Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken i Sverige. För personen som drabbas är det en otäck händelse som påverkar individens livsvärld. Levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor, brist på daglig fysisk aktivitet samt tobaksanvändning är alla riskfaktorer. För att förhindra ett återinsjuknande är det viktigt att patienten tar till sig av de egenvårdsråd som ges av sjukvården efter en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att följa egenvårdsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Två domäner i form av främjande och hindrande faktorer med fem kategorier och ytterligare underkategorier togs fram och bildade resultatet. I resultatet framkom att individualiserat stöd från sjukvårdspersonal var av stor vikt, för att möjliggöra förändring och ta till sig av de egenvårdsråden givna av sjukvården. Ytterligare framkom att vägledning kring hur livsstilsförändringen kan se ut samt stöd från anhöriga och jämlika spelade en betydande roll för möjligheten att implementera nya levnadsvanor. Slutsats: Slutsatsen som kan antas är att tydligheten och strukturen kring arbetet med patienter under eftervården bör tydliggöras och utformas i ett samarbete med patienter och närstående. / Background: Cardiovascular disease is the dominant cause of death in Sweden. For the person affected it is a fearful event that affects the whole life. Living habits such as unhealthy eating, tobacco use and lack of daily physical activity are all risk factors. To prevent a recurrence, it is important that the patient follows the self-care advice given by the healthcare after a heart attack. Aim: The aim of the study is to shed light on patients' experiences of following self-care advice after having had a heart attack. Method: The study has been conducted as a literature review where qualitative articles have been used. Results: Two domains in the form of promoting and hindering factors with five categories and additional subcategories were developed and formed the result. The results showed that individualized support from healthcare professionals was of great importance, to enable change and absorb the self-care advice given by healthcare. It also emerged that guidance on what lifestyle change can look like as well as support from relatives and peers played a significant role in the possibility of implementing new lifestyles. Conclusion: The clarity and structure of the work with patients during aftercare should be clarified and designed in collaboration with patients and relatives.

Introduktion: Diabetes mellitus är en allvarlig kronisk sjukdom som ökar över hela världen trots åtgärder för att förbättra folkhälsan. En diabetes mellitus typ 2 som är dåligt kontrollerad kan skapa allvarliga diabeteskomplikationer så det är av stor vikt att de drabbade personerna genomför de livsstilsförändringar som ofta behövs för att förbättra egenvården. Det är av intresse att studera hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård för att se vilket stöd de kan behöva.  Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2.  Metod: Litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarnas kvalitet bedömdes med hjälp av kvalitetsgranskningsmallen från SBU som använde sig utav betygen Hög, Medelhög och Låg. För resultatet användes analysmetoden enligt modellen i Friberg (2012) för att strukturera upp materialet i tema och subtema. Resultat: I resultatet framkom det att livsstilsförändringen upplevdes väldigt svår för många på grund av hinder, som brist på kunskap och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Bristen på stöd och information från både sjukvården och familjen gjorde det utmanande att utföra bra egenvård för att undvika komplikationer av diabetes mellitus typ 2. De motiverande möjligheterna för bra egenvård som identifierades var användning av teknisk utrustning för att ha koll på sin sjukdom, goda vårdrelationer som resulterade i individanpassad information och stöd, och stöttande socialt nätverk runt sig som motiverade till livsstilsförändringen.   Slutsats: Denna studie visade att det finns många hinder för god egenvård men även ett antal motiverande faktorer som gör det lättare för personer med diabetes mellitus typ 2 att arbeta förebyggande mot diabetes komplikationer. / Background: Diabetes mellitus is a serious chronic disease increasing worldwide even though prevention is established to improve public health. Unregulated diabetes mellitus type 2 may lead to diabetic complications, so the afflicted must make the lifestyle changes that often are needed to improve their self-care. It is of interest to study how people with diabetes mellitus type 2 experience their self-care to see what kind of support they might need. Aim: The aim is to describe people’s experiences of performing self care with diabetes Mellitus type 2. Method: Literature study based on 11 articles with qualitative method. The quality of the articles was assessed using the quality review template from SBU, which used the grades High, Medium and Low. For the result, the analysis method was used according to the model in Friberg (2012) to structure the material in theme and sub-theme. Results: The result showed that many felt that lifestyle changes were challenging due to barriers, like a lack of knowledge and difficulties accepting their disease. The lack of support and information from both health care and family made it challenging to perform self-care to avoid complications of diabetes mellitus type 2. The motivating possibilities to perform good selfcare were identified as the use of technical equipment to follow and control the disease, good health care relations that resulted in individually adapted information and support, and being surrounded by a supportive social network to motivate the lifestyle changes. Conclusions: This study showed that many barriers make it difficult to perform good selfcare. Several motivating factors make it easier for people with diabetes mellitus type 2 to prevent diabetic complications.

Bakgrund  Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. Tillståndet kräver ständiga kontroller och administrering av insulin. Vid dåligt behandlad sjukdom riskerar personen att drabbas av allvarliga komplikationer. I majoriteten av fallen med pediatrisk diabetes är det barnets föräldrar som får ansvaret att sköta barnets egenvård. Det utökade ansvaret att vårda ett kroniskt sjukt barn kan innebära en stor press för föräldrarna och påverka deras liv på flera plan. Därför anses det viktigt att beskriva föräldrars upplevelse av att vårda ett barn med diabetes typ 1.  Syfte Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever sin livssituation. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle beröra föräldrar till barn mellan 1-18 år som hade diabetes typ 1. Artiklarna blev kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets bedömningsmaterial för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten i de vetenskapliga artiklarna kategoriserades och analyserade med en integrerad dataanalys.  Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen kunde tre huvudkategorier identifieras: Livsförändringar kopplat till en allvarlig och livslång sjukdom, Kontrollbehov och upplevelsen av skifte i ansvaret samt livshantering och behov. Det uppdagades att barnets sjukdomstillstånd hade en stor påverkan på föräldrars ekonomiska, sociala, emotionella och fysiska liv. Vidare framkom det att föräldrarna utarbetade flertalet copingstrategier för att hantera situationen, men att det fortfarande föreföll sig finnas icke bemötta behov från sjukvården.  Slutsats Litteraturöversikten påvisade flertalet aspekter rörande föräldrars upplevelse av sitt barns diabetes och hur dessa påverkar föräldrarnas hälsa. Samtidigt framkom det uttryckta behov hos föräldrarna rörande vården kring barnet. Med det som bedömningsgrund kan hälso och sjukvården börja implementera mer insatser riktade åt föräldrarna, vilket skulle gynna föräldrarnas hälsa men också barnets vård. / Background Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease. The condition demands frequent controls and insulin administrations. If the demands are not met, the individual is at risk of developing serious complications. In most cases with paediatric diabetes, the child’s parents are responsible for the treatment. The additional responsibility of caring for a child with a chronic illness might put a strain on the parents and interfere with multiple dimensions of their lives. Therefore, it is considered important to explore parents' experience of caring for a child with type 1 diabetes. Aim The aim was to shed a light on how parents with children diagnosed with type 1 diabetes experience their life situation.  Method A nonsystematic review based on 16 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The selections criterion was that the article should refer to parents of children diagnosed with type 1 diabetes, aged 1-18 years old. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmets university assessment basis for scientific classification and quality. The findings in the articles were categorised and analysed using an integrated data analysis.  Results From the integrated data analysis three main categories were identified: Life changes connected to a serious and lifelong disease, Control needs and the experience of transitioning in responsibilities and life management and needs. The child's illness had a major impact on the parents' financial, social, emotional and physical life. Furthermore, it was shown that the parents developed several coping strategies to deal with the situation, but that there still appeared to be unmet needs from the healthcare. Conclusions The literature review demonstrated several aspects concerning parents' experience of their child's diabetes and how these affect the parents' health. At the same time, the expressed needs of the parents concerning the care of the child emerged. With that as a basis for assessment, the health care system should implement more initiatives aimed at the parents, which would benefit the health of the parents but also the care of the child.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem med låg medvetenhet hos allmänheten. Cirka 64,3 miljoner människor lever med denna sjukdom globalt. Symtom som andfåddhet, trötthet och ödem är vanligt förekommande. Farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar är aktuellt. Egenvård är en viktig faktor som kan minska förvärring av sjukdomen. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva de upplevelser patienter med hjärtsvikt genomgår. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL. Det valdes nio vetenskapliga artiklar till resultatet och därefter valdes tematisk analys som dataanalys.  Resultat: Studiens resultat utformade tre huvudteman och fyra subteman. De identifierade huvudteman var ”Livsstilsförändringar”, ”Psykosociala aspekter” och ”Egenvård”. Inom den första huvudtema formulerades två subteman: ”symtom som begränsar livet”, som presenterade de svårigheter patienterna upplever med sina symtom, och ”förändringar i matvanor” som lyfte fram utmaningar med kostanpassning. Inom den andra huvudtema formulerades två underteman: ”närståendestöd” som betonar vikten av stöd från familj och vänner och ”psykiskt lidande” som lyfte fram att patienter med hjärtsvikt kan uppleva psykisk ohälsa.  Slutsats: Studien visade att patienter med hjärtsvikt upplever olika fysiska och psykosociala begränsningar. Vikten av socialt stöd från närstående för att lindra psykiska problem betonades. / Background: Heart failure is a global health problem with low public awareness. About 64.3 million people live with this disease in the world. Symptoms such as shortness of breath, fatigue, swelling are common. Pharmacological and non-pharmacological treatments are relevant. Self-care is an important factor that can reduce worsening of the disease.  Purpose: The study's purpose was to describe the experiences patients with heart failure go through. Method: A general literature study with a qualitative approach was applied. Searches were made in two databases, PubMed and CINAHL. Nine scientific articles were chosen for the result and then Thematic analysis was chosen as data analysis.Results: The study's results formed three themes and four subthemes. The main themes identified were "Lifestyle changes", "Psychosocial aspects" and "Self-care". Within the first main theme, two subthemes were formulated: “Life-limiting symptoms”, which presented the difficulties patients experience with their symptoms, and “Changes in eating habits”, which highlighted challenges with dietary adaptation. Within the second main theme, two subthemes were formulated: "Family support" which emphasizes the importance of support from family and friends and "Psychological suffering" which highlighted that patients with heart failure can experience mental illness.  Conclusion: The study showed that patients with heart failure experience various physical and psychosocial limitations. The importance of social support from relatives to alleviate mental health problems was emphasized.

Bakgrund: Kompressionsbehandling används till patienter med benödem och sår på underben vilket är en vanligt förekommande arbetsuppgift för sjuksköterskan i kommunal hälso-och sjukvård. Det finns riktlinjer för hur patientens cirkulatoriska status i benen ska bedömas i samband med en kompressionsbehandling. För att upprätthålla patientens följsamhet till kompressionsbehandling arbetar sjuksköterskan tillsammans med andra professioner i den kommunala hälso-och sjukvården. En bristande följsamhet hos patienten kan leda till patientlidande och ökade samhällskostnader. Syfte: Var att utifrån kommunal hälso- och sjukvård beskriva vidareutbildade sjuksköterskors erfarenheter av patienters följsamhet vid kompressionsbehandling och vad som kan påverka den. Metod: En kvalitativ studie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med nio deltagare som innefattade både distriktssköterskor och vidareutbildade sjuksköterskor. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framgick det att gynnande och bristande orsaker till patientens följsamhet till kompressionsbehandling kunde påverkas av de olika professionernas kunskap och förmåga till att informera och följa riktlinjer. Genom att sjuksköterskorna upprätthöll en kontinuitet kunde vården individanpassas vilket ökade patientens delaktighet och motivation till följsamhet.  Slutsats: Läkarnas engagemang och kunskap om kompressionsbehandling var avgörande för om riktlinjerna efterföljdes. Genom att personalen gav återkommande information till patienten bidrog det till en ökad motivation. Det kunde även ses ett samband mellan personalens kunskap och patientens förståelse för kompressionsbehandlingen vilket var av stor betydelse för patientens följsamhet. / Background: Compression therapy is used for patients with leg edema and wounds on the lower legs, which is a common task for the nurses in municipal healthcare. There are guidelines for how the patient's circulatory status in the legs should be assessed in connection with a compression therapy. In order to maintain the patient's compliance to compression therapy, the nurse works together with other professions in the municipal health care. A lack of patient compliance can lead to patient suffering and increased societal costs.  Purpose: Based on municipal health care, the study describes advanced nurses' experiences of patients' compliance with compression therapy and what can affect it.  Method: A qualitative study where the data collection took place through semi-structured interviews with nine participants that included both district nurses and advanced nurses. The interviews have been analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: The results showed that favourable and unfavourable reasons for the patient's compliance to compression therapy, could be influenced by the various professions' knowledge and ability to inform and follow guidelines. By the nurses maintaining continuity, the care could be individually adapted, which increased the patient's participation and motivation to compliance.  Conclusion: Physicians' commitment and knowledge of compression therapy was decisive for whether the guidelines were followed. By the staff giving recurring information to the patient, it contributed to increased motivation. A connection could also be seen between the staff's knowledge and the patient's understanding of the compression therapy, which was of great importance for the patient's compliance.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DMT2) är en allvarlig kronisk sjukdom som blir allt vanligare bland befolkningen. Obehandlad eller dåligt kontrollerad DMT2 kan leda till sena diabeteskomplikationer som skapar ett stort lidande för individen samt stora samhällskostnader. Livsstilsförändringar såsom hälsosam kost och fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på blodglukosnivåer vilket därmed verkar förebyggande för sena komplikationer. Det har i tidigare studier visat sig vara svårt att göra dessa nödvändiga livsstilsförändringar. Det är därför av intresse att studera och beskriva vilka upplevelser individer har som försökt förändra sin livsstil för att få en djupare förståelse för denna patientgrupp och vilket stöd som de eventuellt behöver.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera och beskriva upplevelser hos personer med diabetes mellitus typ 2 som har ändrat livsstil gällande kost och fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Resultat: Det framkom att socialt stöd, kunskap och motivation var faktorer som upplevdes underlättande vid livsstilsförändringar. Brist på ovanstående faktorer upplevdes försvårande. Tillgänglighet och svårigheter att skapa nya vanor samt fysiska och praktiska hinder var ytterligare faktorer som uppgavs vara försvårande vid livsstilsförändringar. Slutsats: Det är svårt att genomföra livsstilsförändringar. Med individanpassat stöd riktat mot kunskap, motivation och individens sociala situation kan livsstilsförändringar vara lättare att genomföra. / Background: Diabetes Type 2 is a serious chronic disease which is highly prevalent among population. Untreated or unregulated Diabetes Type 2 may lead to diabetes complications which in turn causes suffering for the patient and large costs to society. Healthy lifestyle behavior as healthy diet and exercise has beneficial effects on blood glucose levels which can prevent diabetes complications. Recent studies have shown that adopting healthy lifestyle behavior is challenging. That being said, it is important to explore and describe perceptions of making lifestyle changes and to develop deeper understanding of what these patients are going through to be able to give them the support they need.  Aim: To explore and describe experiences of making lifestyle changes, in terms of diet and exercise, among people suffering from type 2 diabetes. Method: Literature review with descriptive design Results: The analysis of the articles resulted in nine categories. Three of them were experiences that facilitated lifestyle change: social support, knowledge and motivation. Six of the categories were experiences that was considered as challenging: Lack of social support, lack of knowledge, lack of motivation, access, difficulties in creating new habits and finely physical and practical barriers. Conclusions: It is difficult to adopt new lifestyle habits. Individually adjusted support is necessary to meet the needs of social support, knowledge and motivation to facilitate the process of lifestyle change.

Patientens upplevelse av illamående vid cytostatikabehandling via portabel infusionspump - Kvalitativ intervjustudie.  Bakgrund: Arbetet handlar om att få cytostatikabehandling via portabel infusionspump då detta är en metod som implementeras i allt fler behandlingsformer. Flertalet studier beskriver de positiva effekterna för patienten och sjukvården, däribland påverkan på patientens upplevelse av illamåendet. Tidigare studier visar att cytostatikabehandling via portabel pump kan bidra till ökad livskvalitet, ökad känsla av kontroll på sig själv och sin vardag, samt lägre grad av cytostatikainducerade biverkningar, däribland illamående. Motiv: På grund av avsaknaden av konkreta studier som tar upp hur biverkningen illamående påverkas av cytostatikabehandling via portabel pump har skribenten valt att försöka tydliggöra om patienternas upplevelse av illamående under en cytostatikabehandling kan förändras beroende på omgiven miljö. Syfte: Att belysa erfarenhet av illamående vid cytostatikabehandling via portabel infusionspump på och utanför sjukhus. Metod: Åtta patienter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ design. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien mynnade ut i två kategorier: Vård utanför sjukhuset och Sjukhusmiljön på vårdavdelning. Kategorierna delades sedan upp i fyra underkategorier: Flyttat fokus från sjukdom till hopp, Kunskap om hur illamående kan förebyggas och behandlas, Illamående på grund av sjukhusmiljön och Känslan av att vara begränsad och kontrollerad. Konklusion: Patientens autonomi, känslan av sammanhang och förmågan till egenvård i relation till miljön vid erhållen cytostatikabehandling påverkar patientens upplevelse av illamående. / Patients’ experience of nausea during chemotherapy via portable infusion pump - Qualitative interview study. Background: The study is about receiving chemotherapy via a portable infusion pump due to that this method in healthcare is being implemented in more forms of treatments. Many studies are describing the positive effects for the patient and the experience of nausea and the healthcare. Previous studies show that chemotherapy via a portable infusion pump can contribute to increased quality of life, a greater sense of control over oneself and one’s everyday life, and a lower degree of chemotherapy induced side effects, including nausea. Motive: Due to lack of studies that address how nausea is affected by chemotherapy via portable infusion pump, the writer has chosen to try to clarify whether the patients’ experience of nausea during a chemotherapy treatment can change depending on the surrounding environment. Aim: To highlight the experience of nausea during chemotherapy treatment via portable infusion pump in and out of hospital. Methods: Eight patients were interviewed true semi-structured interviews, with a qualitative design. The interviews were further analyzed true a content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in two categories: “Care out of hospital” and “The hospital environment in the care department”. The categories were further divided into four subcategories: “Shifted focus from illness to hope”, “Knowledge of how nausea can be prevented and treated”, “Nausea due to hospital environment and “The feeling of being limited and controlled”. Conclusion: Patient’s autonomy, the sense of coherence and the ability to self-care in relation to the environment when receiving chemotherapy affect the patient’s experience of nausea.