and mental states were examined in relation to both my increased abilities of relaxation and my saxophone playing in general. Furthermore, the results section goes further into depth of how an increased awareness concerning bodily and mental experience decreased physical and mental stress. Moreover, the implications of the present study presents how my saxophone practice and musical performances changed in line with the relaxation intervention over time. The results are linked to previous research and other relevant literature in the discussion chapter. Finally, suggestions on further research is presented.

Mitt projekt handlar om att studera hur de olika saxofonstorlekarna samspelar i enensemble. Syftet med studien är att undersöka hur jag förändrar mitt saxofonspel närjag byter från barytonsaxofon till sopransaxofon i en saxofonkvartett. Minaforskningsfrågor är: Hur ändrar jag mitt spel och min roll när jag går från att spelabarytonsaxofon till att spela sopransaxofon? Vad beror dessa skillnader på? Ibakgrunden tas begrepp som är viktiga för ämnet upp såsom rytm, intonation,embouchyr, stöd, formella roller och informella roller. Studiens teoretiska utgångspunktutgörs av ett hermeneutiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras de metoder jaganvänt, nämligen videoobservation och loggbok. Slutligen presenteras resultatet av deanalyser som har gjorts av bytet från barytonsaxofon till sopransaxofon. Studien gårigenom alla de förändringar jag har gjort gällande intonation, tempo, rytm, frasering;embouchyr, luft, artikulation; hållning, rörelse, motorik samt ledarskap och roller. / My project is about studying how the different saxophone sizes interact in an ensemble.The purpose of the study is to investigate how I change the way I play the saxophonewhen switching from baritone saxophone to soprano saxophone in a saxophone quartet.My research questions are: How do I change the way I play the saxophone and my role inthe ensemble when I switch from playing baritone saxophone to playing sopranosaxophone? What are these differences due to? In the background chapter, concepts thatare important to the topic are presented such as rhythm, intonation, embouchure,support, formal roles and informal roles. The theoretical foundation of the study is ahermeneutic perspective. The methodology chapter presents the methods I used,namely video observation and logbook. Finally, the results of the analyzes made of theswitch from baritone saxophone to soprano saxophone are presented. The studypresents all the changes I have made regarding intonation, pace, rhythm, phrasing;embouchure, air, articulation; posture, movement, motor skills, leadership and roles.

Detta arbete är en självstudie i att utveckla improvisation på saxofon. Syftet är att utforska hur det är möjligt att uppnå en nivå av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen är att all musik egentligen kommer ur improvisation. För att improvisation i nuet skall vara en reell komposition krävs en utvecklad förmåga att spela utifrån en inre musikalisk intuition, snarare än att enbart utgå från vad som är teoretiskt korrekt. Metoderna som används är dagliga anteckningar om den egna utvecklingen i en loggbok samt videoinspelning av mitt eget improviserande vid några tillfällen. Det teoretiska utgångsläget är fenomenologiskt. I fenomenologisk tradition ställs frågan vad som visar sig vara väl fungerande metoder eller redskap i att utveckla improvisation, för att uppnå ett ”flow” av komponerande i nuet. Dessa metoder och redskap har praktiserats och dokumenterats under några månader. Arbetets resultat utgår från loggbok och videoinspelningar. Där presenteras och utvärderas olika metoder för att öva improvisation. Vidare granskas improvisation utifrån enklare musikaliska ramar till att ta svårare utmaningar och utvecklas mer. Uppmuntrande för den som vill improvisera, är att resultatet visar att det går att få flow i sitt improviserade spel utifrån den kunnighet som finns etablerad, men att det sedan behövs träning för att improvisera utifrån mer och mer avancerade musikaliska förutsättningar. Viktigt för utvecklingen är att improvisera med andra och gärna inför publik. För att våga göra detta krävs mod. Till sist diskuteras resultatet tillsammans med de metoder som använts för att utveckla improviserat spel, liksom begreppet ”flow”. / This is a self-study in how to become a skilled improviser on saxophone, with the purpose of researching how to develop a higher level of freedom in improvising. A view introduced in the introduction of the study, is that all music basically generates from improvisation. For an improvisation to be a real composition in the now, it demands a highly developed skill, with the ability to play out from an inner creative intuition, rather than only from what might be theoretically correct. The methods used for the research are daily notes about the process in a journal and video-recordings of me improvising. The theoretic eyeglasses that are used are phenomenological. What kind of methods or tools will appear beneficial in developing improvisation skill to a level of reaching a ”flow” of composing music here and now? This is the question asked according to a phenomenological tradition. These methods and tools have been practiced and documented in about four months. The final result is based on the notes in the journal and the video-recordings. Different methods in how to develop improvisation is presented and evaluated. The result shows a development of improvising from musical frames more easy to manage, as well as taking challenges and train for more advanced skills. Encouraging for everyone, who wants to improvise, is that the result shows that it is possible to find a flow in improvising on the base of skill already established. To be able to improvise in a more and more advanced way, practice is of course necessary. Important for developing improvisation skills is to play together with others and preferably with an audience. To be able to do that courage must be added. Finally the result is discussed together with the methods used to develop improvisation, as well as the meaning of flow.