Submitted by Raniere Barreto (raniere.barros@ufvjm.edu.br) on 2018-10-26T19:47:13Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) yvssa_carneiro_desmots_eliote.pdf: 2710883 bytes, checksum: d37c2db27a339449a69986281db2966a (MD5) / Approved for entry into archive by Rodrigo Martins Cruz (rodrigo.cruz@ufvjm.edu.br) on 2018-11-10T11:13:46Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) yvssa_carneiro_desmots_eliote.pdf: 2710883 bytes, checksum: d37c2db27a339449a69986281db2966a (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-10T11:13:47Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) yvssa_carneiro_desmots_eliote.pdf: 2710883 bytes, checksum: d37c2db27a339449a69986281db2966a (MD5) Previous issue date: 2018 / Este estudo prop?e a implementa??o e an?lise do Framework Scrum no desenvolvimento de novas funcionalidade para o website Nosso Exerc?cio. Esta aplica??o web consiste em um dos projetos do Programa de Educa??o Tutorial, PET-UFVJM/Campus do Mucuri situada na cidade de Te?filo Otoni-MG e tem como finalidade o compartilhamento aberto de exerc?cios did?ticos de diversas ?reas do conhecimento. Por solicita??o de seus idealizadores, novas funcionalidades foram demandadas para o Nosso Exerc?cio, por?m, n?o existiam para este projeto metas claras nem um plano de trabalho a ser seguido, os requisitos n?o estavam formalizados e a equipe dispon?vel n?o estava madura nas tecnologias utilizadas. Levando-se em considera??o o desafio enfrentado na gera??o de software de qualidade e o limite de tempo dispon?vel para a realiza??o desta pesquisa, foi proposto o uso de um processo da Engenharia de Software com intuito de se obter maior controle e qualidade do produto final a ser desenvolvido. O m?todo ?gil Scrum foi o escolhido para gerenciar as atividades de desenvolvimento para este software. Assim, o objetivo geral desta pesquisa consistiu em buscar uma resposta para a seguinte pergunta-problema: Quais benef?cios e/ou dificuldades podem ser obtidas atrav?s da aplica??o do Framework Scrum na evolu??o do desenvolvimento da plataforma aberta Nosso Exerc?cio? Seguindo o modelo sugerido por Coughlan e Coghlan (2002), o m?todo de pesquisa-a??o foi utilizado para descrever a din?mica conduzida durante este trabalho. A implanta??o do Scrum no Nosso Exerc?cio ocorreu em duas etapas, a primeira, visou realizar uma capacita??o sobre o Scrum e as ferramentas tecnol?gicas utilizadas no desenvolvimento do Nosso Exerc?cio. J? a segunda, tratou do desenvolvimento das funcionalidades para este website. A an?lise dos resultados mostrou v?rios benef?cios obtidos com a implanta??o do Scrum neste projeto, como: o foco e compromisso do Time durante o seu trabalho, o atendimento ?s reais necessidades do cliente (Product Owner), a flexibilidade do framework em se ajustar ?s condi??es de ambiente e trabalho de cada Time criado; o aprendizado cont?nuo do software e do processo resultante das discuss?es feitas nas Reuni?es de Planejamento, Revis?o e Retrospectiva. O ponto cr?tico do trabalho deu-se sobre a imaturidade com as tecnologias utilizadas para o desenvolvimento do website. As li??es aprendidas com esta pesquisa indicam que ? poss?vel obter benef?cios com a implanta??o do framework Scrum que superem as suas dificuldades, desde que sejam feitas as devidas an?lises do ambiente em que o mesmo for adotado. / Disserta??o (Mestrado Profissional) ? Programa de P?s-Gradua??o em Tecnologia, Sa?de e Sociedade, Universidade Federal dos Vales do Jequitinhonha e Mucuri, 2018. / This study proposes na implementation and analysis of Scrum Framework in the development of new functionalities to ?Nosso Exerc?cio? (Our Exercise) website. This web application consists in one of the Tutorial Education Program Projects, PET-UFVJM/Mucuri Campus, located in Te?filo Otoni city, Minas Gerais state and it has as its objective the open share of teaching exercises of several knowledge areas. At the request of its creators, new functionalities were demanded to ?Nosso Exerc?cio? (Our Exercise), however, there were not clear goals for this project nor a work plan to be followed, the requirements were not formalised and the available team was not mature enough on the tecnologies applied. Considering the challenge faced on the generation of a good quality software and the time limit available for taking this research, the use of a software engineering was proposed aiming to get bigger quality control of the final Product to be developed. The agile method Scrum was the one chosen to manage the developing activities to this software. So, the general goal of this research consisted in searching for an answer to the following question-problem: Which benefits and/or difficulties can be obtained through the apllication of Scrum Framework on the evolution of the development of ?Nosso Exerc?cio? open plataforma? According to the model suggested by Coughlan and Coghlan (2002), the research-action method was used to describe a dinamic conducted during this work. The Scrum implantation on ?Nosso Exerc?cio? occurred in two stages, the first one, aimed to do a training about Scrum and the technological tools used in the development of ?Nosso Exerc?cio?. The second one, dealt with the development of functionalities to this website. The analyses of the results showed many benefits gotten with the implatation of Scrum in this project, like focus and commitment of ?Time? during its work, the attendance to the costumer?s real needs (Product Owner), the framework flexibility in adjusting to environment and work conditions of each ?Time? created, the continuous learning of the software and of the process resulting of the discussions taken on planning, reviewing and retrospecto meetings. The critical work point was about the immaturity with the technologies used for the website development. The learned lessons with this research indicate that it?s possible to get benefits with the implantation of Scrum Framework which overcome the difficulties, as long as the needed analysis of the enviroment where it was adopted be done.

Submitted by Silas Dias Romanha (silas.romanha@outlook.com) on 2016-11-24T13:52:23Z No. of bitstreams: 1 Silas_Romanha_Final_PósDefesa.pdf: 2308555 bytes, checksum: f4345354ab7a259801798a5686fc5c86 (MD5) / Approved for entry into archive by Felipe Augusto Arakaki (arakaki@reitoria.unesp.br) on 2016-11-29T11:59:15Z (GMT) No. of bitstreams: 1 romanha_sd_me_guara.pdf: 2308555 bytes, checksum: f4345354ab7a259801798a5686fc5c86 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-29T11:59:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 romanha_sd_me_guara.pdf: 2308555 bytes, checksum: f4345354ab7a259801798a5686fc5c86 (MD5) Previous issue date: 2016-05-30 / Este trabalho aborda os aspectos relacionados à implantação de Fábrica de Software (FS) em Instituições de Ensino Superior (IES) no Brasil e busca identificar fatores que influenciam tais instituições na decisão de adotar o referido modelo, assim como os fatores de risco e dificuldades normalmente encontradas durante o processo. A análise realizada neste estudo permite que IES possam se atentar a aspectos que facilitem a implementação de uma Fábrica de Software em seu ambiente acadêmico. O trabalho utiliza como método a pesquisa de campo, a pesquisa documental e apresenta uma análise dos resultados com as instituições pesquisadas. A partir dos resultados observados nestas IES, é apresentada uma proposta de implementação e gerenciamento de Fábrica de Software Acadêmica (FSA), aprovada e implementada na Associação Educacional Dom Bosco (AEDB), incluindo seus resultados parciais. / This paper addresses the issues related to Software Factory deployment (FS) in Higher Education Institutions (HEIs) in Brazil and aims to identify factors that influence such institutions in the decision to adopt that model, as well as the risk factors and difficulties usually during the process. The analysis in this study allows IES can pay attention to aspects that facilitate the implementation of a Software Factory in their academic environment. The work uses as a method of field research, desk research and analyzes the results of the surveyed institutions. The results observed in these HEIs, the study presents a proposal for deployment and management Academic Software Factory (FSA), approved and implemented in Associação Educacional Dom Bosco (AEDB), including its partial results.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

This paper aims to investigate whether a small organization with small development teams can find a value in leaving a functioning development process to follow a formal systems development methodology, if these organizations can find support in an agile systems development method and in such case the method needs to be adjusted according to the organizations unique conditions. A traditional plan-driven system development methodology includes a number of phases that are carried out sequentially and a completed phase can basically not be resumed. All requirements are specified at the beginning of a project and at the end of the project only one delivery of software take place. This can cause difficulties in for example dealing with changing requirements. Agile system development methods intend to deal with changing requirements and to enable continuous delivery of valuable, working software. In this paper, both the traditional plan-driven methods and agile methods will be explained. Research methodology and existing system development theories will be discussed and a company where the study has been conducted will be presented. The company's current work processes are analyzed and presented, and all collected data will be reviewed. The results of the paper shows that no initial adaptation of agile methods, Scrum in this specific case, needs to be implemented and that there is no evidence to suggest that small organizations with small development teams can not work after a formal agile methodology. Finally, a general discussion of the study will be conducted and conclusions whether the study objective has been achieved or not will be discussed. / Denna uppsats ämnar undersöka huruvida en mindre organisation med små utvecklingsteam kan finna ett värde i att lämna en fungerande utvecklingsprocess för att följa en formell systemutvecklingsmetod, ifall dessa organisationer kan hitta ett metodstöd i agila systemutvecklingsmetoder och om metoderna i så fall behöver anpassas utefter organisationens unika förutsättningar. En traditionell plandriven systemutvecklingsmetod innehåller ett antal faser som genomförs sekventiellt och en slutförd fas kan i stort sett inte återupptas. Alla krav specificeras i början av ett projekt och endast en leverans av mjukvara sker. Detta kan medföra svårigheter med att hantera till exempel förändrade krav. Agila systemutvecklingsmetoder har för avsikt att hantera förändrade krav samt möjliggöra kontinuerliga leveranser av värdefull och fungerande programvara. Under uppsatsen kommer såväl traditionella plandrivna metoder som agila metoder att förklaras närmare. Metodval för forskningen och befintliga systemutvecklingsteorier kommer att diskuteras och ett företag där studien har bedrivits kommer att presenteras. Företagets nuvarande arbetsprocess analyseras och presenteras och alla datainsamlingar kommer att gås igenom. Resultatet av uppsatsen visar på att inga initiala anpassningar av agila metoder, Scrum i det här specifika fallet, behöver genomföras och att det inte finns något som tyder på att små organisationer med små utvecklingsteam inte kan arbeta efter en formell agil metod. Slutligen kommer en allmän diskussion om studien att föras och slutsatser gällande om syftet med studien har uppnåtts kommer att diskuteras.

The Thesis purpose is in the context of system development validate the Scrum Methodology. Projects concerning information technology are difficult to manage and tend to fail in quality, time or costs. Scrum presents a new view of the system development. Better cooperation between customers and developers, continuous follow-up on daily basis and extensive communication in the development team are all characteristics of Scrum. Scrum is described as a new paradigm by its founders but has been criticized by experts of system development too. This Thesis discuss if Scrum is a better way to develop software than older models like the Rational Unified Process and the Spiral Model with focus in five factors. The result of the study is that Scrum has given system development new ways to manage requirements and methods to push the project forward. Lack of management commitment and user involvement can be better with Scrum if the model is used in the right way. Answers concerning coding and testing differ between the respondents in the study which makes it different to make conclusions regarding this factor. / Syftet med uppsatsen är att i en systemutvecklingskontext beskriva de problem som gör att IT-projekt misslyckas och utvärdera om användningen av den agila utvecklingsmodellen Scrum reducerar problemen. IT-projekt tenderar att misslyckas och de bakomliggande orsakerna är flera. Uppsatsen grupperar misslyckande av IT-projekt i fem faktorer. Ledningsstöd, användarmedverkan, projektstyrning, kravhantering samt kodning och test. Scrum är en agil systemutvecklingsmodell som av sina skapare beskrivits som ett paradigmskifte inom systemutvecklingen. Korta tidsintervaller, självgående systemutvecklare, daglig uppföljning är några av Scrums kännetecken. För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. En intervjuserie med tio intervjuer och en observation ligger till grund för undersökningens resultat. All insamlad data är insamlad på fallföretaget Banverket Verksamhetsstöd IT. Undersökningen har visat att Scrum ger en del nya angreppssätt främst avseende projektstyrning och kravhantering. Scrum innehåller möjligheter för ökad användarmedverkan och ledningsstöd men det krävs konkreta åtgärder från projektorganisationen om det ska lyckas fullt ut. Uppfattningar kring kodning och test skiljer sig åt beroende på vilken respondent som frågas. Det tyder på att det saknas tydliga rutiner i det här avseendet. Slutsatsen blir därmed att Scrum reducerar några av de problem som finns i IT-projekt och därmed med fördel kan användas som en best practice.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

Agila arbetsmetoder bygger på iterativ utveckling och snabba leveranser. Dennakandidatuppsats har genomförts mot praktiserande som har erfarenhet av att arbeta enligt agila arbetsmetoder. Då IT-projekt misslyckas i stor omfattning och kritik riktas mot Scrum är temat för denna uppsats aktuell. Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar praktiserande står inför när dearbetar enligt den agila arbetsmetoden Scrum. För att undersöka detta genomfördes enkvalitativ datainsamling i form av intervjuer på fem deltagare som har erfarenhet av att arbeta med Scrum. Kategoriseringar gjordes utifrån empirin och teorin har sedan förstärktdessa kategoriseringar. Undersökningen kom fram till att praktiserande av Scrum stod inför utmaningar inom Agil definition och Scrum, att samarbeta enligt Scrum samt resultat och målbild. / Agile methods are based on iterative development and fast delivery. This essay has beenconducted against practitioners who have experience working in accordance with agilemethods. As IT projects fail to a large extent and criticism is directed against Scrum,makes the topic of the essay relevant. The purpose of the study was to investigate the challenges that practitioners face when they work according to the agile method Scrum. To investigate this, a qualitative data collection was conducted by interviewing five respondents who have experience working with Scrum. Categorizations were made based on empirical theory, and the theory has then reinforced these categorizations. The investigation found that practitioners face challenges that can be divided into agile definition and Scrum, cooperation according to Scrum, as well as results and goals.

Syfte - Att skapa en djupare förståelse för hur kulturskillnader påverkar arbetet med scrum, med specifikt fokus på psykologisk säkerhet. Metod – En kvalitativ fallstudie med induktiv ansats har gjorts där semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer har använts för att samla in data. Tillsammans med litteratur har sedan en innehållsanalys gjorts.  Resultat – Studien har identifierat tre dimensioner som är viktiga att beakta vid arbetet med scrum. Dessa dimensioner är Inställningen till människan, Hanteringen av människan och Beteenden av människan, och belyser hur kulturskillnader skapar olika förutsättningar för psykologisk säkerhet i scrum-team. Vidare kan dessa insikter leda till ett förbättrat arbete med scrum och i förlängningen skapa mer innovativa och konkurrenskraftiga scrum-team och organisationer.  Teoretiska implikationer – Studien bidrar till litteraturen om psykologisk säkerhet med en empirisk förankrad teori som visar hur kulturskillnader skapar olika konsekvenser för psykologisk säkerhet. Mer specifikt visar den hur dessa kulturskillnader hänger samman och påverkar varandra. Ett andra bidrag som den här studien gör är att skapa djupare förståelse för hur implementering av scrum och agil övergång med fördel bör ske i en ny kultur, som karaktäriseras av hög maktdistans, osäkerhetsundvikande och kollektivism. Praktiska implikationer – Studiens resultat visar att de identifierade kulturskillnaderna hänger ihop vilket innebär att samtliga behöver adresseras för att skapa ett psykologiskt säkert scrum-team i en ny kultur. Psykologisk säkerhet är en förutsättning för självorganiserade team, så som scrum-team, och därmed är studiens resultat av intresse för gruppchefer på samtliga företag som arbetar med scrum, både i olika nationella kontexter och med multinationella team samt i globala virtuella team. / Purpose – To create a deeper knowledge for how cultural differences influences the work with scrum, with specific focus on psychological safety. Method – A qualitative case study with an inductive approach have been carried out where semi-structured interviews together with observations have been used to collect data. Together with literature a content analysis was then preformed. Result – The study has identified three dimensions that are important to consider when working with scrum. These dimensions are Attitude to the human, Managing the human and Behaviors of the human, and these show how cultural differences creates different basis for psychological safety in scrum teams. Moreover, these insights can lead to improved work with scrum and in turn create more innovative and competitive scrum teams and organizations. Theoretical implications – The study contributes to the literature about psychological safety with empirical theory that shows how cultural differences creates different consequences for psychological safety. More specifically, it shows how these differences in culture are related to one another and affects each other. Another contribution of this study is that the result creates a deeper understanding of how the implementation of scrum and agile transitioning best can be done in a new culture, specifically that is characterized by high power distance, uncertainty avoidance and collectivism. Practical implications – The study shows that the identified differences in culture are related to each other, which means that all needs to be addressed to create a psychological safe scrum team in a new culture. Psychological safety is a prerequisite for self-organized teams, such as scrum teams, and thus the result is of interest for group managers in all companies and organizations working with scrum, both in different cultural contexts and with multinational teams as well as in global virtual teams.

Anforderungen sind ein Kernbestandteil agiler Entwicklung und aufgrund der Charakteristika mechatronischer Systeme ist eine Bündelung von Anforderungen zur Realisierung von Entwicklungsgenerationen als Inkremente wirtschaftlich sinnvoll. Folglich ist ein Management der Anforderungen hinsichtlich ihrer Entwicklung, Verifizierung und Wiederverwendung notwendig. Anhand der Entwicklung von Werkzeugmaschinen werden die beobachteten Charakteristika der Entwicklung mechatronischer Systeme mit Einfluss auf Durchlaufzeit, Materialkosten und Aufwand beschrieben, diese sind: Fertigungsdokumentation, Bestellung, Lieferung, Hilfsmittel, Montage und Inbetriebnahme. Unter Berücksichtigung dieser Einflussfaktoren wird anschließend ein Vorgehen zur systematischen Wiederverwendung von Anforderungen bei der Entwicklung neuer Produkt- und Entwicklungsgenerationen von Werkzeugmaschinen vorgestellt. Dabei werden Qualitätsanforderungen, funktionale Anforderungen und Randbedingungen unterschieden. Für Qualitäts- und funktionale Anforderungen werden spezifische Vorgehensweisen im Rahmen der Realisierung einer Entwicklungsgeneration vorgeschlagen. Während die Erfüllung von Qualitätsanforderungen für eine Entwicklungsgeneration nach der Realisierung abzuprüfen ist, sind funktionale Anforderungen direkter Ausgangspunkt von Entwicklungsaktivitäten in einem Sprint. Randbedingungen werden als Begründung für Anforderungen nachvollziehbar und wiederverwendbar dokumentiert. Wesentliche Bestandteile des Vorgehens wurden in Jira implementiert und im Rahmen zweier Entwicklungsprojekte positiv evaluiert.