Detta arbete är en läromedelsstudie med inriktning mot gymnasiet och syftar till att undersöka hur Sveriges nationella minoriteter framställs i läromedel i historia. De läromedel som undersökts är utgivna under både Lpf94 och GY11 och har analyserats utifrån dikotomiska par och semiotisk bildanalys. De delar av läromedlen som har analyserats är de som behandlar Sveriges historia eftersom målet är att se hur de nationella minoriteterna framställs i förhållande till Sverige. Resultatet visar att de nationella minoriteterna sällan eller aldrig lyfts i de läromedel som undersökts och att hur mycket som står om dem skiftar beroende på vilken minoritet vi talar om. Slutsatsen är att minoriteterna i stor utsträckning osynliggörs eller på andra sätt utelämnas ur historien. En orsak till detta kan vara att läroplanen inte lyfter de nationella minoriteterna i ämnesplanen för historia, detta kan då påverka urvalet av historia som läromedelsförfattare gör när de skriver läromedel. De gånger minoriteterna nämns i läromedlen är det i förhållande till majoritetssamhällets historia och inte i egenskap av en egen historia.

Mot bakgrund av att vi under vår VFU-tid liksom under vår tid som obehöriga lärare i tyska respektive italienska har lagt märke till att ordinlärningen utgör en stor utmaning för många elever, samt att ordförrådet ofta är begränsat när det kommer till muntliga och skriftliga framställningar, har vi i detta arbete valt att närmare granska ordkunskapsövningar i en en tysk lärobok för gymnasiebruk ämnad för steg 3, Lieber Deutsch 3/2.0. Givet det ökade intresset för multimodalitetsbegreppet vi sett på senare tid valde vi att undersöka dessa ordkunskapsövningar utifrån ett socialsemiotiskt och även psykolingvistiskt perspektiv. Frågorna vi ställde oss var:Vilka typer av ordkunskapsövningar är dominerande i boken?Vilka tendenser kan vi se gällande användning av semiotiska resurser ia. de dominerande ordkunskapsövningarna?b. andra delar av boken?Vad har intern/extern visualisering för betydelse när vi lär oss ett ord?Vilka språkdidaktiska slutsatser kan vi, som undervisande lärare, dra från vårt arbete?I teoridelen belyste vi olika för vårt arbete relevanta aspekter. Till exempel redovisade vi olika typer av ordkunskapsövningar utifrån den tyske didaktikern Storch. Därutöver tydliggjordes relevansen av ett varierat ordförråd, och det fördes även en fördjupande diskussion kring multimodalitetsbegreppet – huvudsakligen baserad på Kress.Analysdelen bestod av att vi i ett första steg visade fördelningen av ordkunskapsövningarna i Lieber Deutsch 3/2.0, mer konkret: Vilka sorters ordkunskapsövningar var dominerande i läroboken? Därefter diskuterades den mest dominerande typen av övning mer ingående – utifrån ett multimodalt perspektiv. För att sätta ordkunskapsövningarna i kontext betraktade vi även andra delar av boken ur ett multimodalt perspektiv, med fokus på användning av semiotiska resurser.Resultatet visade att de dominerande ordkunskapsövningar var sådana utifrån paradigmatiska relationer. Därutöver framgick att författarna bakom Lieber Deutsch i stort sett helt avstod från att inkludera bilder såväl inom dessa ordkunskapsövningar som inom övriga. Även i bokens resterande delar användes semiotiska resurser på ett sätt om premierade alfabetisk text över bild. Arbetet avslutades med en diskussion kring multimodalitet och psykolingvistik inom ramen för ordinlärning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nationer använder nationsmarknadsföring och narrativitet för att förmedla en särskild bild genom att nyttja Eurovision Song Contest som kommunikationsplattform. Undersökningen görs via en semiotisk analys som granskar utvalda visuella delar från tre nationer som agerat värd för evenemanget mellan åren 2009–2018. Resultatet av analysen visar på att nationerna följer olika narrativa spår som lyfter särskilda saker. I diskussionsavsnittet tas två olika hypoteser upp angående värdländernas nationsmarknadsföringar. Den ena är den kulturella hypotesen, alltså att värdlandets kulturella bakgrund präglar nationsmarknadsföringen. Den andra är den strategiska hypotesen som syftar till att värdlandet strategiskt väljer att använda särskilda narrativ utifrån exempelvis sin politiska situation. Diskussionen poängterar dock att andra faktorer kan ha inverkan på nationsmarknadsföringen, såsom huruvida nationen tidigare varit värdland i evenemanget.

Plattformen Youtube grundades år 2005 och har sedan dess fortsatt att konstant expandera. Idag är Youtube en världsledande medieplattform med miljontals användare som konsumerar, publicerar och delar youtube-videor. Youtube har utvecklats till att bli en plattform med enorm räckvidd, där influerare inom skönhet och mode skapar innehåll genom att visa upp sina privata liv, tipsa om nya modetrender, visa upp sina favoritplagg och ge råd om skönhetsprodukter för sina hundratusentals prenumeranter. Influerare kallas för vår tids opinionsbildare, som idag har stora följarskaror på sina sociala medier. Genom att dela med sig av sina liv, väcker de stort engagemang hos främst unga tjejer som dagligen konsumerar influerarnas innehåll. Redan vid 11 årsålder, använder idag ungdomar mobilen dagligen. Det dagliga mobilanvändandet som kryper allt lägre ner i åldrarna, ser ut att fortsatt stiga sedan sociala medier och smartphones integrerades i ungdomars liv. Med utgångspunkt i konstruktivistiska teorier, ser vi framställningen av genus som en konstruktion vilken porträtteras genom medier och reklam. Vår kvalitativa studies analys utgår därmed från ett genusperspektiv, vars syfte är att analysera hur influerare framställer och upprätthåller normer och ideal kopplade till femininitet genom sponsrade youtube-videor. Studien har genomförts genom en retorisk samt semiotisk innehållsanalys, för att synliggöra och medvetandegöra influerarens dolda strategier för att övertyga tittaren genom reklamen. Resultaten från analysen visade att normer och kroppsideal upprätthålls av influerarna  genom de sponsrade youtube-videorna. Femininitet framställs av influerarna på ett onyanserat sätt, där innehållet konstruerar en ständig bild av att du som kvinna ska vara attraktiv, sensuell och ta hand om ditt yttre. De sponsrade youtube-videorna blir en ständig påminnelse om de feminina normer du som kvinna ska leva upp till i den samhälleliga diskursen.

Bilderboken är ett naturligt inslag i vardagen på förskolan i barns identitetsskapande. Genom bilderboken förmedlas olika normer och värderingar. Förskolans litterära utbud kan påverka genom att medvetet ge positiva förebilder och välja bort stereotyper. I denna studie har vi undersökt vilka karaktärer som finns att uttyda i bilderböcker när det gäller genus, samt vilka stereotypa egenskaper dessa tillskrivs, då syftet med studien är att undersöka möjliga genusnormer i bilderböcker och hur de har förändrats över tid. Studien omfattar tre bilderböcker från respektive tidsperiod, vilket sammanlagt ger sex bilderböcker. Analysen är utförd med en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk text- och bildanalys, som utgår från Yvonne Hirdmanns teori om ett genussystem samt ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de valda bilderböckerna från 1970- och 1980-talet befäster traditionella stereotypa mönster och roller. Bilderböckerna utgivna 2016 utmanar samhällets normer när det gäller stereotypa egenskaper. Den föränderlighet angående genusnormer som blivit synlig i vårt resultat kan visa på att samhällets värderingar har förändrats. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan i framtiden gör medvetna val av bilderböcker samt reflekterar kring stereotypa roller som kan tänkas finnas i dem.

Mens, denna otroligt naturliga kroppsfunktion, omges fortfarande av både tabu, skam och kunskapsluckor. Trots att vi kommit lång väg i att prata mer öppet om mens finns det en tystnadsnorm som bidrar till att många unga känner sig helt oförberedda vid första mensen. Problemet sitter bl.a. i invanda normer och otillräcklig kunskap för att förebygga ännu en generations menstabu. I hopp om förändring möter därför mitt examensarbete de globala målen 3 (god hälsa och välbefinnande), 4 (god utbildning) och 5 (jämställdhet) med en berättande och informativ bilderbok som handlar om mens i vardagen. I mitt examensarbete skapade jag bilderboken “Billie Upptäcker Mens” som på ett barnsligt, busigt och ärligt sätt ska normalisera och avdramatisera att prata öppet om mens från tidig ålder. Oavsett vem du är och vilka du har omkring dig. Boken kan vara ett hjälpmedel likaväl som en fnissig historia för att bidra till en uppväxt utan mensskam.

In spring of february 2022 Russia attacked Ukraine because of indifferent politics and indifferences. This war has led to a massive refugee stream throughout Europe which has also led to news media following the events. The aim of this study was to analyze how Dagens Nyheter is visually framing Ukrainian refugees in pictures, since in 2015 earlier research has found evidence of news media portraying middle east refugees stereotypical. The questions examined were: How have refugees been visually portrayed in Dagens Nyheter 2022, does the proximity principle matter for the portrayal of refugees in images published in 2022 and have Ukrainian refugees been portrayed differently compared to refugees in 2015? To answer these questions a semiotic analysis has been used to study 10 pictures on Dagens Nyheter website. This study has acquired a qualitative method to look closer and in depth on the subject. The theories that have been used are framing theory and representation theory to get a better understanding of Dagens Nyheter and how they portray refugees. The findings of this study shows that news media have changed since 2015, the refugees are seen as travelers going from point A to point B. Refugees were rarely portrayed as poor or rich since the majority of pictures are seen as neutral.

Cookbooks, cover design, discourse, graphic design, semiotic analysis, visual analysis

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjekonstellationer gestaltas i barnböcker. Tolv barnböcker med varierande familjekonstellationer har analyserats. Studien utgår från socialkonstruktionism. I studien har diskursanalys av böckernas texter genomförts med begreppen diskurs, subjektsposition och utestängningsprocedur. I studien har även en semiotisk bildanalys av 24 av böckernas bilder genomförts. Varje bild har analyserats genom begreppen denotation och konnotation. Studiens slutsats är att det framkommit fyra diskurser, nämligen att när problem uppstår i familjesituationen så löser sig problemen till slut, det kan vara svårt för barn när nya familjemedlemmar tillkommer, det är jobbigt att vara ett skilsmässobarn samt att vissa familjer har sämre ekonomiska villkor än andra. Studien lyfter även fram att de vuxna ofta har en högre subjektsposition än barnen, men att det även syns fall där barn och vuxna är mer jämlika. I böckerna syns olika grader av intimitet mellan par. Slutsatsen som dragits är att graderna av intimitet beror på bokens ton och inte huruvida paren är samkönade eller olikkönade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka dels vilka former av makt som den drivande karaktären Hans Landa i filmen Inglourious Basterds (2009) använder sig av i två utvalda förhörsscener, dels hur mise-en-scène i form av föremål, kostym och gester nyttjas för att presentera makt. Uppsatsen tar avstamp i en semiotisk bildanalys, med teorin om maktbas som grund. Analysen kommer fram till att karaktären Hans Landas makt framstår i de fyra olika maktbaserna legitim makt, tvingande makt, belöningsmakt och informationsmakt. Slutsatsen finner även likheter i scenerna, så som den vita färgen i föremål som mjölkglas och grädde samt dess konnotation till det oskyldiga. Föremål med vit färg är något Landa i båda scenerna förstör på olika sätt, vilket kopplas till hans position som SS-soldat.