Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.

Title: What is hiding behind the covers - A qualitative picture and textual analysis of the newspaper Hänt Bild The news found on a magazine cover is for the audience to become interested to buy the magazine. When it was discovered that there is news that gives a misleading message to sell more, there is a research problem. The purpose of the essay is to study the message of the news on Hänt Bild’s covers and then be compared to the messages that the related articles provides. Total of 28 news where analyzed in four issues of the magazine published the year 2013. The essay was based on a qualitative visual and textual analysis with the theoretical frameworks sensational journalism, framing, image context and semiotics. The analysis was divided into three different themes to distinguish the news which gave misleading, genuine or double messages. The results of this study indicate that there are news with a misleading message in each issue of the magazine. This news was mostly about divorces, pregnancies and infidelity. The analysis also indicated that images played a major role in what messages the news gave. It was also discovered that the news on the covers which contained only text and no images angled the message so that readers would believe the article was about something else, even though the text on the cover gave a genuine message to the related article. Although it was discovered to be misleading news on the covers, there was also genuine news to the related articles. To summarize there where 14 news that gave a misleading message, 8 news gave a genuine message and 6 news gave a double message to the related articles. The result shows that the audience is misled by some news on the cover of a magazine with the aim of the editors to sell more. Keywords: tabloids, frontpage, sensational journalism, framing, semiotics, Hänt Bild

No description available.

Denna studie undersöker hur Åhléns klädkampanj bryter mot könsnormer genom att driva normbrytande reklaminnehåll. Åhléns kampanj Bryt klädmaktsordningen står i fokus i denna studie då den varit omtalad bland Sveriges nyhetsmedier och sociala medier. Undersökningen har gjorts genom en semiotisk bildanalys för att se hur representationer av kön kommer till uttryck i kampanjen. För att synliggöra ett mottagarperspektiv, tillämpar undersökningen även en receptionsanalys i form av fokusgrupper. Då Åhléns kampanj tar ställning i frågan om könsnormer, genomsyras studien av ett genusperspektiv för att identifiera könskildringar och könsföreställningar som bilderna uttrycker. Resultaten visar att utvalda kampanjbilder ger uttryck för brytande könsnormer och att fokusgrupperna uppfattar både skillnader och likheter i sina tolkningar till kampanjens visuella uttryck och Åhléns reklamstrategi.

Matematikläroboken skiljer sig från andra läroböcker i och med att den i större utsträckning innehåller fler uttryckssätt än skriven text. De olika uttryckssätten är till exempel bilder, tabeller och symboler. Läroböcker är viktiga verktyg för elever som befinner sig i sin tidiga matematikutveckling, då de är ett av de första intrycken elever får i hur matematik ska tolkas i skolan. Syftet med studien har varit att se hur mutlimodalitet används i matematikläroböcker för att erbjuda meningsskapande och hur det stödjer elevers tidiga multplikativa tänkande. I studien har vi analyserat fyra svenska matematikläroböcker i årskurs 3 ur ett multimodalt perspektiv med fokus på multiplikation, för att få syn på hur författarna arbetar multimodalt med olika semiotiska resurser. Vi har använt en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra användningen av semiotiska resurser och deras samspel. Resultatet visar att då semiotiska resurser har ett tydligt samspel dem emellan stöds i stor utsträckning elevers meningsskapande kring innehållet i läroböckerna. Semiotiska resurser kunde då uttrycka samma räkneoperation på olika sätt och en bild kunde till exempel uttrycka något som skriven text inte kan. Vi kunde även identifiera brister, till exempel om en semiotisk resurs stod allt för isolerad från andra semiotiska resurser för att kunna bidra till det tänkta erbjudna meningsskapandet, eller att en bild och skriven text i nära anslutning till varandra uttryckte olika saker. Sambandet kunde därmed ibland vara otydligt och det kan bidra till sämre stöd för elevernas meningsskapande. Tidigare forskning på detta område är sparsam och därför behövs mer forskning bedrivas för att kunna ge djupare svar på frågor kring matematikläroböckers potential att erbjuda meningsskapande med fokus på multiplikation ur ett multimodalt perspektiv.

Fler företag etablerar sig på marknaden där de erbjuder liknande produkter och tjänster.För att skapa ett mervärde till kund kan reklamskapare i marknadskommunikationvisualisera detta i form av attityder. Uppsatsen syftar till att undersöka användandet avmiljöer och scenografi i reklamfilm för att stärka varumärkesidentifikation. Genomsemiotisk bildanalys analyseras tre reklamfilmer. Reklamfilmerna som jag valt attanalysera kommer från företagen Orsted, Hotel Sanders samt Wood Wood-Adidas. Enjämförelse mellan företagets värdegrund och konnotationer diskuteras för att ta reda påom reklamskaparna visualiserat värdegrunden via miljö och scenografi. Kärnvärdensom företag formulerar kan reklamskapare dra nytta av genom att lyfta miljöval, platsenreklamfilmen utspelar sig på och via scenografi för att förstärka företagets vision ochinte bara produkten eller tjänsten de tillhandahåller.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse. Vi fann att bilderna i de undersökta samhällskunskapsböckerna bidrar till ett isärhållande av män och kvinnor samt att de återskapar gällande genussystem där kvinnor och män framställs på ett traditionellt kvinnligt respektive manligt sätt.

Den här undersökningen syftar på att analysera utvecklingen avkaraktärer förekommande på flingförpackningar tillgängliga påmarknaden genom tiderna. Genom metoden semiotisk analys avden visuella framställningen av varje undersökt karaktär, ärhuvudfokuset för denna essä att svara på frågorna om vilkamönster framträder i porträtteringen av urvalet karaktärer ochvilka likheter och skillnader finns över tid. Samt hur dessakaraktärers design har förändrats historiskt för att anpassa sig tillkulturella trender och förändrade konsumentpreferenser.Studien kom fram till att flertalet paralleller kan dras mellankaraktärernas visuella utformning, samt att övergripande likheterfinns i deras valda illustrationsstil. Att varje designval i en karaktärsframställning fyller en funktion utöver estetik i att förmedlakaraktärens identitet. Samt för att kommunicera känslor såsomglädje och optimism för konsumenten att associera till karaktären,och i förlängning produkten.

Vårt sätt att se på och uppfatta naturen har stor betydelse för hur vi kommer att värdera och använda den. Vilken naturuppfattning vi utvecklar beror på kulturella och samhälleliga ideal som återspeglas och formas genom media. En av de medieformer som bidrar till detta är reklamfilm. I den här studien utförde vi en semiotisk filmanalys där vi med hjälp av natursyner och ekofeminism synliggjorde och diskuterade hur naturen gestaltas i fem reklamfilmer. Vad som framkom var de tecken och symboler som fanns i reklamfilmerna, vilka ledde oss vidare mot natursyn och ekofeminism. Resultatet visade att gestaltningen av natur i reklamfilmerna balanserade på gränsen mellan en smal och en blandad natursyn, och det var klassiska patriarkala värderingar som gestaltades utifrån ett ekofeministiskt perspektiv. / The way we view and perceive nature has important impact on how we value and use it. The personal conception of nature we develop depends on our cultural and societal ideals. These ideals are reproduced and shaped by the media. One of the ways that media contribute to this is through commercial films. In this study, we have with a semiotic film analysis, and with View of Nature and Ecofeminism, highlighted and discussed how nature is portrayed in commercials films. What was found were the signs and symbols that existed in the commercials films, which led us to View of Nature and Ecofeminism. The results showed that the nature portrayed in the commercial films balanced on the line between a narrow and a mixed view of nature, and it was classic patriarchal values that were portrayed through a ecofeministic perspective.

This study highlights the complex ways in which children engage with semiotic resources during designed dance activities. The study explores how preschool children aged four to five use semiotic resources during dance activities. The aim is to investigate the children's use of symbolic expressions and the communicative dynamics involved. Grounded in social semiotic theory, with a focus on meaning making and transduction, this study uses observation as a method to collect qualitative data from a selected group of child participants. The analysis, grounded in social semiotic analysis, reveals that children create meaning through different semiotic resources, which include different signs and symbols. These can take the form of physical expressions where children's creativity, imagination, emotional expression and social interaction are the basis. The results show that through the three designed dance activities, children mainly used semiotic resources such as gestures, gazes, sounds, facial expressions and verbal expressions to create meaning. By exploring the semiotic resources used and their application in these interactions, it can contribute to the research and one can gain a deeper understanding of children's communicative and symbolic expression during dance activities. The study has potential implications for educational strategies that can promote children's social and cognitive abilities. / Denna studie belyser de komplexa sätten där barn engagerar sig med semiotiska resurser under designade dansaktiviteterna. Studien utforskar hur förskolebarn i åldrarna fyra till fem år använder semiotiska resurser under dansaktiviteter. Syftet är att undersöka barnens användning av symboliska uttryck och de kommunikativa dynamikerna som är involverade. Förankrad i social semiotisk teori, med fokus på meningsskapande och transduktion, använder denna studieobservation som metod för att samla kvalitativa data från en utvald grupp av barndeltagare. Analysen, förankrad i social semiotisk analys, avslöjar att barn skapar mening genom olika semiotiska resurser, vilket innefattar olika tecken och symboler. Dessa kan ta formen av fysiska uttryck där barns kreativitet, fantasi, känslouttryck och sociala interaktion är grunden. Resultaten visar att genom de tre designade dansaktiviteterna använde barn främst semiotiska resurser som gester, blickar, ljud, ansiktsuttryck och verbala uttryck för att skapa mening. Genom att utforska de semiotiska resurser som används och deras tillämpning i dessa interaktioner kan det bidra till forskningen och man kan få en djupare förståelse för barns kommunikativa och symboliska uttryck under dansaktiviteterna. Studien har potentiella implikationer för utbildningsstrategier som kan främja barns sociala och kognitiva förmåga.