No description available.

No description available.

Detta är en intervjustudie för att undersöka lärares och elevers åsikter när det kommer till religion i förhållande till kyrkan, samhället och människors liv. Är Sverige ett religiöst land eller ett sekulärt land enligt informanterna? Vad tycker informanterna om människor som inte är religiösa men använder sig av religiösa ceremonier? Detta är några av de frågor som jag kommer ställa till informanterna i denna studie men även mer frågor som berör liknande områden. Resultat från studien indikerar att det inte finns någon större skillnad i elevernas och lärarnas åsikter som blivit intervjuade. Informanterna tycker inte heller att Sverige är ett religiöst land. Kommunen som informanterna kommer från tycker de inte heller är religiös, d.v.s. kommunen är inte styrd av religion eller är har stor religiös influens. Det är ett modernt samhälle som har tryckt undan den offentliga religionen i enlighet med de sekulariseringsteorier som presenteras i studien. Informanternas åsikt när det gäller hur religiösa människor i Sverige är landar i att den yngre generationen inte alls är religiös men att religion fortfarande finns kvar i de äldre generationernas liv. Åsikterna informanterna har angående användningen av religiösa ceremonier när man inte är religiös förklaras av att de finner det onödigt och konstigt att delta i sådana ceremonier om man är sekulär. Lärarna och eleverna i denna studie tycker att kyrkan fortfarande har en roll att spela i samhället som en institution och vill inte se kyrkan försvinna.

<p>Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness. Beskrivningarna varierar på en bred skala, från teknik till andlighet, stresshantering till upplysning. Variationer som framkom i terapeutisk tillämpning kan delas in i tre delar; mindfulness för terapeuten, mindfulness i relation till klienten och mindfulness som intervention för klienten. Av skiftande betydelse för dessa var psykoterapeutisk inriktning, klientens problematik och egen erfarenhet av mindfulness, varav den mest inflytelserika var egen erfarenhet, i vilken utsträckning terapeuten själv utövat mindfulness och i vilken kontext.</p>

Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness. Beskrivningarna varierar på en bred skala, från teknik till andlighet, stresshantering till upplysning. Variationer som framkom i terapeutisk tillämpning kan delas in i tre delar; mindfulness för terapeuten, mindfulness i relation till klienten och mindfulness som intervention för klienten. Av skiftande betydelse för dessa var psykoterapeutisk inriktning, klientens problematik och egen erfarenhet av mindfulness, varav den mest inflytelserika var egen erfarenhet, i vilken utsträckning terapeuten själv utövat mindfulness och i vilken kontext.

Denna uppsats studerar med ett jämförande perspektiv hur religion gestaltas i kommunala skolor respektive fristående skolor med konfessionell inriktning. Huvudsakligt fokus är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i dessa skolformer bemöter nationella, pedagogiska direktiv om elevers formande av egna identiteter samt krav på saklighet och allsidighet inom ramen för religionsundervisning. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Med hermeneutisk tolkningsmetod har materialet sedan analyserats. Uppsatsen presenterar ett resultat där religionsundervisning inom respektive undersökt skolform generellt förmedlar objektiva innehåll för att i så stor utsträckning som möjligt ge elever eget tolkningsutrymme i anslutning till dessa. I viss grad uppträder emellertid även religionsundervisning som på subjektiva grunder tar sig an religion. Med teoretisk utgångspunkt i principen om religionsfrihet förefaller ensidigt och tendentiöst underlag för undervisning kunna styra elevernas religionsförståelser och individuella identitetsskapanden i en avgränsad riktning. Materialet påvisar därutöver en korrelation mellan lärares egna religiösa livsåskådningar och deras intentioner med undervisning och fostran generellt.

This is a qualitative literature analysis aimed at investigating elements of spirituality within the mindfulness practice of MBSR. This is done by looking at different definitions of spirituality, religiosity and mindfulness. I also look at the origins of mindfulness in the MBSR program and compare it to its contemporary religious counterpart to look for which similarities do or don’t exist. I consider the historical and current uses of these concepts to create a necessary background and theory. The study shows that mindfulness and related concepts are often not described in a satisfactory way within literature which creates problems in research. The founder of the MBSR method, Jon Kabat-Zinn, wanted to re-conceptualize Buddhist concepts in a secular context. But the actual inclusion of these elements depends largely on which definitions are used, and on the specific practice situation and instructor and partly on the participants’ own sense of spirituality. I discuss the use of mindfulness in secular and New age type businesses and bring up earlier criticism of mindfulness both from scientists and Buddhists. I also discuss spirituality in a secular context and how the MBSR program can be used by New age spiritual seekers and to fill people’s need for meaning and sense of coherence (SOC) in an individualistic society which is increasingly abandoning traditional religions.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and it´s roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus. The idea,that rational collegial reflections on how to implement the values, would lead to acommon and equivalent for all Swedish schools is criticized. Especially when thisgoal, the homogenizing one, can’t be at the expense of pupils autonomy. That is, thatpupils in liberal democracies should as individuals be able to make up their values bythemselves. This is a problem because every interpretation of the values is an actwhere you estimate what you believe as right and true. In multicultural countries asSweden this means that there are all kinds of interpretations. And none of which couldbe called more true or false when it comes to values, since values can’t be measured.The reason for this is, as the survey shows, that not even values that claim to besecular are neutral. The survey shows that it is not possible to be non- confessional asthe curriculum tells teachers to be. Even secularism is a confession beside others.

Den här studien syftar till att undersöka associationer till de religiösa identiteterna kristen, sekulär och muslim. Associationerna hämtas från 2 150 enkätsvar, där respondenterna har uppmanats ange det första de kommer att tänka på när de hör orden kristen, sekulär och muslim. Sentimentanalys används för att undersöka om det finns skillnader i hur positiva och negativa känslouttryck förekommer i associationerna. Innehållsanalys används för att undersöka om det finns skillnader i vad respondenterna associerar till. Studien vilar på två teoretiska ramverk: Granovetters teori om svaga och starka band i sociala nätverk samt Tajfels sociala identitetsteori. Teorierna används för att ytterligare belysa analyserna genom att sätta uppmätta skillnader i sentiment och innehåll i relation till respondenternas egna identiteter och egna sociala nätverk. Studien visar att de negativaste associationerna är kopplade till den muslimska identiteten och att respondenterna generellt sett är positivare till identiteter som de själva identifierar sig med. Vidare visar studien att respondenter som har en muslimsk person i sina sociala nätverk associerar positivare till både sekulära och muslimer, jämfört med respondenter vars sociala nätverk inte består av några muslimska relationer. Respondenter som har muslimer i sina sociala nätverk tycks också ha bättre kunskap kring den sekulära identiteten. Studiens fynd går i linje med båda de teoretiska ramverken, vilket behandlas vidare i det avslutande diskussionskapitlet. Där diskuteras även bland annat praktiska tillämpningar och vidare forskning.

The debate on acts of terror is based on the relation between religion and violence. According to the modern interpretation of secularization, in a secular country, the government is supposed to make decisions and to act without the influence from religious beliefs. Acts of terror, extremism and radicalization has, therefore, been regarded as symbols of extreme interpretations of religion rather than ideology. This has led to consequences in how and about whom suspicions arise. The objective of this study is therefore to investigate how the debate on acts of terror and terrorism has been depicted in three different newspapers, with different political views.  The material is analyzed through the theories of secularization, phrased by Jürgen Habermas, Jose Casanova and Talal Asad. To give a nuanced view of the debate, the leader-, culture- and debate pages of three well-established newspapers are reviewed with regards to terrorism, extremism and radicalization. The material is thereafter categorized into four different discourses where the strongest arguments are discussed.  The conclusion is that the three newspapers and most of all, the writers, have different opinions regarding both the root of the problem on terrorism and the solution to the same. The writers that mainly consider the problem to be ideological generally promote a softer path, where actions that risk inflicting on privacy and democratic rights should be avoided in favor of actions strengthening the well-fare system. Writers considering the problem to be religious are in contrary also more prone to argument for a harder path. They promote increased funds to police and security although it could imply actions that risk to inflict on privacy and democratic rights, for example through increased supervision. It can also be concluded that the opinions of the writers are tied to the political alignment of the newspaper they are representing. Finally, although the argumentation in the different newspapers differs in some ways, they all agree on the importance of keeping calm and preserving the political integrity, both as a community and as individuals.