The discussion regarding the second amendment and gun control in the United States has been a controversial and highly debated topic for many years. However, with the several school shootings taking place, the discussion about gun controls has been taken to a new level. The purpose of this essay is to give an overview of the debate and answer to the main question ”how is the relationship between freedom and rights expressed in the debate about strengthened gun control, in relation to positive and negative liberty, and over time?  In order to achieve the purpose, three different kinds of analyzes have been made. First, two pro-contra analyzes were made on two different occasions. Next, the arguments found was examined through two concepts of liberty: positive and negative liberty. Lastly, a comparison was made between the arguments from the two different occasions. The results show that there are three different core issues in the debate, and that positive liberty is dominating the pro-gun control side, while negative liberty and individual rights are dominating the contra-gun control side. The debate has not been going through a radical change. However, some arguments have grown stronger over the years.

Skolskjutningar eller andra skolattacker är tack och lov inte så vanliga i Sverige men då och då sker attacker, senast i Malmö i mars 2022. Det förväntade kunskapsbidrag som detta examensarbete är tänkt att bidra med är att presentera vad forskningsfältet säger om skolattacker runt om i världen mellan 1999–2021. För att kunna presentera forskningsfältet var syftet med detta arbete att göra en litteraturöversikt om skolattacker mellan 1999 – 2021 utifrån begreppen: School shooting, social exclusion, social isolation och bullying. Via denna sökning var syftet att försöka kartlägga vilka anledningar som förklaras ligga bakom attackerna, presentera om det finns en koppling mellan marginalisering och skolattacker samt sammanställa vad forskningen beskriver som framgångsfaktorer i skolors arbete kopplat till området. Ytterligare en aspekt som detta arbete syftade till att presentera i litteraturöversikten var vad forskningen säger om den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen. Ansatsen till syftet tas genom följande frågeställningar: Vilka kopplingar mellan skolattacker och marginalisering presenteras i forskningen mellan 1999 – 2021?Vad visar forskningen för framgångsfaktorer i skolors arbete med att på individ-, grupp- , organisations- och samhällsnivå, motverka marginalisering av elever i skolan?Hur beskriver forskningen den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen? För att göra litteraturöversikten användes SMART-metoden av Claes Nilholm som utgångspunkt för att sammanställa och på ett tydligt presentera resultatet. För att analysera resultatet och besvara de tre olika forskningsfrågorna användes tre olika teoretiska perspektiv som utgångspunkter: kritisk eller kategoriskt perspektiv, pragmatiskt perspektiv och verksamhetsteori. Resultatet visade att uttrycket marginalisering inte är vanligt förekommande och när, används det för att beskriva individer. I resultatet framkommer inte heller något om det specialpedagogiska perspektivet och inga beskrivningar av specialpedagogers arbete. Inte heller presenteras det några framgångsfaktorer som vilar på en vetenskaplig grund. De framgångsfaktorer som presenteras är främst riktade till individen genom psykologer och kuratorer. Vidare ges ett exempel på framgångsfaktor i form av förebyggande arbete som spänner hela vägen från samhälls- till individnivå genom möjligheten att ge anonyma tips. De specialpedagogiska implikationer som detta arbete är tänkt att bidra med är insikt om ett tomrum i informationen om hälsan för elever i skolan och betydelsen av specialpedagogens arbete. Denna uppsats är ett bidrag till forskningsfältet genom att sätta fingret på ett område som behöver utvecklas. Det blir synligt att resurser behövs för översyn och förändring av den psykosociala skolmiljön och här har specialpedagogen en roll att fylla.

Prior literature has investigated the connection between school shootings and factors of familial trauma and mental health. Specifically, experiences related to parental suicide, physical or sexual abuse, neglect, marital violence, or severe bullying have been associated with a propensity for carrying out a mass shooting. Given prior research has shown common histories among school shooters, it follows that a person's violent tendencies can be revealed by their previous communications with others, thus aiding in predicting an individual's proclivity for school shootings. However, previous literature found no conclusions were drawn from online posts made by the shooters prior to the mass shootings. This thesis applies NVivo-supported thematic analysis and Natural Language Processing (NLP) to study school shootings by comparing the online speech patterns of known school terrorists versus those of non-violent extremists and ordinary teenagers online. Findings indicate that out of all the possible NLP indicators, conversation, HarmVice, negative tone, and conflict are the most suitable school shootings indicators. Ordinary people score eight times higher than known school shooters and online extremists in conversation. Known shooters score more than 14 times higher in HarmVice, than in both ordinary people and online extremists. Known shooters also score higher in negative tone (1.37 times higher than ordinary people and 1.78 times higher than online extremists) and conflict (more than three times higher than ordinary people and 1.8 times higher than online extremists). The implications for domestic violence prediction and prevention can be used to protect citizens inside educational infrastructure by linking the flagged accounts to the schools or colleges that they attend. Further research is needed to determine the severity of emotional coping displayed in online posts, as well as the amount of information and frequency with which weapons and killing are discussed.

Detta arbete avhandlar antagonistiska hot gentemot högstadie- och gymnasieskolor i Sverige i form av skolattacker och skolskjutningar. Fokuset har varit riktat mot projekteringsstadiet av nybyggnation och ombyggnation av skolor där förebyggande åtgärder kan genomföras för att försvåra för potentiella gärningsmän innan polis anländer och kan börja agera. Detta syftar också till att underlätta för personer som befinner sig inne i byggnaderna, samtidigt som utrymningsmöjligheterna vid brand enligt räddningstjänstens insatsidé bibehålls.De antagonistiska hoten har blivit allt vanligare i Sverige då hotbilden gentemot samhället har ökat. Denna utveckling kan leda till förödande konsekvenser där elever och skolpersonal riskerar allvarliga skador på sina liv och hälsa.Kvalitativa metoder i form av intervju med brandskyddsprojekterande brandingenjör samt tre intervjuer i pappersform med kommunala säkerhetssamordnare genomfördes som ett första steg. Därefter genomfördes studiebesök på två gymnasieskolor samt en ytterligare en intervju med sakkunnig polisinspektör inom POLKON-ämnet. Detta ligger till grund för de slutsatser och svar på frågeställningarna som lyfts i arbetet.Diskussionen kretsar kring vikten av integrerade säkerhetsperspektiv i planeringen av skolor, myndigheters samverkan och behovet av utbildning för personalen. Vid analyser av säkerhetsstrategier på skolor i de olika kommunerna belyses variationer och olika fokusområden inom säkerhetsplaneringen. Dessa inkluderar tekniska lösningar som säkerhetsappar, kameraövervakning och taggsystem, parallellt med betoning på elevers psykiska hälsa och en tidig upptäckt av eventuella hot.Det framgår att utrymnings- och inrymningsstrategier vid PDV inte alltid införs tillräckligt vid brandskyddsprojektering av skolor, vilket kan kräva anpassning och bättre hantering av vid potentiella hot.Polismyndighetens förändrade taktik mot ett än mer offensivt agerande vid PDV-situationer, liknande räddningstjänstens strategi vid brand i byggnader, betonas. Dock behövs fortsatt samordning och dialog mellan myndigheterna för att säkerställa en effektiv hantering av nödsituationer på skolor.Slutsatserna av arbetet är att ökad medvetenhet och anpassning av säkerhetsstrategier är nödvändigt för att möta dagens komplexa hot i skolor. Det betonas vikten av att införa lämpliga åtgärder för både brand och PDV i brandskyddsprojekteringen, samt säkerställa en samsyn mellan Polismyndighetens taktiska förhållningssätt och räddningstjänstens insatsstrategi för att trygga elever och personals säkerhet på skolor. Brister på krav i svensk lagstiftning bidrar till varierande säkerhetsåtgärder mellan kommuner och skolor.

No description available.

Att använda maskininlärning för att detektera vapen eliminerar en konstant mänsklig övervakning, vilket också kan leda till en lägre responstid till polis. I den här rapporten undersöks hur en vapendetektor kan konstrueras och byggas som en del av en klient-server-lösning. / With the progress of deep learning methods the last couple of years, object detectionrelated tasks are improving rapidly. Using object detection for detecting guns in schoolsremove the need for human supervision and hopefully reduces police response time. Thispaper investigates how a gun detection system can be built by reading frames locally andusing a server for detection. The detector is based on a pre-trained SSD model and throughtransfer learning is taught to recognize guns. The detector obtained an Average Precisionof 51.1% and the server response time for a frame of size 1920 x 1080 was 480 ms, but couldbe scaled down to 240 x 135 to reach 210 ms, without affecting the accuracy. A non-gunclass was implemented to reduce the number of false positives and on a set of 300 imagescontaining 165 guns, the number of false positives dropped from 21 to 11.

With the progress of deep learning methods the last couple of years, object detection related tasks are improving rapidly. Using object detection for detecting guns in schools remove the need for human supervision and hopefully reduces police response time. This paper investigates how a gun detection system can be built by reading frames locally and using a server for detection. The detector is based on a pre-trained SSD model and through transfer learning is taught to recognize guns. The detector obtained an Average Precision of 51.1% and the server response time for a frame of size 1920 x 1080 was 480 ms, but could be scaled down to 240 x 135 to reach 210 ms, without affecting the accuracy. A non-gun class was implemented to reduce the number of false positives and on a set of 300 images containing 165 guns, the number of false positives dropped from 21 to 11.

No description available.

No description available.