No description available.

El objetivo de la investigación fue determinar la relación entre la percepción de sexismo y la satisfacción laboral en 160 mujeres trabajadoras de una empresa del rubro de útiles escolares de Lima Metropolitana, entre 19 y 29 años. Se aplicó, la Escala de sexismo percibido y el Cuestionario de satisfacción laboral. Se encontró que la percepción de sexismo no se relaciona de manera directa con la satisfacción laboral de las trabajadoras. Sin embargo, se halló que las trabajadoras que tienen de 0-6 y 7-12 meses tienen mayores puntajes promedios de satisfacción laboral. En conclusión, se encontró que no existe una relación inversa entre la percepción de sexismo y la satisfacción laboral de las trabajadoras. / The objective of the research was to determine the relationship between the perception of sexism and job satisfaction in 160 working women of a company in the business of school supplies in Metropolitan Lima, between 19 and 29 years old. The Perceived Sexism Scale and the Job Satisfaction Questionnaire were applied. It was found that the perception of sexism is not directly related to the job satisfaction of the workers. However, it was found that female workers who are 0-6 and 7-12 months old have higher average job satisfaction scores. In conclusion, it was found that there is no inverse relationship between the perception of sexism and the job satisfaction of female workers. / Tesis

This thesis examines the unequal employment opportunity that women and people of color face in the American film and television industry and the rhetoric of meritocracy that justifies the marginalization of racial and gender minorities in Hollywood workplace. I argue that the sanitized language of meritocracy obscures racist and sexist practice with box office numbers and assessments of competency by White and male decision makers. Using historical records of Hollywood, I begin deconstructing the racist and sexist roots of the industry. Supplemented by quantitative research cross-referencing box office performance and worker diversity, this thesis debunks the myth of meritocracy which the industry still perpetuates today. In addition, the thesis explores brand image and award shows as forces of change to Hollywood’s inclusivity in a neoliberal ecopolitical landscape.

Dans notre société les femmes sont souvent réduites à leur apparence physique (i.e. elles sont objectivées) et sont la cible de différentes conduites sexistes. Le sexisme et l’objectivation de la femme sont fortement véhiculés par les médias et plus particulièrement par les jeux vidéo. Nous savons que les jeux vidéo peuvent influencer les conduites des joueurs, mais l’influence des jeux vidéo sur la vision négative de la femme est assez mal connue. Dans cette thèse nous étudions une possible relation entre l’utilisation des jeux vidéo sexistes et la vision négative de la femme, et nous nous intéressons aux processus psychologiques impliqués dans cette relation. Notre hypothèse est que les jeux vidéo sexistes puissent avoir la fonction d’amorce et rendre accessible en mémoire du joueur des représentations liées au soi, ou à la femme, qui peuvent par la suite influencer ses conduites. Nous proposons également que les hommes, ou les personnes qui s’identifient davantage avec le personnage principal du jeu soient les plus influencés par le contenu sexiste des jeux vidéo. Dans trois études, nous montrons qu’une utilisation habituelle des jeux vidéo est associée à une vision stéréotypique, ou moins humaine de la femme, cependant nous ne montrons pas que les hommes soient plus influencés que les femmes. Ainsi, dans les études qui suivent nous testons le rôle modérateur de l’identification avec le personnage principal. Nous montrons que les joueurs qui s’identifient le plus avec le personnage principal associent davantage leur concept de soi à la masculinité et donnent une plus grande importance à l’apparence de la femme plutôt qu’à ses compétences. Nous mettons en évidence que jouer avec un extrait du jeu vidéo sexiste amène les joueurs à plus associer le concept de la femme à celui d’objet (et cela d’autant plus qu’ils s’identifient au personnage principal), cependant lors de la dernière étude nous ne parvenons pas à répliquer ces résultats. Dans leur ensemble, ces travaux montrent qu’une utilisation habituelle des jeux vidéo influence négativement la vision de la femme. Ces études nous montrent également l’importance de s’intéresser à l’identification au personnage principal comme variable modératrice et nous encouragent à considérer le contenu des jeux vidéo sexistes comme une amorce qui rend accessibles des représentations mentales liées au soi ou à la femme. / In our society, women are sexually objectified and are the target of sexist behaviors. Media and video games are a main channel of sexism and objectification of women. Several studies show that video game can impact players’ behavior. However the influence of sexist video games on negative perception of women is rather indefinite. In this thesis, we study the possible relationship between video games and the negative perception of women, to focus on its psychological mechanism. We argue that video games can work as a prime, activating in players’ memory some association between women and object, or some association between self-concept and masculinity, which in turn can increase negative perception of women. We also hypothesize that men, or players who highly identified with sexist game characters, are most impacted by sexist content of video games.In three studies we showed that there is an association between playing sexist video games and sexist attitudes, or women objectification. However we do not find that men are most impacted than women. Thus in other studies we test the moderating role of identification with sexist game character. In one study we show that players who highly identified with sexist game character associated more their self-concept with masculinity and gave more importance to women appearance rather than to her competence. In two other studies, we show that playing with sexist video game increases implicit associations of women with objects (especially for participants who highly identified with sexist game characters); however in the last study we do not replicate this result. Taken together, these studies show that regular video game playing is related to negative perception of women. Our results also suggest that identification plays a role in the impact of sexist video games and they encourage us to consider sexist content of video games as a prime that can make accessible some mental representations about one self or about women.

Thesis advisor: Janet E. Helms / The present study explored the ways in which Black women college students support themselves emotionally in the face of racism and sexism at their predominantly White colleges and universities (PWIs). Intersectional theory (Crenshaw, 1991) and invisibility theory (Helms, 2017) were used to guide the study. Intersectional theory proposes that Black women college students at PWI colleges and universities experience intersectional racism-sexism in the form of hostile climate factors. Invisibility theory proposes that Black women college students may feel invisible because they experience racist-sexist, hostile climate factors and, as a result, may be at risk for developing mental health issues. Participants were eight Black women college students, ages 18 to 22 years, who identified with a range of sexual orientations, locations of origin, and academic interests, and were attending universities that varied in terms of prestige and cost. Narrative inquiry and analysis of interviews was used to allow Black women’s narratives to center their individual life experiences of coping with racism-sexism. Four research themes that guided the study were (a) the nature of Black women college students’ perceived racist-sexist hostile climate factors at their PWI colleges and universities, (b) the extent to which their experiences with racism-sexism influenced their emotional health, (c) what services or activities the women used to cope with emotional issues if they occurred, and (d) the extent to which shame and stigmatization influenced their use or nonuse of formal mental health treatment when experiencing emotional health problems. Results demonstrated that consistent with intersectional theory, participants experienced racist/sexist, hostile climate factors before and during college— primarily through academic microaggressions from teachers and college professors. Consistent with invisibility theory, many of the participants experienced emotional health problems that they linked to their experiences of racist/sexist, hostile climate factors. Implications include the need for further research on Black women college students’ experiences of racism/sexism and their subsequent mental health experiences and the need for clinicians to address Black women college students’ experiences of racism-sexism in treatment. / Thesis (PhD) — Boston College, 2020. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Counseling, Developmental and Educational Psychology.

Bakgrund: Med ett genusperspektiv inom medicinsk vetenskap är det vanligt att arbeta med att identifiera tecken på genusbias. Genusbias kan vara mycket[KL1] [LL2]  riskfyllt och kan leda till felaktiga handlingar som har konsekvenser för vård, bemötande och behandling. Genusbias är oförenligt med kontexten i den svenska hälso- och sjukvårdslagen, där det står att sjukvården ska erbjuda och ge god vård till alla på lika villkor, en sjukvård utan könsdiskriminering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa ifall kön har betydelse för eventuella skillnader män och kvinnor får vid medicinsk, psykiatrisk och kirurgisk behandling, inom slutenvården på sjukhus.   Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar. Till litteraturöversikten har 10 artiklar från databasen PubMed analyserats och bearbetats. Artiklarna är publicerade mellan åren 2010-2020 och har lästs i fulltext samt kontrollerats med en granskningsmall för kvalitativa studier från Uppsala Universitet.  Resultat: Inom den kirurgiska behandlingen visade resultatet att samtalen med kvinnor berörde färre IDM-kriterier och samtalen varade under en kortare tid. Kvinnor fick i större utsträckning konservativ behandling. Vid psykiatrisk behandling fanns skillnader mellan könen i val av behandlingsmetod gällande utskrivning av läkemedel, kvinnor får i större utsträckning sekundärprofylaktiska medel och män det primära behandlingsalternativet. Inom den medicinska behandlingen fanns skillnader mellan könen i väntetid, där kvinnor över 65 år får vänta 12 minuter längre på konsultation av läkare. Kvinnor under 65 år fick i snitt vänta 6 minuter längre. Kvinnor under 50 år erbjuds inte lika ofta behandling med PCI som män, trots riktlinjer om en likvärdig utredning och behandling av hjärtinfarkt.  Slutsats: Resultatet visar att skillnader mellan könen i medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus existerar, samt skillnader mellan könen beträffande val av behandlingsmetod, utskrivning av läkemedel och i väntetid på konsultation av läkare.   [KL1]  [LL2]fixar

The present dissertation set out to investigate the predictors and consequences of sexist behavior. Specifically, this dissertation aimed at contributing to the existing sexism literature and research, by expanding the scope of research on sexist beliefs to the investigation of the relation between implicit and explicit hostile and benevolent sexist attitudes, and hostile and benevolent sexist behaviors (Manuscript #1). A second goal was to deliver novel insight into the consequences of benevolent sexism for men, or in other words, to identify possible costs and perils that engaging in benevolent sexist behavior has for men (Manuscript #2). Finally, the present dissertation focused on the examination of individual and collective strategies to respond when being confronted with sexism (Manuscript #3).

Slashergenren har återkommande kritiserats för att vara sexistisk, exempelvis genom att unga kvinnliga karaktärer som dricker alkohol eller har sex vanligen mördas tidigt i filmen, medan karaktärer som bättre motsvarar samhällets förväntningar om hur en duktig tjej ska bete sig belönas med att överleva filmen. Slasherfilmer ger uttryck för ideologi i sin narrativa struktur, genom att göra implicita moraliska ställningstaganden kopplade till död och överlevnad. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om slasherfilmer släppta under de senaste tio åren fortfarande ger uttryck för en sexistisk ideologi. Undersökningen kommer att utgå från följande frågeställningar: Vilka roller, egenskaper och handlingar förknippas med överlevnad respektive död hos de kvinnliga karaktärerna i filmerna? Vilka ideologiska ståndpunkter tillkännager denna uppdelning av roller, egenskaper och handlingar? Hur skiljer sig dessa ideologiska ståndpunkter från motsvarande ståndpunkter i äldre slasherfilmer? Teorin bygger på populärkulturens förmåga att avspegla samhället och dess ideologier. Det analytiska ramverket baseras på Umberto Ecos strukturella analys och ideologikritik av James Bond. Genom genre- och narrationsanalys har fyra slasherfilmer analyserats. Resultatet visar att slashergenren fortfarande ger uttryck för sexistisk ideologi, men att mindre förändringar har skett. De kvinnliga karaktärerna skuldbeläggs och straffas för sina sexuella drifter och relationer eller belönas för avhållsamhet och ensamhet. Resultatet visar dock på en viss nedtoning av femininitet som en underlägsen egenskap och konsumtion av rusmedel som en oacceptabel handling bland unga tjejer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor påverkas av genusnormer inommusikproduktion för att synliggöra hur och på vilka sätt genus specifikt kan påverkaarbetet som musikproducent. Detta gjordes genom fyra kvalitativa intervjuer medciskvinnor (detta begrepp kommer beskrivas tydligare på sida två) som är aktiva inommusikproduktionsbranschen samt närliggande områden. Resultatet visar attrespondenterna har behandlats annorlunda på grund av deras genus och ger exempel påtillfällen där det har hänt. De beskriver hur genusnormer påverkar dem i samband medderas arbeten. Uppsatsen tar även upp hur branschen i nuläget ser ur och hur man kan gåvidare för att jobba för jämställdhet. Studien bör bidra med en djupare förståelse kringgenus och dess påverkan på kvinnor i deras arbete samt att den bidrar med strategier förhur deras vardag som musikproducenter kan förbättras.

Studies have shown that people are opposed to writing in nonsexist language and that attempts to teach nonsexist language have been unsuccessful in causing people to change their writing styles. Previous studies focused on how to write in nonsexist language, but did not focus on why using nonsexist language is important. In the present study an attempt was made to change attitudes toward sexist language, as well as to teach how to write in nonsexist language by comparing two methods of teaching nonsexist language. All participants completed an interactive computer program that taught nonsexist language. The experimental group then discussed/role played the importance of writing in nonsexist language whereas the control group discussed/role played ethical issues involved in experimental research. Groups were compared on their attitudes towards sexist language using the Hawken Sexist Language Questionnaire, designed for this study. Groups were also compared on how well they recognized sexist language using the Gender-Specific Language Scale and wrote in nonsexist language when answering six short essay questions. Results showed no difference between the experimental group and the control group on any of the dependent measures post-intervention or during a 3-week follow-up. Implications for future research are discussed.