Sverige befinner sig idag i ett post-sekulärt predikament, där Svenska kyrkan och staten är formellt separerade, men är fortfarande praktiskt beroende av varandra på en del områden. Detta märks även av på invånarna, bland vilka det finns de utger sig för att vara sekulära, men ändå väljer att bland annat gå på gudstjänster, konfirmera sig i kyrkan, döper sina barn i kyrkan, gifter sig i kyrkan och använder bibliskt inspirerade uttryck. I denna studie har jag valt att intervjua fyra, enligt egna utsagor icke-troende, vuxna svenskar, om deras exponering av kristna sammanhang och bibliska berättelser i barndomen samt ifall de anser att det har påverkat dem som vuxna. Jag valde sedan att göra en narrativ analys av resultatet, för att undersöka om jag kunde finna någon koppling mellan barndomens upplevelser som de berättade samt deras identitet och värderingar som vuxna, som informanterna inte gjorde. Genom studien kan jag påvisa att det finns fall, där kristna sammanhang eller bibliska berättelser som informanterna exponerats för i barndomen, har påverkat deras värderingar och identitet upp i vuxen ålder. Studiens resultat kan inte statistiskt representera ett samhällsfenomen, men ändå visa på en trend, att om sekulära svenskar tar del av kristna sammanhang eller bibliska berättelser som barn kommer detta att påverka dem som vuxna. Jag anser att detta kan vara ett viktigt område att forska vidare på, då barn idag blir påverkade av en rad olika, religiösa inslag, både i sina dagliga möten med andra människor, i skolan och via olika medier.

Religionskunskap är ett gymnasiegemensammt ämne som alla elever i den svenska gymnasieskolan läser. Med utgångspunkt i den sekulära samhällsutvecklingen i Sverige har också skolan utvecklats i en sekulär riktning. Skolan har – från att bedriva konfessionell undervisning i kristendom och fostra elever till goda kristna medborgare – utvecklats till att idag ha uppdraget att förmedla kunskaper om att det finns många olika sätt att se på omvärlden. Skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare som har förståelse för och respekt för människors olika sätt att tänka och leva. Samtidigt har den etik som förmedlas i skolan sitt ursprung i den kristendom som det svenska samhället vilar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur livsmening och meningsskapande framställs i tre läroböcker för ämnet religionskunskap i gymnasieskolan, för att belysa om det finns någon skillnad i framställningen mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Uppsatsen ska särskilt belysa de didaktiska konsekvenserna framställningen av olika livsåskådningar får. Metoden som används är en innehållslig idéanalys. Livsåskådning är det begrepp som inkluderar både religiös tro och sekulära synsätt och förklarar likheterna och skillnaderna däremellan. Livsmening är det begrepp som är grunden till både religiöst och sekulärt meningsskapande och förklarar likheterna och skillnaderna däremellan. Uppsatsens resultat tyder på att läroböckerna inte är färgade av det svenska samhällets kristna historia, däremot presenterar läroböckerna en mångfald av livsåskådningar som representerar det nuvarande svenska samhällets värderingar. De läroböckerna som undersöktes tar inte ställning för en livsåskådning framför en annan. Alla livsåskådningar beskrivs på samma objektiva sätt. I två av de tre undersökta läroböckerna får de sekulära livsåskådningarna mycket litet utrymme av lärobokens totala antal sidor, och de sekulära livsåskådningarna presenteras absolut sist i läroboken. I den tredje undersökta läroboken organiseras innehållet tematiskt. Religiösa och sekulära synsätt diskuteras löpande och de specifika sekulära livsåskådningarna som presenteras är integrerade i läroboken.  Slutsatsen är att det inte finns några tendenser som kan knytas till den svenska kristna skolhistorian och att läroböckerna i undersökningen inte aktivt tar ställning för ett specifikt religiöst eller sekulärt perspektiv. Balansen mellan hur mycket plats framställningen av religiösa respektive sekulära livsåskådningar fick varierar dock mellan läroböckerna. De didaktiska konsekvenserna varierar också något mellan de olika läroböckerna, och beror främst på hur läraren arbetar med att diskutera lärobokens disposition och uppbyggnad med eleverna. I enlighet med Karin Kittelman Flensners tidigare forskning i avhandlingen Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden(2015) innehåller undervisning som är tematiskt organiserad ett bredare meningserbjudande till eleven, vilket också märks i en av de tre läroböckerna som undersöktes då den är tematiskt organiserade i stället för att enskilt diskutera olika trosinriktningar enskilt.

Abstract In this work, ten articles will be presented where their common denominator is the curriculum in relation to the subject religion and how the subject is put into practice with a focus on the Swedish compulsory school. Text analyses have been made to distinguish the result of the various articles on which the work is based on. The curriculum must be non-denominational but at the same time rest on a Christian foundation, which therefore becomes a question of interpretation. The result show that religious education should be neutral and objective, but that external factors can affect the teaching.

Den första frågeställningen i den här uppsatsen är ”Hör dagens innehåll i religionskunskapen hemma i dagens mångkulturella och sekulära/postsekulära tillstånd?”.  Slutsatsen är att religionskunskap i skolan är ett relevant ämne där eleverna kan utveckla delar av det som står föreskrivet i läroplanen för gymnasiet. Även om ett land som Sverige varit i en lång sekulariseringsprocess betyder det inte att religion ämnets relevans i skolan har avtagit. Religionskunskap i dagens postsekulära tillstånd är mer än någonsin ett viktigt ämne för nästa generation. På grund av att den möjlighet till fördjupning i elevernas egna identitetssökande och förståelse för hur andra människor i Sverige och världen lever. Det finns dock inslag i innehållet i religionskunskapens styrdokument som jag anser kan förbättras. Dessa är svaret på den andra frågeställningen om hur religionsämnet bör anpassas till samhället. Den andra frågeställningen är ”Hur bör religionsämnet anpassas till samhället i övrigt?”. För att besvara den frågan grundar jag mycket av min analys på beskrivningen av utvecklingen från det sekulära till det postsekulära tillståndet. Begrepp som globalisering och identitet diskuteras i relation till samhällsutvecklingen och hur de kan förändra religionskunskapen. Totalt ges fem synpunkter på hur religionsämnet bör anpassas till samhällsutvecklingen de är; globalisering, identitet, frihet - ångest, definition av religion och anpassad kurslitteratur. Jag är medveten om att Skolverket uppmärksammar flera av dessa begrepp i styrdokumenten, men jag anser att det skulle bli en förbättring om de yttrycks bättre eller utvecklades. Dessa nämnda synpunkter kan vara en bidragande faktor till att religionskunskap i gymnasieskolan är ett relevant ämne där eleverna får en undervisning som är i takt med samhällsståndet.

Finding something sacred in secular society is a relatively new field of religious studies. This thesis aims to find the secular sacred amongst Star Wars fans on the blogging platform Tumblr, in relation to Kim Knott and her theory of the secular sacred. I collected and studied 100 blog posts about Star Wars, specifically about one of its main characters, Rey. The research questions used were “How do fans of Star Wars and Rey express themselves on Tumblr?”, and “Could it be seen as sacred according to Kim Knott´s theory of secular sacred?” I analyzed the material with a hermeneutic approach, and using Kim Knott’s theory, I categorized the posts in to three categories: sacred, appreciative and sacrilegious. Even though the appreciative category was by far the largest, the results showed that a fifth of all the blog posts could be perceived as having content that could be seen as sacred to its poster. I came to the conclusion that my study supports the theory of sacredness not being exclusive to religious society, but can be found in the secular as well.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas. Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex. religion och migration. Religionsfrihet och dess roll i ett samhälle är väl i linje med det nordiska välfärdssamhällets kärnvärden. Det visar på en stor potential i att implementera religionsfrihet även i utrikespolitiken. I ett nordiskt perspektiv erbjuder religionsfrihet goda möjligheter till samarbete för att stärka Norden som en attraktiv och ledande demokratisk region för framtiden.

Det här arbetets syfte är att undersöka hur ett urval länder placerar och förändrar sigöver tid sett till överlevnads och traditionsdimensionen som presenteras av Inglehart& Baker. Detta sker genom en kvantitativ metod och mer specifikt en sekundäranalysav material sammanställt av World Value Survey. Till detta kommer en kopplinggöras till modernitet och postmodernitet. Resultatet visar att det är en tämligen jämnfördelning mellan länderna hur de placerar sig på traditions kontra den sekulärrationella skalan. De sker desto fler förändringar när man ser till överlevnads kontrasjälvförverkligande.

Denna studie fokuserar på framställningen av sekulära livsåskådningar i läromaterial för gymnasieskolans kurser i religionskunskap mellan 1980 och 2015. Studiens huvudfokus ligger på hur framställningen av de sekulära livsåskådningarna i läromaterialen liknar och skiljer sig med avseende på denna tidsperiod. För att kunna göra denna studie valdes tre läroböcker från de tre senaste läroplansperioderna (1970-1994, 1994-2011 och 2011-nutid) ut. Metoden för uppsatsen är en beskrivande idéanalys där vissa mätpunkter i form av analysfrågor ställts upp för att stödja uppsatsens frågeställningar. Analysen påvisade att vissa saker i framställningen av de sekulära livsåskådningarna består, såsom framställningen av livsåskådningarna som –ismer. En skillnad man kan se i framställningen av livsåskådningarna är att det i läroböcker från efter 2011 finns en större betoning på det levda livet och fler exempel från verkligheten. Det finns också vissa skillnader mellan hur begrepp såsom sekulär, sekularism och sekularisering används i böckerna och vilka sekulära livsåskådningar som faktiskt lyfts fram i böckerna. Det finns också vissa skillnader i hur sekulär religionskritik tas upp i böckerna.

Denna uppsats kritiserar den sekulära diskursen som är dominerande i den svenska religionsundervisningen genom att diskutera olika förhållningssätt till sekularism. Studiens huvudfokus ligger på att diskutera begreppet religionskritik och hur man kan föra ett kritiskt samtal om den sekulära diskursen genom två förhållningssätt till sekularism. Tankar om sekularism från Charles Taylor och Ann af Burén utgör studiens material och diskussionen kring religionskritik utgår ifrån Mikael Stenmarks öppna strategi med ett speciellt fokus på immanent kritik.  Analysen visar att både Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism möjliggör en immanent kritik då båda deras resonemang kan sägas utgöra interna skäl för att utforma kritik gentemot den sekulära diskursen. Till skillnad från den sekulära diskursen så förhåller sig både Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism relativt positiva till religion och menar att sekularism inte behöver innebära en uppdelning mellan det religiösa och icke-religiösa. Studien avslutas med att diskutera vad de eventuella didaktiska konsekvenserna kan bli om den sekulära diskursen kritiseras genom att använda sig av Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism. Den diskussionen utgår ifrån vikten av att kunna vara kritisk gentemot alla former av livsåskådningar i samhället för att motverka fördomar.

The main purpose of this essay is to examine the existing differences between how religion istaught at secondary schools in Hungary and Sweden. Furthermore, this essay will also discussand strive to answer the three questions that are stated below: 1. What differences and similarities can be found between religious education inSwedish and Hungarian secondary schools? 2. Why do these differences and/or similarities occur? 3. What are the consequences of these differences and/or similarities, according totheories on religious education and according to pedagogical theories? In order to answer these questions, this essay analyzes both Swedish and Hungariancurriculum, syllabus and other governmental documents on religious education in publicsecondary schools. Theories on decentralization, multiculturalism in schools and on seculareducation are some of the theories applied in order to achieve a multifaceted discussion. Thefinal conclusion of this essay is that there are numerous similarities and differences regardingreligious education between the countries, including content, form and focus within theprogrammes. These similarities and differences occur mainly due to political decisions, butalso due to historical and cultural contexts. The consequences of the previously statedsimilarities and differences are that students in Hungary and in Sweden can develop adifferent kind of worldview and perspective of knowledge. Furthermore, the difference withinthe two school systems may foster different values and provide students with different formsof knowledge and abilities.