Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och leder till långa vårdtider, lidande för patienterna och höga kostnader för sjukvården. Målet med den preoperativa duschen med klorhexidintvål, byte av kläder och sänglakan efter duschen är att minska de negativa konsekvenserna. Det blir vanligare att preoperativa förberedelser görs i det egna hemmet eller på patienthotell, som en slags egenvård, för att sedan läggas in på preoperativ avdelning för resterande preoperativa förberedelser. För att detta ska lyckas krävs det relevant information från vårdpersonal och sjuksköterskorna har ett stort ansvar och plikt att förse patienterna med nödvändig information. Syfte: Att belysa hur patienter upplevde informationen om och genomförandet av preoperativa förberedelser i hemmet eller på patienthotell. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet genomfördes ändamålsenligt. Deltagarna i studien bestod av 13 patienter från en preoperativ avdelning i Mellansverige. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med den preoperativa informationen och att utföra förberedelserna i hemmet eller på patienthotell. Individuella faktorer påverkade upplevelserna av den preoperativa informationen och beroende på individens förutsättningar varierade upplevelserna av de preoperativa förberedelser i hemmet eller på patienthotellet. Slutsats: Större delen av patienterna upplevde att den preoperativa informationen och att utföra de preoperativa förberedelserna i hemmet eller på patienthotell var positivt. Vissa faktorer gjorde upplevelserna negativa, dessa faktorer var individuella. Resultatet anses skapa större patientförståelse och belyser positiva och negativa delar av den preoperativa vården. / Background: Nosocomial infections are common and lead to long hospital stays and suffering for patients beside high costs for hospitals. The aim of preoperative shower with chlorhexidine soap, change of clothes and bed sheets after the shower is to reduce this. It is common that patients conduct the preoperative preparations in their own home or at a patient hotel, as a kind of self-care, then they are admitted to the preoperative ward for the remaining preoperative preparations. For the self-care to succeed they need relevant information from health professionals and nurses have a responsibility and duty to provide patients with necessary information. Aim: The aim of the study was to highlight patients' experiences about the preoperative information and the implementation of the preoperative preparations in their own home or at a patient hotel. Method: An empirical qualitative study with semi-structured interviews. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative manifest content analysis. Patients were included through a purposive sampling and 13 patients from a preoperative ward in central Sweden participated in the study. Results: The participants were overall satisfied with the preoperative information and carrying out the preparations at home or in a patient hotel. Individual factors affected the experience of the preoperative information and due to individual circumstances the experiences of preoperative preparation at home or at a patient hotel varied. Conclusion: Most of the patients felt that the preoperative information and the implementation of the preoperative preparation at home or in a patient hotel were positive. Certain factors were experienced negative, these factors were individual. Based on the results of this study greater patient understanding is created and it highlights the positive and negative elements in the preoperative self-care.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje år insjuknar cirka 30 500 män och kvinnor, varav 8 500 avlider.   Hjärtinfarkt uppstår när blodtillförseln till hjärtats kranskärl har varit   avstängt i mer än 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjärtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   är den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   Omvårdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende på var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförändringar och egenvård samt ge stöd utifrån   patientens behov.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtinfarkten. Metod: Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt. Artiklarna kvalitetsanalyserades först för att sedan   sammanställas till nya uppkomna teman efter de likheter som framkom i deras resultatdelar.  Resultat: Resultatet visar på hur livet efter hjärtinfarkten förändrades och hur   det sociala nätverket och sjukvården påverkade patienternas återhämtning. Detta redovisas under följande sex teman och ett subtema: Sjukdomens inverkan på livet med subtemat Ökad kroppsmedvetenhet och förändrade emotioner, Omvärdering av livet, Att söka förståelse kring sjukdomens uppkomst, Det sociala nätverkets betydelse för återhämtning, Upplevelser av sjukvårdens stöd och information och Upplevelser av att göra livsstilsförändringar.  Diskussion: Resultatet diskuteras både utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv, med Orems omvårdnadsteori som teoretisk utgångspunkt. Patientdelaktighet främjas när sjuksköterskan tillsammans med patienten planerar omvårdanden utifrån patientens perspektiv, kunskap och behov. Sjuksköterskan innehar genom sin utbildning specifik kunskap i omvårdnad och är den som ska stödja patienten till en ökad egenvårdskapacitet. / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. Every year approximately 30 500 men and women suffer from the disease, of which 8 500 decease. A myocardial infarction occurs when the blood supply to the coronary arteries has been turned off for more than 20 minutes, which leads to an irreversible myocardial damage. Atherosclerosis, with several lifestyle-related risk factors, is the most common underlying cause for falling ill. The provided nursing care for these patients varies depending on where in the course of the disease they are. The aim of the care is to prevent risk factors, motivate to lifestyle changes and self-care, and to support these patients according to their own needs. Aim: To describe patients’ experiences of life after myocardial infarction. Methods: This literature review is based on ten scientific articles. The articles were initially analyzed to see if they met the criteria of quality. Similarities in the articles were then compiled into new emerging themes. Results: The findings show in which way life changed after the myocardial infarction and in which way the social network and the health care service affected the patients’ recovery. These findings are presented in the following six themes with one subtheme: The disease’s impact on life with subcategory Increased body awareness and changed emotions, Reassessment of life, Trying to understand the cause of the disease, The social network’s impact on recovery, Experiences of support and information from the health care service and Experiences of making lifestyle changes. Discussions: Based on Orem’s nursing theory, the findings will be discussed both from the patient’s and the nurse’s perspective. Patient-participation is promoted when the nurse and the patient together plans the nursing care, based on the patent’s perspective, knowledge and needs. The nurse holds through training specific knowledge in nursing care with the purpose to support the patient to an increased self-care-agency.

Bakgrund: Hemodialys är en livsuppehållande behandling för människor med kronisk njursvikt. Men behandlingen påverkar människans livssituation med till exempel begränsad frihet, känsla av bundenhet till dialysmaskinen och känsla av beroende från vårdpersonal. Den framgångsrika utvecklingen av teknologin har gett patienterna möjlighet att behandla sig själva med hemodialys i hemmet (HHD), vilket kan förbättra patienters livssituation. För att behandlingen ska fungera krävs vårdpersonalens kunskap och engagemang att utbilda patienten i egenvården. För närvarande används behandlingsformen i hemmet i låg omfattning i förhållande till totala antalet patienter i hemodialys, men antalet användare ökar. Sjuksköterskor behöver förstå patienters upplevelser av behandlingen för att kunna förbättra och erbjuda individanpassad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys i hemmet. Metod: Detta är en litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar till grund som beskriver och analyserar nya uppkomna teman utifrån de likheter som framkom i resultatdelarna. Resultat: Resultatet visar på att trots behandlingen och sjukdom finns det möjlighet att uppleva hälsa och välbefinnande. Detta redovisas under sju teman: 1) Ökad frihet med HHD ger ett aktivt liv; 2) Medvetenhet om egenvårdens betydelse; 3) Att inte känna sig som patient; 4) Att inleda HHD och en förändrad hemmiljö; 5) Relation med anhöriga och vårdpersonal; 6) Sjukdom och behandling som börda; 7) Hopp och oro inför framtiden. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån patientens perspektiv med hjälp av Orems omvårdnadsteori. Hälsa upplevs när patienten omvärderar och accepterar sin situation. Patientens förmåga till egenvård ökas, vilket främjas genom patientens aktiva medverkan i sin behandling. Detta är möjligt genom sjuksköterskans stöd till att öka patientens egenvårdskapacitet utifrån individuella behov. / Background: Hemodialysis is a life-sustaining treatment for people with end stage renal disease. But the treatment affects individual's life situation with for example limited freedom, feeling of bondage to the dialysis machine and feeling of dependence from healthcare professionals. The successful development of technology has given patients an opportunity to treat themselves with hemodialysis in the home (HHD), which may improve patients' lives. It requires knowledge and involvement of nursing staff in educating the patient in self-care for the achievement of successful functioning of treatment. Currently the usage of this treatment in the home is in low scope in relation to the total number of patients on hemodialysis, but the number of users increases. There is a need for nurses to understand patients' experiences of treatment in order to improve and offer individualized care. Aim: To describe patients' experiences of living with hemodialysis in the home. Methods: This is a literature review with basis of ten scientific articles, which describes and analyzes new themes based on similarities that emerged in resulting parts. Results: The findings show that it is possible to experience health and well-being despite treatment and disease. These findings are presented in the following seven themes: 1) Increased freedom with HHD provides an active life; 2) Awareness of self-care importance; 3) Feeling of not being a patient; 4) Accommodating HHD and changed home environment; 5) Relationship with family members and health professionals; 6) Burden of disease and treatment; 7) Hope and uncertainty about the future. Discussions: The findings are discussed from the patient's perspective using Orem's nursing theory. Health is experienced when the patient re-evaluated and accepted his situation. The patient's ability to self-care increases, which is promoted through the patient's active participation in care. This is possible through the nurse‟s support to increase the patient's self-care capacity based on individual needs.

Thesis (MNutr)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: Objective: The objective of the study was to assess and compare the level of knowledge of South African health professionals) treating patients with Type 1 and Type 2 Diabetes Mellitus (T1 and T2 DM) with regard to nutrition and Diabetes Self-management (DSM). To achieve this objective, two questionnaires (one for T1 DM and one for T2 DM) was developed and validated. In addition the study identifies the areas in need for further education as well as to assess if socio-demographic factors influence the level of knowledge. Methods: The questionnaires were developed by: i) planning and developing constructs on nutrition and DSM by experts (n = 2) in the field of nutrition and diabetes care, ii) compilation and evaluation of a pool of 60 questions for face and content validity by an expert panel comprising six Registered Nurses / Diabetes Educators (RN / DE) and registered dieticians (RD) and iii) testing the questionnaires for criterion validity and reliability by a pilot group (n = 34 RN / DE and RD). Chronbach’s alpha values were calculated to determine validity and questions were disregarded or changed depending on this outcome. These questionnaires were then sent via electronic and hard mail to a randomised sample of RD (n = 1200) and RN / DE (n = 498). Data of 70 questionnaires on T1 DM and 105 on T2 DM was coded and analysed. The cut off value of 70% was considered as adequate knowledge. Results: With regard to questionnaire development, constructs were eliminated by the expert panel and this resulted in the acceptance of 60 constructs for the final questionnaires. Five constructs were replaced to improve content validity and an additional three constructs were adjusted to improve face validity. Recommended amendments were made to improve the criterion validity of the questionnaires. Internal consistency was shown with an overall Cronbach’s alpha value of 0.73 for the T1 DM questionnaire and 0.71 for the T2 DM questionnaire. In terms of the assessment of knowledge for T1 DM, the RD (75.4%) but not the RN/DE (67.2%) had adequate knowledge of nutrition. This was not statistically significant different from the RN / DE (p = 0.07). Both groups scored equally with regard to their knowledge of DSM with scores indicating inadequate knowledge (64.7% and 64.9% respectively) (p = 0.27). For T2 DM, the RD (74.6%) but not the RN / DE (61.6%) showed their knowledge of nutrition to be adequate, and statistically significantly better than the RN / DE (p = 0.0005). Both groups showed inadequate knowledge of DSM (56.0% and 61.9% respectively) (p = 0.31). The main areas of knowledge for diabetes mellitus (DM) identified in need for further education were the glycaemic index (GI) values of food, carbohydrate counting, the use of sugars / sweeteners, timing of meals and snacks with regard to activity, medication used, treatment of hypo- and hyperglycaemia and the use of alcohol. Age affected knowledge (for both nutrition and DSM) with regard to T1 DM, as the age group 30 - 49 years scored significantly better than the rest (nutrition p = 0.005, DSM p = 0.006 respectively). Health professionals in the private sector achieved higher scores compared to those working in the public sector (nutrition p = 0.011, DSM p = 0.016 respectively). Conclusion: Two valid and reliable quantitative questionnaires comprising 4 sections and 30 questions were developed to assess the level of knowledge of health professionals (RN / DE and RD) on nutrition and DSM treating patients with T1 and T2 DM in South Africa. RN / DE required further education towards key nutrition concepts and RN / DE and RD required further education on key concepts regarding DSM for both T1 and T2 DM. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Doel: Die doel van die studie was om die hoeveelheid van kennis van verpleeg en dieetkunde personeel wat persone met Tipe 1 en Tipe 2 Diabetes Mellitus (T1DM en T2DM) in Suid – Afrika behandel, te bepaal en te vergelyk. Die studie het gefokus op kennis t.o.v. voeding en diabetiese self-sorg. Om die doel te bereik was twee vrae lyste, een vir T1 DM en een vir T 2 DM ontwikkel. Die verskillende aspekte van kennis wat verdere opleiding benodig is geidentifiseer asook of enige demografiese faktore wat kennis kon beinvloed. Metode: Die volgende stappe was geneem om voldoende geldigheid en betroubaarhied te bereik: 1. Twee kenners het verskeie belangrike aspekte van voeding en diabetiese self-sorg geidentifiseer en ontwikkel. 2. ‘n Paneel van 34 geregistreerde dieetkundiges en verpleeg personeel wat in Diabetes Mellitus spesialiseer , het die inhoud van ‘n totaal van 60 vrae ge- evalueer vir geldigheid en toepaslikheid. 3. Die paneel het die vraelyste verder ge- evalueer vir ‘n aanvaarbare standard van betroubaarheid. Chronbach-alfa waardes was gebruik vir die aanvaarbaarheid van alle vrae. 4. Die finale weergawe van 30 aanvaarbare vrae in elke vraelys was gestuur via elektroniese en normale pos na 1200 RD en 489 verpleegpersoneel wat spesialiseer in T1 en T2 DM. 5. Inligting van onderskeidelik 70 T1DM en 105 T2 DM vraelyste was gekodeer en ge-analiseer. Resultate: Tydens die ontwikkeling van die vraelyste, was sekere aspekte van kennis deur die twee kenners ge-elimineer. Die evaluering van die groep van dieetkundiges en verpleeg personeel het verder bygedra tot die vervanging en aanpassing van sekere aspekte van kennis. Dit het bygedra tot die vlak van voldoende geldigheid en toepaslikheid. Vir voldoende betroubaarheid was die Chronbach- alfa waardes van 0.73 vir T1DM and 0.71 vir T2 DM onderskeidelik aanvaar. Die studie het getoon dat die dieetkundiges voldoende kennis besit t.o.v. voeding vir T1 DM (75.4%). Dit was egter nie statisties betekenisvol meer in vergelyking met die kennis soos behaal deur die verpleegpersoneel (62.2%) (p = 0.07). Beide groepe se kennis t.o.v diabetiese self sorg was bepaal as onvoldoende met onderskeidelik 64.7% en 64.9%. In terme van T2 DM, het die dieetkundiges statisties betekenisvol beter kennis getoon vir voeding (74.6%) in vergelyking met die vlak van kennis soos behaal deur die verpleeg personeel (61.6%) (p = 0.0005). Soos in die geval van T1 DM het beide groepe onvoldoede kennis getoon vir diabetiese self sorg met onderskeidelike waardes van 56.0% en 61.9%. (p = 0.31). Die areas van kennis wat geidentifiseer was vir verdere opleidig, was die glisemiese indeks van voedsel, bepaling van die hoeveelheid koolhidrate in voedsel, die gebruik van suiker en versoeters, die neem van maaltye en versnapperinge, oefening, medikasie, voorkoming van lae en hoe blood glukose vlakke asook die gebruik vam alkoholiese drankies. Die ouderdoms groep tussen 30-49 jaar het statisties ‘n hoer vlak van kennis getoon vir beide voeding (p = 0.005) en diabetiese self sorg (p = 0.006) vir T 1 DM in vergelyking met die ander ouderdoms groepe. Personeel wat in die private sektor werk het ‘n beter vlak van kennis getoon in vergelyking met personeel wat in die openbare sektor werk (p = 0.011 en p = 0.016 vir voeding en diabetiese self sorg onderskeidelik. Samevatting: Twee geldige en betroubare vrae lyste met 30 vrae in totaal was ontwikkel om die vlak van kennis van dieetkundiges en verpleeg personeel te bepaal in terme van voeding en diabetiese self sorg vir beide T1 en T2 DM. Die verpleegpersoneel benodig verder opleiding t.o.v sekere aspekte van voeding en diabetiese self -sorg en die dieetkundiges t.o.v. diabetiese self -sorg vir beide T1 en T2 DM.

Bakgrund: Idag insjuknar många personer i infektionssjukdomar vilket ställer stora krav på sjukvården. Forskning visar att en god handhygien förebygger och minskar risken för att drabbas av en infektionssjukdom. Egenvård och patientdelaktighet är en viktig faktor för att patienter ska kunna bibehålla en god handhygien och på så sätt förhindra att insjukna i infektionssjukdomar. Syfte: Att beskriva faktorer som avgör om sjuksköterskan gör patienten delaktig vid hygienrutiner i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av 8 stycken semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Det identifierades 3 kategorier och 8 underkategorier i resultatet. Huvudfynden i resultatet beskriver att sjuksköterskan sällan informerar om handhygien och att detta påverkar patientdelaktigheten. Patientens integritet, kognitiva funktion och hemmiljö beskrevs som hämmande faktorer vid information om handhygien. Samtidigt var situationer som medförde ökad risk för infektioner och smittspridning tillfällen då patienten erhöll mer information om handhygien vilket gav en ökad patientdelaktighet. Vidare påvisade resultatet att relationen mellan sjuksköterskan, patienten och andra yrkeskategorier inom vården påverkade patientdelaktigheten vid hygienrelaterad omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskan i hemsjukvården informerar sällan patienten om handhygien. Ytterligare forskning skulle kunna påvisa patientens behov och de positiva effekterna av delaktighet vid hygienförfarande. / Background: Infection related diseases have a great effect on today’s healthcare. Research shows that a proper hand hygiene can prevent infection related diseases. Patient participation and self-care plays a great part of whether a patient is able to maintain a proper hand hygiene. Purpose: To describe factors that determine if the nurse involves the patient when performing hygiene related care in home nursing. Method: A qualitative analyze of content gathered from 8 semi-structured interviews. Results: Three categories and eight subcategories were found in the content. The categories described that the nurse doesn’t inform patients about hand hygiene, conditions that enables information as well as how the patient-caregiver relationship affected the patient participation and the information that was given. When the nurse cared for wounds or when there were an elevated risk for infection the patient got more information and got a bigger part in his care. Patient’s integrity and cognitive ability affected the patient participation. The respondents described the relationship as the foundation for good care. Conclusion: Nurses seldom inform patients about hand hygiene and further research could prove the value of patient participation in hygiene related care.

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:45:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 6098.pdf: 689157 bytes, checksum: d2cedd1a9f00cdd3b44e95ba22a0143a (MD5) Previous issue date: 2014-05-30 / The aim of this study was to assess the influence of spirituality levels in a family during self-care and, if so, how this influence occurs. Vascocelos (2004) describes spirituality as strength able to help the individual, his/her family and community; it is also the best source to overcome the obstacles of life, providing a better understanding and tolerance about the issues of daily life. A qualitative approach was chosen for the study. The subjects were families that live in the area comprehended by the Jardim Gonzaga Family Health Unit, in the Jardim Gonzaga neighborhood, located in the periphery of São Carlos County. A group of 20 women, responsible for caring for their families and recognized in their community as having a high level of autonomy in their self-care when faced with health issues, were the main study subjects. Information was collected by means of interviews, with four guiding questions, which were asked in the participants houses or in the Family Health Unit. A thematic analysis was used to process the information. From the analysis of the interviews the following categories emerged: women as the main caretakers of their families; spirituality as a force that helps each individual in their self-care; the influence of spirituality in decisions and in the strength to overcome hardships in life. Among other conclusions, spirituality seems to exert an important influence in a family s self-care and faith helps in convalescence, in curing and in maintaining health. Health workers need to get closer to spirituality in order to broaden their knowledge and their tools to understand and care for human beings. / Este estudo teve como objetivo identificar se há influência da espiritualidade da família no cuidado de si, e caso fosse identificado, como ela ocorre. Vasconcelos (2004) descreve a espiritualidade como uma força capaz de auxiliar o indivíduo, família e comunidade, a melhor superar as dificuldades da vida, proporcionando uma melhor tolerância com os problemas da realidade cotidiana. A pesquisa caracterizou-se por ter uma abordagem qualitativa. O estudo foi desenvolvido com famílias pertencentes à área de abrangência da Unidade de Saúde da Família Jardim Gonzaga, no bairro Jardim Gonzaga, situada na periferia do município de São Carlos. Participaram desse estudo 20 mulheres, responsáveis pelo cuidado de famílias que se destacam na comunidade, pois apresentam autonomia no cuidado de si diante de problemas de saúde. A coleta de dados se deu através de entrevistas, com quatro questões norteadoras, realizadas no domicílio das participantes ou na Unidade de Saúde da Família. Para análise das informações, foi utilizada a análise temática. Da análise das entrevistas emergiram as seguintes categorias: A mulher como principal cuidadora da família; A espiritualidade como força que ajuda o indivíduo no cuidado; A influência da espiritualidade nas decisões e superação das dificuldades da vida. Entre vários aspectos, conclui-se que a espiritualidade influencia de maneira importante no cuidado de si da família; que a fé auxilia na recuperação, cura e manutenção da saúde. Os profissionais de saúde precisam se aproximar da espiritualidade de modo a ampliar os conhecimentos e as formas de entender e cuidar do ser humano.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 1 är en livslång autoimmun sjukdom med stort egenvårdsbehov. I yrket som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om erfarenheter kring hur det är att leva med sjukdomen för att ge rätt stöd, råd och information. Vald teoretisk referensram är Dorothea Orems’ egenvårdsteori.  Syfte Att belysa vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 1.  Metod Metoden utgjordes av en litteraturstudie. Studien byggde på databassökningar i PsycINFO, PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut för analys.  Resultat Resultatet presenterades genom tre kategorier med sju underkategorier. De tre kategorierna var: att inte visa sjukdomendär erfarenheter av att dölja eller åsidosätta sjukdomen beskrevs, att låta sjukdomen vara en del av livet där prioritering och planering, begränsningar och att ha en positiv inställning dominerade och att lära känna sjukdomen tillsammans med andra där vikten av stöd och självkännedom beskrevs.  Slutsats För sjuksköterskor som möter individer med diabetes mellitus typ 1 är det viktigt att känna till de olika aspekterna av att leva med sjukdomen för att kunna ta hänsyn till dessa i den individualiserade vården som borde bedrivas. Genom denna studie kan författarna dra slutsatsen att det fanns ett stort behov av stöd och acceptans från omgivningen kring individer med diabetes mellitus typ 1.

The oil and gas industry is a vital contributor to the global economy and a key source of employment within oil-producing countries. Oil production is largely dependent on a skilled population who are adept in coping with the demands of an offshore environment. Due to the high risk nature of work offshore, it is a requisite that personnel engage in health promoting behaviours. The research aimed to identify aspects of offshore workers self care which required behaviour change and the behavioural determinants which were associated with engagement in self care. A mixed methods design was utilised to generate novel data and original findings. Phase 1 used a quantitative cross-sectional online survey to assess offshore workers’ (n=352, 53.6% response rate) health, quality of life, mental wellbeing and self care status. The findings highlighted key areas of concern, as indicated by negative scoring across measures, relating to: overweight/obesity; medication adherence; absenteeism (with regard to travelling offshore); medical evacuation; lack of adherence to 5-a-day fruit and vegetable guidelines; physical activity; smoking; hazardous alcohol use, and insomnia. Phase 2 used qualitative theory-based telephone interviews to explore self care behaviours from the perspective of offshore workers (n=16). Offshore workers who had completed a survey and indicated they would like to receive further information on the interviews were invited to participate. Both the interview schedule and data analysis were informed by the Theoretical Domains Framework (TDF). Healthy eating and physical activity were the behaviours most frequently discussed by offshore workers and identified as areas requiring behaviour change. TDF domains representing both behaviours included: beliefs about capabilities; beliefs about consequences; intentions; goals; memory, attention and decision processes; environmental context and resources; social influences; emotion, and behavioural regulation. Phase 3 used qualitative theory-based telephone interviews to explore offshore workers’ (n=13) self care behaviours from the perspective of remote healthcare practitioners. Both the interview schedule and data analysis were informed by TDF. Healthy eating and harmful/hazardous alcohol use were the behaviours most frequently discussed by remote healthcare practitioners and identified as areas requiring behaviour change. TDF domains representing both behaviours included: knowledge; environmental context and resources; social influences; emotion, and behavioural regulation. The findings, when triangulated suggest that offshore workers may benefit from the implementation of a self care intervention which targets healthy eating, physical activity and alcohol consumption. It is advised that the intervention target multiple self care behaviours and that development is underpinned by behaviour change theory to ensure effectiveness. The intervention may be tailored in accordance with the TDF domains identified in this research as determinants of healthy eating, physical activity and alcohol use behaviours.

Bakgrund: Hjärtsvikt är sex gånger vanligare hos patienter i 65-74 års åldern jämfört med patienter i 45-54 års åldern. Hjärtsvikt påverkar patienters hälsa och välbefinnande då hjärtsvikt påverkar den fysiska och psykiska förmågan. Symtomen vid hjärtsvikt leder till fler sjukhusvistelser och långa sjukskrivningar. Egenvården är en viktig del av behandlingen.  Trots fördelarna med egenvård genomför inte patienter egenvård. Patienter med hjärtsvikt är i behov av åtgärder som främjar deras egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som främjar patienters egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Metoden i studien var en litteraturöversikt. 12 artiklar analyserades varav 10 av dessa var kvalitativa och 2 var av en mixad metod. Resultat: Det framkom att patienter önskade information om egenvård. Ett utbildningsprogram ökade genomförandet av egenvård. Patienter föredrog hemsjukvård före andra vårdformer då den ökade deras delaktighet. Kognitiv beteendeterapi kunde förändra patienters tankesätt och lindra depression. Stödet patienter fick från sjuksköterskor och familj hade en stor betydelse i genomförandet av egenvård. Motivationskällor och självförtroendet påverkade genomförandet av egenvård.  Slutsats: Patienter bör genomföra egenvård för att undvika symtomförsämring, sjukhusvistelser, sjukskrivningar och uppnå god hälsa och välbefinnande. Utbildning, kognitiv beteendeterapi, hemsjukvård, delaktighet, stöd, motivation och självförtroende främjar egenvård hos patienter med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is six times more common among patients between the ages 65-74 compared to patients between the ages 45-54. Heart failure affects patients health and wellbeing. Heart failure symptoms lead to more hospitalizations and long sick leaves. Self-care is an important part of the treatment. Patients do not perform self-care despite the benefits of it. Patients with heart failure are in need of measures that promote their selfcare. Aim: the aim was to describe factors that promote patients self-care in heart failure. Method: The method of the study was a literature review. 12 articles were analyzed where 10 of them were qualitative and 2 of a mixed method. Result: Patients want information about self-care. An educational program enhances self-care. Patients prefer home healthcare because it increases their participation. Cognitive behavioral therapy can change patients thoughts and ease depression. The support patients receive from nurses and family members has a big effect on their self-care. Motivation and confidence affects self-care. Conclusion: Patients should perform self-care to avoid symptom deterioration, hospital visits, sick leave and achieve good health and well-being. Education, cognitive behavioral therapy, home healthcare, participation, support, motivation and confidence promote selfcare in patients with heart failure.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DMT2) står för majoriteten av all diabetes i Sverige som internationellt, vilket har satts i samband med vår moderna livsstil, minskad fysisk aktivitet och en tilltagande ökning av kroppsvikt. Orsaken kan t.ex. relateras till patientens ärftliga betingad eller individens levnadsvanor. Egenvård är viktig för att förebygga eller minska senkomplikationer. Syftet: Syftet med det föreliggandeexamensarbetetvar attbeskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid DMT2samt granska datainsamlingsmetoder och urvalsgrupp använts i artiklarna.  Metod: Litteraturstudieutfördes med en beskrivande design där sammanfattas 12 kvalitativa artiklar. Huvudresultat:Patienter hade positiv inställning livsstilsförändringar och började ta ansvar för sin egenvård. En del patienter hade svårigheter att ta till sig kunskaper och tillämpa dessa i sin egenvård, arbetssituation påverkad, låg inkomst och en känsla av utanförskap både från hemmet och omgivningen. En del av patienter upplevde socialt stöd från familj och närstående samt hade god kontakt med vården.  Slutsats:Föreliggande examenarbetevisade att patientens levnadssituation, relation till sin omgivning måste sättas i centrum. Patienten möjlighet att få en vårdkontakt förbättras, med syfte att ge individanpassad kunskap, motivera och ge mer tid. Vidare forskning bör undersöka familjens förhållningssätt till personen som har DMT2 för att få en djupare förståelse om vad familjen kan göra för att skapa en holistisk syn.  Nyckelord: DMT2, Egenvård, Erfarenhet, Vuxna patienter / Background:Diabetes type 2 (DMT2) accounts for the majority of all diabetes in Sweden as well as global, which has been associated with our modern lifestyles, reduced physical activities and an increase in body weight. Causes can be, for example, related to the patient's hereditary condition or the individual's living habits. Self-care is important to prevent or reduces the late complications. Aim: The aim of the present thesis was to describe adult patients’ experiences of self-care with DMT2 and examine the data collection methods and sample group used of the articles. Methods: A literature study was conducted with a descriptive design summarizing 12 qualitative articles. Main result: Patients had positive attitude to lifestyle changes and began taking responsibility for their self-care. Some patients had difficulty in acquiring knowledge and applying them for their own care, affected in work situation, weak income and a sense of alienation both at home and surrounding. Some of patients experienced social support from family and close relatives and had good contact with healthcare. Conclusion: The present study shows that the patient's living situation, relationship with his surrounding, must be placed at the center. The patient possibilities for care contact should be improved in order to give him individualized knowledge, motivate and give more time.  Further research should investigate the family's approach to the person with DMT2 to gain a deeper understanding of what the family can do to create holistic view. Keyword: Adult patients,DMT2, Experience, Self-care,