This study explores the relation between Scandinavian donor private sector development and collaboration (PSD/PSC) policies and recipients of the support in Mozambique. It seeks to understand how such relations function in the complex local political and business environment. The study departs in theory regarding hybrid regimes and private sector development, and an analytical framework is designed as a model for relations based on theories on state-business relations and aid effectiveness. The material was gathered during a two-months field study where interviews were carried out with key actors of development cooperation such as embassy staff, fund managers and local entrepreneurs. The study finds that several PSC tools are shaped according to a western point of view and not always well adjusted to the local Mozambican context. It also finds that the design of the policies in many cases produces a high entrance barrier to Mozambican entrepreneurs, why most recipients are essentially foreign business people.

No description available.

<p>Detta är en studie av hur två klasser från grundskolans år 8 i tankeskrivande reflekterar över sitt lärande i musikundervisningen. Klasserna får olika detaljerade instruktioner: en enkel och en mer omfattande. Syftet med undersökningen är att studera hur tankeskrivande kan användas som redskap för lärande och att få en inblick i hur eleverna ser på de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig eller inte lär sig.</p><p>I studien används kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet presenteras i tre delar: (1) data om textens form (2) data om den del av textens innehåll som rör musiktermer och uttryck för attityder (kvantitativt bearbetade) och (3) den del av innehållet som rör elevernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig (kvalitativt analyserade).</p><p>Resultatet visar att tankeskrivande kan användas som ett redskap för lärande i musikundervisningen. Eleverna i båda klasserna tycker att det är viktigt att lärandet är roligt och lustfyllt och att de utvecklas musikaliskt. Texterna från klassen som fick en enkel instruktion har många uttryck för negativa attityder. Texterna från klassen som fick en mer detaljerad instruktion har: fler antal ord, många positiva förväntningar, längre perspektiv och fler reflektioner över framtiden.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förtroende för ett företag påverkas av den språkliga utformningen av företagets webbtexter. Jag har undersökt hur språklig korrekthet och subjektivitet påverkar bedömningen av förtroendet samt om det finns skillnader beroende på läsarens kön och ålder. Undersökningen har utförts i form av en enkät med 13 Osgoodskalor, varav skalan trovärdigt/opålitligt har varit sammanfattande för de övriga. Urvalet har bestått av 130 studenter utan tidigare kännedom om det undersökta företaget. Materialet har utgjorts av en företagspresentation på webben. Denna presentation har jag manipulerat för att erhålla fyra olika bjudtexter.</p><p>Resultatet visar att företaget röner större förtroende om texten är språkkorrigerad, framför allt upplevs företaget då mer kompetent, aktsamt, ambitiöst, attraktivt och trovärdigt. Vidare gör subjektiva inslag som framhäver företagets positiva egenskaper att företaget upplevs mer aktsamt, ordentligt, ambitiöst och engagerat, men även mer skrytsamt. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors uppfattning av företaget är försumbara. Däremot är skillnaderna beroende på ålder märkbara – informanter under 25 år upplever större förtroende för företaget om de subjektiva inslagen ökar, och de blir inte lika påverkade av språkliga felaktigheter som de som är 25 år och äldre.</p><p>Min slutsats är att språkgranskning och korrigering av webbtexter ökar graden av förtroende för företag som presenteras på webben hos flertalet webbesökare. Subjektiva inslag uppfattas däremot olika av webbesökare i olika åldrar; om graden av subjektivitet är hög får de unga besökarna större förtroende för företaget medan de äldre får mindre förtroende. När det gäller graden av subjektivitet bör företaget därför anpassa sina webbtexter efter målgruppen.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.</p><p>Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement. Bruket bedöms ligga ganska nära Svenska skrivreglers komma-teringsregler, även om betydande avvikelser finns i fråga om huvudsatsfogning.</p>

<p>Sammandrag</p><p>I denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.</p><p>Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.</p><p>Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.</p><p>De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd. Eleverna i kategori 1 är mer studieinriktade, medan eleverna i kategori 2 mer upplever skolan som en social arena.</p><p>Betygssättningen skiljer sig åt i sju av uppsatserna. Fem av texterna har fått ett lägre betyg, och två har fått ett högre av de externa bedömarna.</p>

Thesis--Heidelberg. / Vita. Includes bibliographical references (p. [75]-79).

In the Kebnekaise Massif, Northern Sweden, the west facing glacier, Rabots glaciär, is loosing volume at a significantly higher rate than east facing, Storglaciären. By analyzing data from automatic weather stations situated on the ablation area on the glaciers we investigated the effect of meteorological differences on ablation. There was a difference in micro-climate between Rabots glaciär and Storglaciären. Generally Storglaciären had slightly warmer and drier air, had less or a thinner cloud layer but more precipitation. On both glaciers a glacier wind is dominant but high wind velocities were common especially on Storglaciären indicating a larger influence from the synoptic system. There was a good correlation for temperature and vapor pressure between the glaciers that indicate that both glaciers are strongly affected by the synoptic system. The meteorological parameters have similar effect on the ablation on the glaciers. Temperature, vapor pressure and the turbulent heat fluxes are the only meteorological parameters that suggest a linear affect on ablation. Net shortwave radiation contribute with the greatest amount of energy for ablation but decreased in relative importance as the temperature increased. Shortwave radiation, sensible and latent heat contributed with a total 184Wm-2 on Rabots glaciär and 222Wm-2 on Storglaciären. Rabots glaciär seem to have a significantly greater relative importance of the turbulent heat fluxes than Storglaciären. Although the differences in micro-climate were not great, using the ablation for Storglaciären to estimate ablation on Rabots glaciär would over estimate the ablation with 0.5m w.e..

No description available.

Crew planning is a complex optimization problem that usually is divided into two separate parts, pairing and rostering. In the rostering process crewmembers are assigned a personal roster, a schedule, for the next coming time period. In order for the crew to have an influence on their roster, SAS have implemented a Preferential Bidding System (PBS) where the crew has the ability to express their wishes regarding their roster, formulated as bids. Generally there is an outspoken dissatisfaction among the crew about PBS and how it works and therefore the questions were raised of how the system could be more transparent and how the bid fulfillment could be communicated both internally and externally. The performed analysis was made with regard to bidding pattern and bid fulfillment and was both quantitative and qualitative. The quantitative part consisted of a thorough review of historic data (delimited to only four months) and a questionnaire, targeting the whole crew collective, was set up as a complementary qualitative analysis. In this thesis the work and result is presented. The result of the analysis shows that satisfaction felt by the crew cannot be directly compared to bid fulfillment as it is measured today. The major aspects of improving the PBS should include a simplification regarding mainly bid types, but also actions in order to increase the transparency of the system and awareness. The recommendation to SAS is to present statistics to crew for each bid type regarding number of placed bids, number of possible fulfillments and how much that is fulfilled thus visualizing the possibility to get a bid fulfilled. A revised range of bid types have also been recommended along with a few minor changes.