This paper is an examination of the horror elements found in Peter Watts’ Blindsight. In depicting an encounter with aliens, this science fiction novel explores topics such as the nature of sentience, mankind’s relationship with technology, posthumanism, and the limitations of the human body and mind. Blindsight also envisions entities (aliens, vampires, and artificial intelligences) capable of interacting with material realities inaccessible to human beings. Using Levi R. Bryant’s machine-oriented ontology, this thesis demonstrates how Watts employs these themes and issues to problematize anthropocentrism and the notion of selfhood. These elements—and more—will be discussed and shown to match the criteria associated with ontological horror.

Rosa Montero's novels Lágrimas en la lluvia and Peso del corazón focus on Bruna Husky, an android private detective living in Madrid in 2109. Husky's career leads her into investigating various sinister plots, both of which she falls victim to. These quests lead her to make discoveries about herself that challenge her beliefs about herself. All the cases that Bruna investigates take her on journeys that mirror Campbell's structure of the monomythic quest. My analysis of the novels focuses on how Bruna follows the model of the Campbellian cycle while at the same time questioning the quest, keeping true to archetypes of the feminine quest as established by Anis Pratt and Dana Heller. My article focuses on three distinctive steps in the quest, the crossing of the threshold, initiation, and the return, as well as the most important characteristic of the feminine quest, the heroine's negation of the patriarchal society.

Denna uppsats undersöker romanen Ful som skildrar en dystopisk värld. Romanenuppmärksammar utseende och skönhet i olika omfattningar. Därför valdes en kvalitativ textanalys som kombinerades med en litterär tolkning av romanen utifrån ett sociopoetiskt perspektiv. Ytterligare genomfördes en tematisk analys där det framkom två tydliga teman i romanen, skönhetsideal och identitetsskapande. Fortsättningsvis undersöker uppsatsen hur det går att arbeta med genren science fiction i didaktiska kontexter. Baserat på den utvalda romanen kommer ett urval av citat att presenteras och analyseras för att visa bredden på relevanta teman som romanen lyfter fram. Resultatet i denna uppsats påvisar flera didaktiska möjligheter med Ful, eftersom den belyser flera relevanta samhällsaspekter som går attj ämföra med samtiden utifrån speglingsteorin.

Romanen ”Is” utspelar sig i en fiktiv framtid och skildrar ett Sverige i svallvågorna avklimatförändringarna. Landet styrs av auktoritära högerpartier som har infört strikt kontrollpå befolkningstillväxten genom att unga män steriliseras efter att ha donerat spermaoch senare i livet får ansöka om att skaffa barn.Inom ramen för det här arbetet skildras samhället ur två perspektiv:1. Chinua kommer som flykting till Sverige och försöker starta ett nytt liv, men möterhårt motstånd från både samhällsapparaten och befolkningen. I desperation tvingashan sälja sin kropp, eller snarare sina spermier, till barnlösa kvinnor.2. I det inhägnade samhället Gränna bor Arwen och Viggo. De har fyra barn och ärbåda högt uppsatta i samhällsadministrationen och näringslivet. Arwen är den mest karriärmässigtdrivna, medan Viggo känner sig mer utanför. Skillnaderna mellan dem växeri takt med att samhället radikaliseras och de driver sakta isär, samtidigt som de vinnläggersig om att upprätthålla en polerad fasad.Syftet är att skildra ett framtida Sverige ur flera perspektiv så att möjliga svagheteroch styrkor visas upp. Chinuas perspektiv utgår från positionen ”ute, vill in”, en personsom utan eget förskyllande befinner sig utanför gemenskapen och kämpar för att bli endel av den. Chinua har tidigare försökt hitta en plats i andra europeiska länder, menmisslyckats och därför tagit sig vidare till Sverige. Arwen och Viggo-perspektivet äristället ”inne, vill vara kvar”, vilket ger möjlighet att gestalta den styrande delen av samhället,där de som passar in och tror på systemet lever.Planen är att i framtiden utöka romanen med ytterligare två perspektiv: ett om detbarndrömmande paret Jani och Dani, som får avslag på sin ansökan om att skaffa barn(också ett ”inne, vill vara kvar”-perspektiv, men underifrån); ett om de som valt att lämnadet nya Sverige och försöka bygga en alternativ gemenskap längre norrut (”ute, villvara ute”). Inom de respektive perspektiven är det också meningen att det ska finnas nyanseroch glidningar, och centrala personer kommer att skifta tillhörighet.Till planen hör också att vidareutveckla världsbygget med centrala frågor som temperaturhöjningoch havsnivåhöjning och deras bredare konsekvenser, samt att utforskaframtida teknisk utveckling och dess effekter på samhället och hur människor umgås.

In the wake of a ship's rebellion that left the aircraft in the hands of authorities and its crew either imprisoned or hospitalized, former Captain Alberta Ramira finds herself in need of work and out of a ship while law enforcement finishes investigating the incident. She joins the "ferkeeps," a unit of law enforcement tasked with making sure expectant mothers are healthy and abstaining from substances that could be harmful to their unborn children. Although Ramira is initially unhappy with her temporary new job, she quickly becomes enmeshed with her colleagues, especially one, Turi, for whom she develops feelings. That sense of camaraderie presents a challenge when she is approached by one of the investigators offering the immediate return"”and upgrade"”of her ship if she will only testify against her colleagues for enabling drug use and trade among their clients. Meanwhile, Niagara, recovering from her physical and emotional wounds from the ship's rebellion, is whisked away at the behest of her mother, colony chancellor, on a luxury spaceship carrying diplomats to the colony's capital on Terra for the upcoming legislative session. Under constant guard should anyone threaten the chancellor's daughter, Niagara has to forget the norms of her last four years as an indentured sailor and brush up on her social graces. But when the indentured on that ship rebel, she has to use both halves of herself to strike a compromise between indentured and the captain to ensure they all reach Terra safely. As Ramira and Niagara struggle against the social and civic structures in more civilized climes, Vicky heads for the wilds of Eden, plunging into a perilous forest in search of an expert on the language and culture of the aliens who previously occupied the planets in the colony. The trees and vines are hard enough to cut through without strange and bloodthirsty animals and insects lurking nearby, and despite her most careful efforts, Vicky is seriously wounded. She finds help, though, in a commune of colony deserters hiding in the center of the forest. The expert she was looking for is there, too. Vicky must decide if she will stay safe in the commune, cut off from her family and friends but free of the obligations waiting for her within the colony's reach, or brave the forest again to return to civilization.

Annihilation is the first novel in the trilogy named “The Southern Reach,” a ScienceFiction/Horror series of books written by Jeff VanderMeer. Annihilation focuses on a team of scientists on an expedition into an area where the very nature has been altered in mysterious ways. The scientists’ goal is to study this area to come to an understanding of what is happening, but like the eleven previous expeditions, they fail.   With the aid of narratology, I will argue that Jeff VanderMeer’s Annihilation is an unreliable narrative. To prove that, I will analyse and discuss specific passage’s unreliable narration used in the novel, as well as incorporating themes from the novel that directly correlate with the unreliability of the novel’s narrative.  Annihilation is filled with ambiguous language and events that are on almost every  level unexplainable using scientific methods. The way that the novel is written makes the narrator, the biologist, unreliable in her narration of the events that take place around her. She is tormented by both her past and by the beings that inhabit Area X, such as the Crawler. The results of this study exemplify the ambiguity of VanderMeer’s writing and how he uses this ambiguous language to further thrust the narrative into a void of chaotic unreliability. There is nothing in the novel that can be trusted as fact in the context of the world in which the characters inhabit, down to the characters own thoughts and memories. The presented themes of Annihilation are in direct correlation with the unreliability of the narrative and show how deep VanderMeer went into constructing the most unreliable narrative possible.

Der Schöpfer der Science-Fiction-Serie Babylon 5 J. Michael Straczynski musste sich in einem Interview die Frage gefallen lassen, warum in seiner Serie die alltägliche Kommunikation noch über Handgeräte abgewickelt würde. Schließlich sei es doch heute allgemein akzeptiert, dass so genannte Kommunikatoren, die an die Brust geheftet werden, die vorherrschende Technologie der Zukunft sein werden. Diese Art von Technik, Kommunikatoren, tauchten zum ersten Mal 1987 in der Fernsehserie Star Trek: The Next Generation auf. In der Tat lösten sie in der Star Trek-Zeitlinie jene Handgeräte ab, die 1966 erstmals von Captain James T. Kirk und seiner Crew in Star Trek: The Original Series verwendet wurden und die eine frappierende Ähnlichkeit mit den kleinen Mobiltelefonen der Gegenwart besitzen. Diese kleine Anekdote macht deutlich, wie sehr Star Trek im gesellschaftlichen Diskurs mit alltäglich benutzter Technik assoziiert wird und welche mächtige Position diese Science-Fiction-Serie in unserer Populärkultur einnimmt, dass sich sogar andere Science-Fiction-Serien, die in völlig anderen zukünftigen Parallelwelten spielen, nach ihr richten sollen. Ist Star Trek tatsächlich so von Technik dominiert, dass sich andere Serien danach richten sollen? Wie wird die Technisierung der Gesellschaft in Star Trek thematisiert? Welche Konsequenzen ergeben sich daraus? Und auf welche Weise reflektiert das Star Trek-Universum die technische Fortentwicklung der Gegenwart?

Ein wesentliches Charakteristikum der klassischen Utopieerzählungen der Renaissance ist, dass sie vor allem Raumutopien darstellen. Die Utopie ist an einem Wunschort angesiedelt, einer Imagination, die sich in zeitlicher Entfernung zum Betrachter befinden kann, die in jedem Fall aber eine beträchtliche räumliche Entfernung aufweist. Es scheint also eine Art Notwendigkeit zu bestehen, eine ideale Gesellschafts- respektive Staatsform in die topografische Peripherie zu verlegen, weitab von der real existierenden Gesellschaft, innerhalb derer die Utopie entstand. Nur so kann sich das Ideale frei von gegenwärtigen omnipräsenten Einflüssen entfalten, kann ein idealer Gesellschaftsentwurf mit der realen Gesellschaft kontrastieren und sie widerlegen. Worin kann man bei dieser Charakterisierung des utopischen (Nicht-)Ortes Gemeinsamkeiten mit dem (Nicht-)Ort Raumschiff sehen? Kann ein Raumschiff die Basis einer Utopie darstellen, quasi ein paradigmatisches Anderswo, abgekoppelt von unserer Welt und doch mit ihr geistig verbunden? Insbesondere, wenn es sich hier um das US-amerikanische Franchise Star Trek handelt, das gemeinhin eher unter dem Genre Science-Fiction denn als Utopie behandelt wird? Im Folgenden will ich anhand der Fernsehserie „Star Trek: The Next Generation“ versuchen aufzuzeigen, welche Rolle das Raumschiff als Handlungsort innerhalb der Serie spielt und welche utopische Bedeutung es für die Serie erlangt.

No description available.

No description available.