Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar. I Sverige finns det bostadsområden med bara invandrare som boende. Boende i sådana områden känner sig isolerade vilket kan vara en grund för att skapa fördomar och stereotyper mot svenskar. Fördomar och stereotyper mot svenskar är olika och min undersökning visar på olikheter. Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn och ungdomar med invandrarbakgrund i åldern 9-15 år har fördomar mot personer med svenskbakgrund. Jag har jämfört mellan invandrarbarn som bor i segregerade områden och andra invandrarbarn som bor i icke segregerade områden. Jag har jämfört vilka fördomar och stereotyper dessa barn har, och även hur barnen utrycker fördomarna. Totalt intervjuade jag sexton barn och ungdomar. Barnen fick svara på ett antal öppna frågor. Svaren analyserades sedan utifrån socialpsykologisk teorier som social kognition, socialidentitets teori och social inlärning. Intervjuerna visade att skillnaden mellan grupperna var stor både tankemässigt och känslomässigt mot svenskar. Det har visat sig att respondenter som lever i segregerade områden har mer fördomar och stereotyper mot svenskar jämfört med dem som bor i icke segregeradeområden.

No description available.

No description available.

Den här uppsatens ämne handlar om utanförskap i utsatta segregerade bostadsområden samt om vilka möjligheter och resurser som invånare har. Studien har granskat det kollektiva missnöjet hos de yngre aktörerna som lever inom dessa sociala konstruktioner. De har därav fått genomgå sociala diskrimineringar på grund av de fastställda stigma som råder om det utsatta bostadsområdet i samhället. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur individen har påverkats av utanförskapet i det utsatta bostadsområde. Det har genomförts genom att analysera vilka bakomliggande faktorer som kan ha bidragit till individens känsla av grupptillhörighet inom de sociala kontexter som befinner sig i dessa områden. Därav granska vad som kan ha bidragit till individens tidigare associationer till kriminalitet inom de sociala konstruktioner. Studien har genomfört sex individuella intervjuer med olika respodenter. Respodenterna är utvalda utifrån specifika urval av individer som har växt upp i ett utsatt område i Stockholm, samt att de har en tidigare association till kriminallitet. Det empiriska matrialet består av transkiberade intervjumaterial, vilket har bearbetas och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys, för att hitta gemensamma mönster i respodenternas erfarenheter och upplevelse. Studiens teoretiska referensram har applicerats och analyserats med den empiriska materialet för att uppnå studiens ändmål. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är självuppfyllande profetia, in-group och out- group relationer samt etniska relationer.Resultatet visar att de fastställda stigma kring utsatta segregerade bostadsområden har skapat ett återkommande beteendemönster hos aktörerna i dessa områden. Det resulterar i att individen får en viss självuppfattning om deras sociala positioner och sociala möjligheter i samhället. Det kollektiva missnöjet kan därav leda individen till en vilja att tillhöra ett socialt gruppmedlemskap, vilket kan påverka individens associationer till kriminallitet som sedan förstärker deras position i den sociala gruppen.

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska språket och samhället.

Hartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever medsocioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden(This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate theirexperiences of the segregated school system). Syfte:Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstå elevens upplevelse av skoltidenföre, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lärarens förhållningssättpåverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling.Metod:För att få svar på våra frågor har vi använt oss av intervju som metod. Målgruppenutgjordes av 15 elever med socioemotionella svårigheter, varav nio elever kom från en s.k.halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och även en del efterskoltid) var förlagd till en särskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sinsenare del av grundskoletiden förlagd till ett skoldaghem, i en s.k. helsegregerad skolform.För att kartlägga elevernas minnen och upplevelser från den segregerade skoltiden, har vianvänt oss av nutida, retrospektiva och framtida frågeställningar. Elevernas ålder var vidintervjutillfället mellan 17 – 26 år.Resultat:Vårt resultat visar entydigt att eleverna inte upplevde några hinder eller problem med densegregerade skolformen, utan snarare såg möjligheter att få hjälp med sina svårigheter. Dethar i studien framkommit att yrkeskompetens, förhållningssätt, metoder och lärarnasinställning har spelat en avgörande roll för elevernas utveckling. Brister i nämnda faktorerhar visat sig bidra till att behovet av segregering har uppkommit. Enligt vår undersökninghar ingen av eleverna sagt att den segregerade skoltiden varit negativ eller stigmatiserande,tvärtom uttrycker alla att utan den segregerade tiden, hade inte deras liv varit lika positivtsom det är i dag. De segregerade skolformerna har endast upplevts ge positiva möjligheter.Nyckelord: elever med socioemotionella svårigheter, lärarnas förhållningssätt, möjligheteroch hinder, segregerade skolformer.Balli Lelinge Ing-Marie Hartnor Handledare: Ingrid SandénExaminator: Lars Berglund

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilka kommunikationsbarriärer som finns på vårdcentraler i ett segregerade områden i Sverige, samt hur man arbetar med dessa barriärer. Jag har ställt mig två frågor; Vilka kommunikationsbarriärer finns på en vårdcentral i ett segregerat område? Hur hanterar vårdcentralernas personal kommunikationsbarriärer?   Arbetet bygger på en kvalitativ fältstudie som jag utfört på två vårdcentraler lokaliserade i segregerade områden i Sverige. Jag har gjort både observationer och deltagande observationer samt haft både informella och semistrukturerade samtal med flera anställda på båda vårdcentralerna för att samla in data. I resultatet behandlar jag användandet av tolk samt de fem olika barriärer som jag identifierat; språkbarriären, kunskapsbarriären, förståelsebarriären, kulturbarriären och erfarenhetsbarriären. Resultatet visar att barriärerna yttrar sig på många olika vis och att personalen ofta behöver vara kreativa i sitt sätt att hantera dem. Det är vanligt att vårdtagarna inte talar och/eller förstår svenska samt inte har kunskap om det svenska sjukvårdsystemet och inte vet vad en vårdcentral är. Det är också vanligt att de saknar eller har bristande kunskaper om människokroppen, sjukdomar och behandlingar. Tolkar fungerar bra som en mellanled för att förstärka kommunikationen och minska risken för missförstånd, men användning av tolk kan också vara krångligt och det kan vara svårt att få tag på en bra tolk i tid. Kommunikationsbarriärerna som uppstår ökar risken för missförstånd och misstro vilket kan leda till försämrad vårdkvalitet. Missförstånd kan leda till att vårdtagaren inte kan följa behandlingsplanen som det var tänkt och misstro kan leda till att vårdtagaren väljer att avstå helt eller delvis från behandling. För förhindra detta är vårdtagarna noggranna med att ta sig extra tid åt att förklara, diskutera med och lyssna på vårdtagaren. Arbetet med förtroende är väldigt viktigt då ett dåligt möte kan leda till att en hel krets i upptagningsområdet får en försämrad syn på vårdcentralen. Detta då många av vårdtagarna har en väldigt stark personlig sektor som de beslutar kring sjukvård, behandlingar och åsikter om dessa tillsammans med. Ett bra möte kan leda till stora förändringar och därför jobbar vårdcentralerna extra hårt för att skapa goda erfarenheter för vårdtagarna. / The purpose of this paper is to investigate and analyze which communication barriers exist in health centers in segregated areas in Sweden, and how to handle these barriers. I have asked two questions: Which communication barriers are there in a health center in a segregated area? How does healthcare staff handle communication barriers?  The work is based on the qualitative field study that I have carried out at two health centers located in segregated areas in Sweden. I have made both observations and participatory observations and held both informal and semi-structured conversations with several employees at both health centers to collect data. In the result, I process the use of an interpreter and the five different barriers that I have identified: the language barrier, the knowledge barrier, the barrier of understanding, the culture barrier and the barrier of experience. The result shows that the barriers manifest themselves in many different ways and that the staff often needs to be creative in its way of handling them. It is common for the recipients to not speak and / or understand Swedish and to not have knowledge of the Swedish healthcare system or what a health center is. It is also common that they lack or have insufficient knowledge of the human body, diseases and treatments. Interpreters work well as intermediaries who can enhance communication and reduce the risk of misunderstanding, but the use of an interpreter can also be difficult, and it can be difficult to get access to a good interpreter on time. The communication barriers that arise increase the risk of misunderstandings and mistrust which can lead to a deterioration in care quality. Misunderstandings can lead to the recipient not being able to follow the treatment plan as intended, and mistrust can lead to the recipient choosing to abstain wholly or partly from treatment.  To prevent this, the staff is careful to take extra time to explain, discuss and listen to the patient. The work on trust is very important as a bad meeting can lead to negative attitudes in large groups of people towards the health center. This is because many of the recipients are part of a very strong personal sector, which has a great influence on how health care and treatments are perceived. A good meeting can lead to major changes and therefore the health centers work extra hard to create good experiences for the health care recipients.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersöker utrikes födda kvinnors upplevelser av integration utifrån att bo i ett segregerat område i Södertälje. Studien har som syfte att även undersöka hur kvinnorna uppfattar sin identitet av att leva med olika kulturer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes hemma hos kvinnorna. Den tidigare forskningen lyfter bland annat fram att språkfärdigheter, utbildning, gemenskap är viktiga aspekter för upplevelsen av integration och diskriminering utgör ett hinder i det. Resultatet visade att Södertälje som område inte utgör ett hinder för kvinnornas möjligheter till integration. Kvinnorna upplever språk, utbildning och gemenskap som betydelsefulla aspekter för sin integration och diskrimineringen utgjorde tillfälliga hinder. Resultatet visar vidare att kvinnorna uppfattar sin identitet mellan den svenska kulturen och sin ursprungskultur. Jämlikhet och rättigheter var något kvinnorna bland annat satte värde på i den svenska kulturen. Kontrollerandet och höga förväntningar var attityder från den egna familjens kultur som de tog avstånd ifrån. I analysen användes ett intersektionellt perspektivet samt integrationsteorin som stödjer studiens temaområden. Studiens slutsats är att det fortfarande pågår en form av diskriminering av invandrarkvinnor, vilket försvårar deras integration. Det är av betydelse att inte betrakta invandrarkvinnor som en homogen, utan en heterogen grupp med individuella förutsättningar och resurser. / This is a qualitative interview study which examines the foreign-born women's experiences of integration based on living in a segregated area in Södertälje. The study aims also to examine how women perceive their identity of living with different cultures. Semi-structured interviews were conducted at the home of the women. Previous research highlights, among other things, that the language skills, education, community are important aspects of the experience of integration and discrimination is an obstacle to it. The result showed that the Södertälje area does not constitute an obstacle to women's opportunities for integration. The women experience language, education and community as significant aspects of its integration and discrimination constituted temporary obstacle. The results further show that women perceive their identity between the Swedish culture and their culture of origin. Equality and rights was somewhat women including set value of the Swedish culture. Controlling and high expectations were attitudes from their own family culture they disowned. The analysis used an intersectional perspective and integration theory which supports the study's themes. The study concludes that there is still an ongoing form of discrimination against immigrant women, which impedes their integration. It is important not to regard immigrant women as a homogeneous, but a heterogeneous group, with individual abilities and resources.

Segregation is an acknowledged issue in Sweden. The aim of this study was to examine the trust towards the social services among adolescents living in segregated areas in Gävle. Previous research shows the importance of trust to achieve a good work alliance and a good outcome. Four focus group discussions including 19 adolescents were held with representation from three segregated areas in Gävle. The empirical material has been analyzed on the bases of social constructivism and epistemic trust. The results show a lack of trust towards the social services and instead the adolescents put their trust in rumors, friends and family. The results also show a desire from the adolescents of more open relationships with the social workers as well as a wish for a trust creating work and spreading of information from the social services. The study thereby shows a flaw and a development area for the social services. / Segregation är ett uppmärksammat problem i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur tilliten till socialtjänsten upplevs bland ungdomar i segregerade bostadsområden i Gävle kommun. Forskning visar på vikten av tillit för att uppnå en god arbetsallians och ett gott resultat. Fyra fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 19 ungdomar har genomförts med representanter från tre av Gävles segregerade områden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistisk teori samt epistemisk tillit. Resultaten visar en bristande tillit till socialtjänsten och att ungdomar istället litar på rykten, vänner och familj. Resultaten visar även en önskan från ungdomarnas sida om öppnare relationer med fältarbetare och socialsekreterare samt en önskan om ett tillitsskapande arbete och informationsspridning från socialtjänstens sida. Studien lyfter därmed fram en brist och ett utvecklingsområde för socialtjänsten.