Kunskapen om undervisning för nyanlända ungdomar är viktig inför mitt kommande arbete som lärare. Därför var studiens syfte att undersöka muntlig interaktion i undervisning i svenska som andraspråk (sva) på språkintroduktionsprogrammet (SI). Deltagarna bestod av 19 sva-elever i tre grupper på grundläggande, fortsättnings- respektive avslutande nivå, samt tre lärare i sva. Sex interaktionsutsnitt från tre observerade lektioner analyserades utifrån litteracitetspraktiker, interaktionsmönster, och semantisk gravitation (SG) och semantisk densitet (SD). Analysmetoderna svarade mot studiens forskningsfrågor: vilka litteracitetspraktiker eleverna fick praktisera; hur elever inkluderades i muntlig kommunikation; hur elevers och lärares uttryck om betydelse varierade mellan vardagsspråk och kunskapsspråk. Resultaten visade att betydelseskapande och textanalytiska litteracitetspraktiker användes i alla grupper, medan kodknäckande litteracitetspraktiker användes på grundläggande nivå och textanvändande litteracitetspraktiker användes på avslutande nivå. Interaktionsmönstren varierade mellan att vara auktoritativa och dialogiska i alla grupper, men mönstren var mindre auktoritativa i gruppen på avslutande nivå. I alla grupper var graderna av SG ofta starkare medan SD varierade mellan alla grader, vilket innebar att elevers och lärares vardagsspråk och kunskapsspråk inte skilde sig nämnvärt mellan grupperna. Slutsatser som drogs var att det fanns ett samband mellan elevernas språkliga nivå och vilka litteracitetspraktiker som användes samt hur elever inkluderades i den muntliga interaktionen. Hur variationen mellan vardagsspråk och kunskapsspråk såg ut påverkades av textinnehållet som interaktionerna byggde på, och hur begrepp packades upp och packades ihop.

Språket, vare sig det gäller det vardagliga eller vetenskapliga, är centralt för elevers lärande i naturvetenskap. Den här studien undersöker elevers språkliga rörelse när de i grupp framställer ett kreativt drama med naturvetenskapligt innehåll. Syftet med detta är att vidga förståelsen för drama som pedagogiskt hjälpmedel genom att utreda elevers språkbruk vid dramabaserad undervisning i de naturorienterande ämnena. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har undervisning videodokumenterats och analyserats utifrån begreppen semantiska vågor, semantisk densitet och semantisk gravitation. Resultatet visar att elevernas språkliga rörelse mellan ett vardagligt och ett vetenskapligt språkbruk har en begränsad räckvidd och framträder i form av olika semantiska vågor. Den begränsade räckvidden går att härleda till en kontextbundenhet kopplad till framställandet av drama. Det visade sig även att elevernas roller i dramat påverkade deras förutsättningar till språklig rörlighet. Till följd av detta blir det därför viktigt för lärare att tydliggöra syftet med dramat så det inte används på den språkliga rörelsens bekostnad.

Föreliggande studie undersöker tre mellanstadielärares språkbruk både i kommunikativa metoder och planering av lektionsinnehåll. Studien utgår från två frågeställningar som behandlar hur lärarna använder och resonerar om sitt språkbruk i förhållande till kommunikativa metoder. Data samlades in genom observationer och intervjuer. I studien används legitimation code theorys semantiska vågor som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Lärarnas språkbruk analyseras därmed utifrån semantisk densitet och semantisk gravitation. Studiens resultat skildrar de tre deltagande lärarnas syn på vilka kommunikativa aspekter som främjar elevers lärande såsom kooperativa metoder eller relationell kommunikation. Vidare framgår även att eleverna har stor inverkan på lektionsplaneringen och de kommunikativa metoderna som lärarna tillämpar. Studien åskådliggör hur lärare motiverar elever till lärande genom att använda kommunikativa metoder som är anpassade efter deras elevgrupper. Slutligen belyser studien ytterligare utvecklingsmöjligheter och hur den kommunikativa kompetensen i skolan kan studeras ur andra perspektiv.

Föreliggande studie undersöker sex elevers självskattade förståelse av tre mellanstadielärares språkbruk i tre olika ämnen. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar lärarnas språkbruk, elevernas självskattade förståelse samt elevernas tankar om förståelse och inlärning. Datainsamlingsmetoder är ljudinspelningar, deltagande observationer samt enkäter. Legitimation code theorys semantiska vågor är studiens teoretiska utgångspunkt och analysmetod. Semantisk densitet och semantisk gravitation används därför för att analysera lärarnas språkbruk i kombination med elevernas självskattade förståelse. Studiens resultat åskådliggör att eleverna i stor utsträckning har svårt att förstå ämnesspecifika begrepp som förklaras med hög informationstäthet. Eleverna angav även att muntliga och skriftligaförklaringar bidrog till att skapa större förståelse av ett ämnesinnehåll. Eleverna ansåg även att uppgifter som utfördes i kooperativa och praktiska arbetssätt påverkade deras förståelse positivt. Avslutningsvis presenteras vidare utvecklingsmöjligheter med studien.

The project has been implemented as teacher driven action research, where subject-specific reading was studied in classroom practitioners and analyzed by using Legitimation Code Theory (LCT). The purpose was, partly to research which linguistic domains the teachers used in the part detailed reading in Reading to Learn (R2L) and how the discursive movement looked, and partly if progression could be seen during a school year and in that case, how it affected the educators’ teaching.    Participating in the study were four teachers working in a Swedish gymnasium: a chemistry teacher and a teacher of social studies, who were working in academic preparatory programs and a teacher in Swedish as a second language and a teacher in history in one of the introductory programs. The leader of the project and author of this study is also a teacher and colleague to the participants. Totally, twelve observations of detailed reading were implemented: three observations each teacher during one academic year.    The most prominent characteristic of the project was how the teachers, by becoming aware of the linguistic domains, changed their way of using detailed reading and by using the discursive movement, they were able to make semantic waves. The experience of the teachers was that through the action research they received new tools to develop their subject-specific reading and therefore the students’ language and knowledge increased which contributed to a higher object achievement. Notable was that all students seemed to benefit from detailed reading, even the high performing and/or the students with Swedish as their native language.    The result of this study may be relevant to studies on how to augment classroom practices to better implement the subject-specific reading which may lead to change for both teachers and students, regardless of students’ language and knowledge level, stage, or subject.