<p>Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder från</p><p>gymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begrepp</p><p>dikotomi och den patriarkala ordningen. Resultatet visade att det hade skett en markant ökning av manliga genusbilder, samt att mannen var den aktiva på de flesta bilder. På de flesta bilder där kvinnan var aktiv var det i vårdande sammanhang. Detta stärker dikotomin och den patriarkala ordningen, vilket gör att ingen av läroböckerna följde skollagen eller deras</p><p>läroplans jämställdhets syn.</p>

<p>The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures.</p><p>Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.</p>

The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures. Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder från gymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begrepp dikotomi och den patriarkala ordningen. Resultatet visade att det hade skett en markant ökning av manliga genusbilder, samt att mannen var den aktiva på de flesta bilder. På de flesta bilder där kvinnan var aktiv var det i vårdande sammanhang. Detta stärker dikotomin och den patriarkala ordningen, vilket gör att ingen av läroböckerna följde skollagen eller deras läroplans jämställdhets syn.

Forskning visar att många elever har svårt för subtraktion. Denna studie undersökerhur läromedel behandlar subtraktion och kommunikationsförmågan inomsubtraktion. Vi har gjort en läromedelsanalys av räkneböcker för årskurs 1, Singma1B och Favorit matematik 1B. Fokus ligger på hur läromedlen behandlar subtraktionutifrån olika uttrycksformer, vilka typer av subtraktionsuppgifter som eleverna fårmöta och hur läromedlen ger dem möjlighet att utveckla kommunikationsförmåganinom subtraktion. Studien utgår ifrån semiotisk teori som grundar sig i läran om tecken. För att besvaraforskningsfrågorna har vi gjort en innehållsanalys utifrån olika kategorier avsubtraktionsuppgifter och semiotiska uttrycksformer. Med hjälp av olikaanalysscheman har innehållet, den visuella formen och arbetet med utveckling avkommunikationsförmågan inom subtraktion analyserats. Resultatet visar att bådaläromedlen i ungefär samma utsträckning använder sig av olikasubtraktionsuppgifter och använder olika semiotiska resurser som bidrar till entydlig struktur vilket gynnar elevers förståelse och lärande. Båda läromedlen germånga möjligheter till utveckling av den skriftliga och visuellakommunikationsförmågan inom subtraktion. Resultatet visar att Singma har ett stortfokus på den muntliga kommunikationsförmågan, medan Favorit matematik vidarbete med enbart räkneboken ger få muntliga utvecklingsmöjligheter.

I tider av miljöproblem ställs begrepp om natur och vad det innebär på sin spets. Olika uppfattningar vad som är naturligt och vad som är ett miljöproblem har dominerat inte minst klimatdebatten. Utgångspunkten består i den socialkonstruktionistiska tanken om att skapandet av naturen sker i våra tolkningar av den, och inte minst i olika samhällsinstitutioners definierande av den efter egna intressen. Det noteras även att flera av de mest framgångsrika definitionerna av naturen har på senare utgjorts av berättelser i form av spelfilmer och dokumentärer. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen hur även företag skapar konstruktioner av naturen, och mer specifikt i berättelser om sina produkter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur naturen används av det svenska klädföretaget Houdini för att skapa en intressant berättelse om en produkt. Det empiriska materialet består också av just av två produktberättelser i formen av Youtubefilmer. Frågeställningar som behandlas är hur naturen konstrueras i filmerna, vilken relation dessa konstruktioner har till den marknadsförda produkten, samt hur naturkonstruktioner används som narrativ funktion. Med ett teoretiskt ramverk bestående av en rad tidigare identifierade naturkonstruktioner och begrepp som kritiskt undersöker relationen mellan natur och produkt genomförs en semiotisk och en narrativ analys av de två filmerna. Slutsatser inkluderar att naturen porträtteras som ömtålig och problematisk i filmernas anslagsscener, samt att miljöproblem utgör båda filmernas konflikter. Det hot som föreligger mot naturen bäddar också för ett intressant narrativt projekt som Houdini åtar sig i filmerna - att skapa nya kläder som på olika sätt, om än i olika grad, utges lösa problemen. Via kritiska begrepp som semiotisk flexibilitet, naming och re-framing noteras även att naturen används för att ge vissa Houdiniprodukter närmast naturgivna karaktärsdrag i vissa fall. Studien konstaterar slutligen att det tycks finnas relevans för de ställda frågorna i uppsatsens frågeställningar och denna undersökningsdesign skulle vara intressant att applicera på marknadsföring kring andra branscher med kopplingar till naturen, så som turism- och bilindustrin.

Syftet med denna uppsats är att studera hur IKEA framställer mänskliga- och sociala relationer i sin marknadsföring. Samt, genom analysen, undersöka hur IKEA skapar bilden av företaget, varumärket, reklambudskapet och deras image genom att framställa vissa mänskliga relationer. Enda sedan den första IKEA-katalogen utgavs åt 1951 har katalogen varit den viktigaste marknadsföringskanalen för företaget. Därför har vi valt att undersöka just katalogen från år 2016 med hjälp av en semiotisk analys. Även tre reklamfilmer med titlarna Laga mat med barn, Leva utan dörr och Grannar tillsammans kommer analyseras med hjälp av semiotik som metod och teori. Vi har endast fokuserat på bilderna och ej på texter som framkommer i reklamen.   I och med uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställning: Hur framställs mänskliga relationer i IKEA-katalogen från 2016? Kan vi urskilja stereotyper i de sociala sammanhangen? Vilka konnotationer respektive denotationer går att urskilja och vilka semiotiska myter skapas?   Resultatet av studien påvisar hur IKEA som, enligt eget uttalande, ett värderingstyrt företag arbetar med marknadsföring genom att exponera det kulturella värdet ”gemenskap”. De fokuserar inte främst på varornas priser utan ger oss istället idéer om hur vi på bästa sätt kan få en effektiv vardag genom att köpa deras produkter. Deras varor öppnar upp för att vi som konsumenter ska kunna hitta den gemenskap IKEA presenterar.

Studien är skriven inom det utbildningsvetenskapliga området och riktar sig framför allt till personer som är verksamma inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika bilder av hållbar utveckling skapas i samspelet mellan bild och text i två vanligt förekommande material i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Materialen som har granskats är S.M.A.R.T och En hållbar tacokväll. Metoden som har valts är textanalys. Inom ramen för begreppet textanalys har semiotisk analys använts. Den semiotiska analysen har använts då den hjälper till att ge en förståelse för hur text och bilder samspelar med varandra.  Studien visar att S.M.A.R.T-materialet riktar sig till yngre personer, framför allt märks detta genom att vissa livsmedel fått ändrade namn till exempel globetrotter äpple  och berest mineralvatten (bild 3 s.26). Bilderna är av den karaktären att de kan tillala unga. Bilderna är framtställda med mycket färg, lite text och ändrade namn på livsmedel. S.M.A.R.T-materialet går även igenom hur man som konsument ska tänka på miljön genom att ändra sin livsstil med små enkla medel. I skolverkets material finns många exempel på hur de semiotiska resurerna samspelar för att skapa mening. Utan texten skulle vissa av bilderna vara svårtolkade samt att läsaren inte skulle kunna ta del några fakta om varorna, som ursprungsland eller pris. Vissa av bilderna i materialen är inte tydliga vilket gör de väldigt svårtolkade, så även här förstärker texten bilden. Eftersom materialet inte har väldigt mycket eller svårtolkad text riktar sig materialet till en bredare grupp läsare.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka.</p><p>- Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder?</p><p>- Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål?</p><p>- Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder?</p><p>Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka. - Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder? - Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål? - Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder? Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.