Background: Financial constraints challenge evidence of the effectiveness of dermatological inpatient management. Objective: To evaluate the effectiveness of hospitalization in atopic dermatitis and psoriasis regarding initial and sustained benefits. Methods: Prospective study on adults with psoriasis vulgaris (n = 22) and atopic dermatitis (n = 14). At admission, discharge, and 3 months after discharge, validated outcomes of objective and subjective disease severity were assessed by trained investigators. Results: Hospitalization resulted in substantial benefit in quality of life and clinical disease severity. Looking at mean scores, the observed benefit appeared stable until 3-month follow-up. The analysis of individual patient data revealed significant changes in disease severity between discharge and 3-month follow-up with some patients relapsing, others further improving. Reasons for hospitalization and treatment performed were not related to sustained benefit. Conclusions: In psoriasis vulgaris and atopic dermatitis, hospitalization effectively improved quality of life and clinical disease severity. Further research should focus on prognostic factors for sustained improvement. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Background: Financial constraints challenge evidence of the effectiveness of dermatological inpatient management. Objective: To evaluate the effectiveness of hospitalization in atopic dermatitis and psoriasis regarding initial and sustained benefits. Methods: Prospective study on adults with psoriasis vulgaris (n = 22) and atopic dermatitis (n = 14). At admission, discharge, and 3 months after discharge, validated outcomes of objective and subjective disease severity were assessed by trained investigators. Results: Hospitalization resulted in substantial benefit in quality of life and clinical disease severity. Looking at mean scores, the observed benefit appeared stable until 3-month follow-up. The analysis of individual patient data revealed significant changes in disease severity between discharge and 3-month follow-up with some patients relapsing, others further improving. Reasons for hospitalization and treatment performed were not related to sustained benefit. Conclusions: In psoriasis vulgaris and atopic dermatitis, hospitalization effectively improved quality of life and clinical disease severity. Further research should focus on prognostic factors for sustained improvement. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Bakgrund Socialtjänsten saknar register för uppföljning av kvalitet. Utan kunskap om vilka insatser som socialtjänsten ger   riskerar personer att blir utan effektiva insatser eller utsätts för insatser som kan vara till mer skada än nytta. Syfte Förbättrad livssituation för individer i socialtjänstens missbruks- och beroendevård genom  systematisk uppföljning. Öka användningen av Addiction Severity Index- (ASI) för att följa och utveckla socialtjänstens insatser. Identifiera faktorer som bidrar till eller försvåra användandet av ASI. Metod Programteorin innehållande fem förbättringsområden togs fram. Förbättringsarbetet följdes upp genom genomförda ASI-intervjuer. Förbättringsarbetet studerades med mixad metod. Kvantitativ data med tidsserieanalys och kvalitativ data  med tematisk analys. Resultaten har analyserats genom Modell för implementering i olika kontexter. Resultat Användning av ASI-intervjuer ökade men nådde ej målen. Studien av förbättringsarbetet ger få svar på vad som påverkar användningen av ASI. Starkare koppling av faktorer med negativ inverkan på ASI-användningen än positiva inverkan. Slutsatser Förbättringsarbete  på flera områden gav ökad ASI-användning. Förbättringsarbete kan bedrivas samtidigt i ett läns kommuner. Det finns intresse för förenklade ASI-intervjuer men försöket gav ej underlag att dra slutsatser. Studien visar  faktorer som påverkar användningen av ASI men att det krävs fördjupningar för att generaliserbara slutsatser. / BackgroundSocial services do not have registers for monitoring quality. Without knowledge of what interventions the social services provide already exposed groups risk missing follow-up and improvement of care and support. Purpose Improved life situation for individuals in social services addiction care through systematic follow-up. Increase the use of Addiction Severity Index (ASI) to monitor and improve social services. Identify factors that contribute to or hamper the use of ASI. Method A program theory was developed. The improvement work was studied with a mixed method. Quantitative data with time series analysis and qualitative data with thematic analysis. Results was analysed through Model for implementation in different contexts. Results The use of ASI interviews increased but did not reach the targets. The study of the improvement gives few answers to what affects the use of ASI. Stronger coupling of factors with a negative impact on ASI usage than positive impact. Conclusion Improvement in multiple areas increased use of ASI. Improvement can be carried out simultaneously in 13 municipalities in a county. There is interest in simplified ASI interviews, but the trial did not provide evidence to draw conclusions. The study shows factors that affect the use of ASI, but that there is a need for more studies to generalize conclusions.

<p>Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.</p><p>Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.</p><p>Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren. Kategorierna skildras även på vitt skilda sätt avseende motivation, vilja och samarbete, där olika moralarbeten leder till att de professionella hjälparna agerar mot sexualbrottslingen och missbrukaren på skilda sätt. Det som stått på spel i intervjusituationen har varit professionalitet, moralarbete och säkerhet inom välfärdsstatliga miljöer. Där de professionella hjälparna byggt upp sina påstående så att de kan hantera dessa frågor, både för att kunna styrka sin professionalitet inför sig själva och inför mig som forskare, men även för att visa att de kan hantera frågor kring moral och ansvar och att arbetet de utför är säkert ur ett klientperspektiv, dvs. att besluten som tas grundas på säkra bedömningar och omdömen från de professionella hjälparnas sida.</p>

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>Standardized assessment instruments have increasingly come to be used in social work. Although national studies of ASI and DOK's reliability and validity has only been examined to a limited extent. In order to improve knowledge of assessment instruments conditions, relevance and scope, this present literature study highlights the background and the application of the interview methods ASI and DOK, used in swedish abuse and dependent care. In answering the survey questions, a qualitative content analytical method has been used. ASI and DOK are multidimensional interviews which take into account that several areas affecting the client's treatment outcome. Assessment instruments differ in respect of use, approach to the assessment of client needs and help troubled, the basis for the interview estimates and its rating scales. International research shows that the ASI and DOK include a number of methodological problems that affect the reliability and validity in self-reported data. Assessment instruments different question areas, however, lacks a theoretical framework that allows any assumptions about the causal relationships between key areas of life and substance abuse problems. In accordance with a social constructionism perspective, ASI and DOK's usability are time and culture bound and must therefore be seen as methods that are in a constant process of change to generate as reliable knowledge as possible.</p><p><strong>Keywords: </strong>assessment instrument, social work, Addiction Severity Index, ASI, documentation system, DOC, structured interviews, addiction, substance abuse.</p>

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga. Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution. Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren. Kategorierna skildras även på vitt skilda sätt avseende motivation, vilja och samarbete, där olika moralarbeten leder till att de professionella hjälparna agerar mot sexualbrottslingen och missbrukaren på skilda sätt. Det som stått på spel i intervjusituationen har varit professionalitet, moralarbete och säkerhet inom välfärdsstatliga miljöer. Där de professionella hjälparna byggt upp sina påstående så att de kan hantera dessa frågor, både för att kunna styrka sin professionalitet inför sig själva och inför mig som forskare, men även för att visa att de kan hantera frågor kring moral och ansvar och att arbetet de utför är säkert ur ett klientperspektiv, dvs. att besluten som tas grundas på säkra bedömningar och omdömen från de professionella hjälparnas sida.

ABSTRACT Standardized assessment instruments have increasingly come to be used in social work. Although national studies of ASI and DOK's reliability and validity has only been examined to a limited extent. In order to improve knowledge of assessment instruments conditions, relevance and scope, this present literature study highlights the background and the application of the interview methods ASI and DOK, used in swedish abuse and dependent care. In answering the survey questions, a qualitative content analytical method has been used. ASI and DOK are multidimensional interviews which take into account that several areas affecting the client's treatment outcome. Assessment instruments differ in respect of use, approach to the assessment of client needs and help troubled, the basis for the interview estimates and its rating scales. International research shows that the ASI and DOK include a number of methodological problems that affect the reliability and validity in self-reported data. Assessment instruments different question areas, however, lacks a theoretical framework that allows any assumptions about the causal relationships between key areas of life and substance abuse problems. In accordance with a social constructionism perspective, ASI and DOK's usability are time and culture bound and must therefore be seen as methods that are in a constant process of change to generate as reliable knowledge as possible. Keywords: assessment instrument, social work, Addiction Severity Index, ASI, documentation system, DOC, structured interviews, addiction, substance abuse.

Traffic safety is an important problem in today&rsquo / s world with increasing number of fatalities and injuries in traffic accidents. For the solution of this problem, determination of accident prone locations on a network and reasons behind is an essential step, which is studied to some extend via different traffic accident analyses in the literature. While major factors affecting accident risk, such as speed, congestion, infrastructural aspects are known, it is still very difficult to figure out the interaction among these factors, due to complexity in the spatial and temporal distribution of the aforementioned factors and traffic network characteristics. While the case of accident analysis on highways is simpler, in case of urban roads, it requires more effort due to more complex traffic networks with quite a number of conflict points and varying flow characteristics. To investigate possible relationships between speed and accident occurrence on urban arterials, a Geographic Information Systems based accident analysis methodology (GIS-TAAM) is developed in this study. This methodology uses time-dependent average link speeds (calculated from GPS-based data) and accident history of links, and three safety measures in thematic accident maps: i) total number of accident, ii) a severity index based on number of fatality and injury accidents, and iii) an alternative severity index based on total number of fatalities and injuries. The implementation of the proposed methodology and its deliverables are discussed over a pilot study on in&ouml / n&uuml / Boulevard &ndash / EskiSehir Road, Ankara.

El objetivo del estudio fue determinar la utilidad de la proteína C reactiva (PCR) en el manejo de la neumonía adquirida de la comunidad (NAC). Se estudiaron de forma prospectiva 169 pacientes con diagnóstico de NAC. Se utilizó como criterio diagnóstico de la presencia de infiltrado en radiografía de tórax anteroposterior frente y perfil, más uno de los siguientes signos y/o síntomas: fiebre o hipotermia, rales crepitantes, tos productiva y hemocultivos o cultivo de esputo con gérmenes compatibles con el diagnóstico de NAC. La edad promedio fue de 70,96 años (rango 25-97 años). La distribución por sexo fue la siguiente femenino 52% y masculino 48%. La mortalidad observada fue 7,69 % (13/169). Se compararon dos scores de severidad de neumonía: PSI (Pneumonia Severity Index) y CURB-65 (Confusion, Urea, Respiratory Rate, Blood Preasure, Age &#62; 65) con proteína C reactiva. Se establecieron cinco categorías de PCR: I menor a 29 mg/l, II entre 29 y 39 mg/l, III entre 40 y 59 mg/l, IV 60 y 75 mg/l y V mayores 76 mg/l. Se consideraron valores positivos mayores o iguales a 39 mg/l. Se encontró correlación entre CURB-65 y PSI y entre CURB-65 (en todas las clases de severidad) y PCR (P &#60; 0,000), como así también entre PSI categoría IV y PCR (P &#60; 0,007). Los valores de PCR poseen relación con respecto a la gravedad de la neumonía utilizando CURB65.

The aim of this study was to describe the laryngeal anatomy, perceptual, acoustic and aerodynamic vocal characteristics of school-aged children with and without ADHD. The predisposition that children with ADHD have for laryngeal injuries are recurrent in nature and are more often than not overlooked as laryngitis. Previous studies have reported varied results on the prevalence rates of paediatric VFN within the school-aged ADHD population. A static, two-group comparison was used in the study to investigate the clinical, perceptual, acoustic and aerodynamic vocal characteristics of children between 7 and 9 years old with and without ADHD. The study replicated the protocol as executed by Barona-Lleo and Fernandez (2016) with additions. The Multidimensional Voice Program (MDVP) and the Voice Range Profile (VRP) as additions to the assessment of vocal parameters were used with which comparable dysphonia severity index (DSI) scores were calculated. Once-off clinical, perceptual, acoustic and aerodynamic voice assessments were conducted on 20 age-gender matched participants. The difference in assessment results between the vocal characteristics of children without a history of ADHD (control group) and those of children with ADHD (ADHD group) was then investigated and described. Forty five percent (n=9) of the total sample population had laryngeal pathology. Comparable parent reported etiological voice symptoms and vocal habits were seen across both groups. Both groups performed similarly across both perceptual and aerodynamic voice assessments. Acoustically, the control group achieved significantly higher producible pitches than the ADHD group (p=0.028) and were found to have more dysphonic DSI scores than their ADHD group peers (p=0.034). Prepubertal, school-aged children with or without ADHD may have similar vocal characteristics than previously thought. This variation in school-aged children warrants further research into larger sample sizes with this population with a special focus on the effect that CNS stimulants may have on the voice. / Dissertation (MCommunication Pathology)--University of Pretoria, 2019. / Speech-Language Pathology and Audiology / MCommunication Pathology / Unrestricted