21 |
Ett måltidsekologiskt perspektiv på havets läckerheter : vad smakar alger?Åsblom Sköld, Sanna, Gustavsson, Rebecka January 2014 (has links)
No description available.
|
22 |
Sötlupin som proteinkälla i livsmedel : En näringsmässig och sensorisk undersökning av lupinberikad vetelimpaBirch, Sphinx, Nikolaisen Mattsson, Caroline January 2017 (has links)
No description available.
|
23 |
Nymalet kaffe vs Färdigmalet kaffe : En sensorisk analysGrozaj, Jonathan, Johansson, Emil January 2020 (has links)
No description available.
|
24 |
Kan röda alger ersätta gelatin och ägg i vit chokladmousse? : En jämförande studie om vegetabiliska och animaliska konsistensgivare / Can red algae replace gelatine and egg in white chocolate mousse? : A comparative study of vegetable and animal texture agentsHåkansson, Mikaela January 2020 (has links)
No description available.
|
25 |
Einsatz von mobiler Hyperspektralsensorik zum Nachweis von Kontaminanten bei der Anwendung von PhytoremediationFisler, Andreas 21 May 2010 (has links)
Die Belastung des Bodens insbesondere mit toxischen Schwermetallen wird seit Beginn der industriellen Revolution im späten 18. Jahrhundert durch vielfältige Tätigkeiten der Menschen verursacht und tritt mittlerweile als flächendeckendes Phänomen auf. Im Unterschied zu organischen Kontaminationen werden Schwermetalle im Boden nicht abgebaut. Sie reichern sich vielmehr im Boden an und gelten daher als irreversible Immissionen.
Schwermetalle können jedoch durch Pflanzen aus dem Boden aufgenommen und dadurch kontrolliert entsorgt werden. Für die Sanierung großer moderat belasteter Flächen bietet sich daher eine In-situ-Sanierung durch die so genannte Phytoremediation bzw. Phytoextraktion an, bei der die Pflanzen über die Nährstoffaufnahme aus dem Boden Schwermetalle mit aufnehmen und in der Pflanzenmasse anreichern. Eine geeignete Phyto-Pflanze ist Mais, der durch sein starkes Wachstum eine hohe Gesamtaufnahmerate an Schwermetallen besitzt.
Für die Prozessunterstützung von Sanierungsmaßnahmen, aber auch für die Sicherung von großflächigen kontaminierten Arealen mittels Pflanzen sind geeignete Verfahren zur Dokumentation von vorhandenen Kontaminationen und Sanierungserfolgen erforderlich. Von der Blattfläche wurden auf Spektralon normierte Hyperspektralaufnahmen mit chemischen Cadmiumanalysen der Pflanzen korreliert. Auf Grundlage der Ergebnisse mit Mais wurde die Methode auf weitere Pflanzen wie Rhabarber, Topinambur, Sonnenblume und Tabak und andere Schwermetalle wie Zink, Blei und Kupfer übertragen. Die Eignung der entwickelten Methode, verschiedene Schwermetalle in unterschiedlichen Pflanzen nachzuweisen, wurde auf der Grundlage der jeweiligen Bestimmtheitsmaße diskutiert.
Die entwickelte Messanordnung und die untersuchten Indices führen mit geokodierten Makro-Hyperspektralmessungen zu einem neuartigen Monitoringkonzept für die Phytoremediation und somit zu einer detailliert ortsaufgelösten Begleitung von Bodensanierungsprozessen.
|
26 |
Svamp var det här / We’ve got mushroomSundblad, Eskil, Lönnqvist Gustafsson, Hugo January 2021 (has links)
No description available.
|
27 |
Gråärtans potential i dessertens värld: : Sensorisk analys av baljväxtbaserade browniesLarsson, Jonathan, Wallin, Samuel January 2018 (has links)
No description available.
|
28 |
Ett språk för svamp : Beskrivande sensorisk analys av tre matsvamparJonesund, Paulina, Toverland, Erik January 2019 (has links)
No description available.
|
29 |
Havets svarta guld : En beskrivande sensorisk analys av sex olika sorters ägg från acipenseridaeEngberg, Marcus, Jangland, Eric January 2018 (has links)
No description available.
|
30 |
Provokativa ätredskap : En studie i måltidsuppllevelsens estetikHenriksson, David, Österlund, Sandra January 2011 (has links)
Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om måltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för ätredskap som kan förändra en måltidsupplevelse. Ett sätt som effektivt skapar förutsättningar för ett öppnare sinne, och därmed kreativa idéer, är att arbeta med provokationer. Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa ätredskap har på måltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för måltidskunskapen. Metod/material Arbetet bygger på två typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frågeformulär och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sätta ord på vad de upplevde då de åt mat med olika konsistens endast med hjälp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med måltid. I de estetiska laborationerna skapades en måltidssituation där både maten och ätredskapen var en del av gestaltningen. Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till både känslomässiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas inställning till ätredskapen, där vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska. Viktiga egenskaper hos föremålen framkom som sedan fanns i åtanke då maten till den estetiska laborationen utformades. Den estetiska laborationen påverkades alltså av reaktionerna vid den sensoriska och genererade idéer om måltiden och dess gestaltning. Slutsatser Resultatet visar att provokativa ätredskap i måltidssammanhang kan ge upphov till starka reaktioner, både positiva och negativa. Det oväntade momentet kan även frammana idéer till förhöjda måltidsupplevelser. Genom att kombinera sensoriska och estetiska metoder kan båda disciplinerna utvecklas
|
Page generated in 0.0666 seconds