No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Im vorliegenden Beitrag wird an Hand dreier Beispiele der Einsatz von optischer Sensorik zur Produktcharakterisierung dargestellt, nämlich Untersuchungen zum O2-Gehalt in Fruchtsäften, zur Isotopiesignatur von CO2 in Mineralwässern und zu Lichtstreueigenschaften eines Sonnenschutzmittels. Inhalt: Bestimmung von O2 mit Lumineszenzsonden Isotopenselektive Bestimmung von CO2 mit TDLAS Optische Charakterisierung stark streuender Materialien mit Photonendichtewellen

No description available.

Syftet med denna magisteruppsats är att gå vidare med resultat från en kandidatuppsats (Westling, 2013) gällande opastöriserade franska mögel- och kittostar genom att undersöka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna innehöll. API 20E används som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utmärkt identifiering av 40 analyserade isolat från de fyra ostarna, nämligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Inga skillnader mellan de identifierade arterna vad gäller inverkan på smak- och doftupplevelser hos opastöriserade franska mögel- och kittostar gick att urskilja med tillgänglig sensorisk data från kandidatuppsatsen (Westling, 2013). Utifrån denna magisteruppsats räcker det inte med att dofta på ostarna för att säkerställa hygienisk kvalitet, ytterligare undersökningar behövs för att kunna identifiera vilka Enterobacteriaceae-arter de innehåller. Däremot skulle en förstudie i form av en sensorisk bedömning av opastöriserade mögel- och kittostar kunna påvisa om ett högt antal Enterobacteriaceae föreligger, vilka vid konsumtion kan vara sjukdomsframkallande.

Syftet med denna magisteruppsats är att gå vidare med resultat från en kandidatuppsats (Westling, 2013) gällande opastöriserade franska mögel- och kittostar genom att undersöka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna innehöll. API 20E används som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utmärkt identifiering av 40 analyserade isolat från de fyra ostarna, nämligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Inga skillnader mellan de identifierade arterna vad gäller inverkan på smak- och doftupplevelser hos opastöriserade franska mögel- och kittostar gick att urskilja med tillgänglig sensorisk data från kandidatuppsatsen (Westling, 2013). Utifrån denna magisteruppsats räcker det inte med att dofta på ostarna för att säkerställa hygienisk kvalitet, ytterligare undersökningar behövs för att kunna identifiera vilka Enterobacteriaceae-arter de innehåller. Däremot skulle en förstudie i form av en sensorisk bedömning av opastöriserade mögel- och kittostar kunna påvisa om ett högt antal Enterobacteriaceae föreligger, vilka vid konsumtion kan vara sjukdomsframkallande.

Livsmedel kan konserveras på olika sätt, och syrning en teknik som har använts under tusentals år. In denna studie studerades syrning av frukt då ett flertal vetenskapliga studier uppmuntrar till en ökad konsumtion av frukt i syfte att förhindra uppkomst av kroniska sjukdomar. Frukt är rikt på många essentiella och hälsoberikade ämnen för den mänskliga kroppen men den mesta frukten intas färsk vilket innebär kortare hållbarhet och risk för kontaminering av patogener. Fermentering används idag för att konservera livsmedel, förbättra livsmedelssäkerheten och förbättra näringsvärdet i råvaror. Få recept existerar idag som beskriver hur man syrar frukt, det finns heller inte mycket systematisk kunskap om vilka sensoriska egenskaper syrad frukt kan tillföra till en måltid. Studien undersökte därför om mjölksyrabakterier kan användas i syrningsprocesser av banan och ananas och om frystorkning av frukterna bevarar mjölksyrabakteriernas förmåga att överleva. Arbetet är utfört med både kvantitativa och kvalitativa metoder som innefattar laborativt arbete samt visuell bedömning och sensorisk utvärdering av fruktbitarna. Mjölksyrabakterier kan nyttjas och överleva i en syrning- och frystorkningsprocess med banan och ananas. Den syrade och torkade frukten innehöll mjölksyrebakterier och syrning med mjölksyrabakterier med probiotiska egenskaper skulle kunna ge syrad frukt medhälsofrämjande effekter. Syrad och frystorkad frukt skulle vara passande att förtära tillsammans med frukostflingor då banan och ananas ger en fin textur vid konsumtion tillsammans med filmjölk. Vid förtäring tillsammans med mjölk fick bananen en fin och rund smak av sötma. Levande mikroorganismer som identifierades från syrad banan och ananas var Lactococcus lactis, Lactobacillus plantarum, Leuconostoc pseudomesenteroides, Hanseniaspora uvarum och Enterobacter kobei.

No description available.