Bakgrund   Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt, men en minoritet av de som drabbas är kvinnor i ett fertilt åldersspann. En bröstcancerdiagnos inom detta åldersspann är dock ofta sammankopplat med en sämre prognos på grund av sen upptäckt samt högre risk för invasiv cancer. Det finns en mängd olika behandlingsformer som kan leda till biverkningar såsom förtida klimakterium, fertilitetspåverkan och påverkan på sexualitet. Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del i en människas uppfattning av hälsa, och innefattar både fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnor i fertil ålders upplevelser av sexuell och reproduktiv hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad dataanalys och granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultat Till resultatet formulerades de två huvudkategorierna fysiska och psykiska upplevelser samt sociala och emotionella upplevelser med tillhörande subkategorier sexuell dysfunktion, förändrad kroppsbild och identitet, partnerrelationen och familjeplanering samt informationsbehov och vårdrelationen. Slutsats Sexuell dysfunktion förekommer i stor utsträckning hos kvinnor i fertil ålder efter bröstcancerbehandling tillsammans med upplevelsen av otillräcklig information från hälso- och sjukvården gällande sexuella och reproduktiva besvär, nedsatt fertilitet samt fertilitetsbevarande behandling inför och efter bröstcancerbehandling. Bröstcancer och dess behandling väcker även tankar om kroppsbild, upplevd identitet och framtidssyn gällande familjeplanering. Rutinmässiga frågor bör därför ställas gällande sexuell och reproduktiv hälsa efter behandling för att fånga upp besvär och normalisera samtalet. / Background Breast cancer is the most common form of cancer globally, but only a minority of those affected are women in their reproductive age. However, a breast cancer diagnosis within this age group is often associated with a poorer prognosis due to late detection and a higher risk of invasive cancer. There are various treatment options available that can lead to side effects such as premature menopause, fertility impairment, and impact on sexuality. Sexual and reproductive health is an important aspect of an individual's perceived health, encompassing physical, mental, emotional, and social wellbeing.  Aim The purpose was to illuminate the experiences of sexual and reproductive health among women of reproductive age after breast cancer treatment. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review was conducted of 16 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed with an integrative data analysis and reviewed using Sophiahemmet's assessment criteria for quality review. Results The findings resulted in the formulation of the two main categories physical and psychological experiences and social and emotional experiences, along with the associated subcategories sexual dysfunction, altered body image and identity, partner relationship and family planning, as well as information needs and healthcare provider relationship. Conclusions Sexual dysfunction is widely prevalent among women of reproductive age following breast cancer treatment, along with the experience of insufficient information from healthcare providers regarding sexual and reproductive issues, reduced fertility and fertility-preserving treatment before and after breast cancer treatment. Breast cancer and its treatment also evoke thoughts about body image, perceived identity, and future prospects concerning family planning. Routine inquiries should therefore be made regarding sexual and reproductive health after treatment to identify issues and normalise the conversation.

Sweden has a high rate of unintended pregnancies (UP) despite being a rather open society regarding sexual health education. New technology provides new possibilities to improve access by providing contraceptive consultations online, but will that lower the rate of UP? Very few studies have been done on the people working with the young women to find out what can be done to improve the quality of the contraceptive counseling. That is why this study involved two midwives practicing at a youth center at an early stage of the design process. Cultural Probes was used as method to better understand what needs midwives experience in their daily work. Three key findings stating the needs of the midwives were knowledge, missed appointments and trust. In addition, a service evaluation was done to investigate when and how midwives and young women interact. Making the contraceptive consultations available online with a digital care provider would make it more accessible for the young women and the results of this study do not contradict that hypothesis. However, availability is not the sole influencing factor on contraceptive usage. This study shows that encouragement for young women to seek general knowledge and information about contraceptives prior to the consultation is an important factor in order to improve the quality of contraceptive counselling. / Trots Sveriges relativt öppna samhälle gällande sex och sexualundervisning så har vi en väldigt hög frekvens av oönskade graviditeter. Ny teknik möjliggör att hålla preventivmedel konsultationer online vilket leder bättre tillgänglighet, men frågan är om det räcker för att sänka frekvensen oönskade graviditeter? Väldigt få studier har gjort på barnmorskorna som jobbar med de unga kvinnorna för att får reda på vad mer som kan göras för att höja kvaliteten på preventivmedelsrådgivningen. Därför har denna studie, i ett tidigt stadie av designprocessen, involverat två barnmorskor praktiserande på en ungdomsmottagning. Cultural Probes användes som metod för att bättre förstå vilka behov barnmorskor upplever i deras dagliga arbete. Det främsta resultatet summeras i tre teman: kunskap, missade besök och förtroende. Dessutom utfördes en serviceutvärdering av hela kundresan för att ta reda på när och hur barnmorskor och unga kvinnor interagerar. Genom att möjliggöra preventivmedelsrådgivning online genom digital vård så skulle tillgängligheten förbättras för de unga kvinnorna och denna hypotes är inget som denna studie motsätter sig. Men tillgänglighet är inte den enda faktorn som påverkar användandet av preventivmedel. Denna studie visar att uppmuntran till att få unga kvinnor att söka kunskap och information om preventivmedel innan själva besöket är en viktig del som skulle kunna förbättra kvaliteten på preventivmedelsrådgivningen

Gang membership is associated with increased exposure to risky behaviors, including violent victimization and other negative health outcomes (Krohn and Thornberry 2008; Howell and Decker 1999) Using a sample of 74 African American female gang members from Champaign IL, this study explores the association between gang friendships and risky sexual behavior, specifically the number of sexual partners an individual has had. I argue that gang friendship networks are proxies for risky behavior and this may extend into the realm of sexual health as well. Understanding the effect of friendship may help to explain an individual’s propensities towards risky sexual behavior above and beyond individual level attributes, as friendship has been linked to peer influence. I will examine three main research questions. (1) What is the broad effect of friendship on sexual risk taking among female gang members? (2) How does gang affiliation alter the effect of friendship? and (3) How does the effect of friendship differ based on the strength of the tie? Findings suggest that friendship networks have a strong prediction effect on number of sexual partners amongst gang women in my sample, but varies based on type of friendship and strength of tie. Results suggest that affiliated gang friends increase the likelihood of having more sexual partners, whereas non-affiliated and non-gang friends decrease this likelihood. When disaggregated, the strength of the relationship is significant.

Bakgrund En stomi är en kirurgisk åtgärd som innebär att tarmen förs ut och anläggs utanpå buken. Detta ändrar tarmfunktion och medför att elimination sker genom tarmutskottet i buken. Information och god omvårdnad är grundpelare för att kunna anpassa sig till den nya verkligheten. Syfte Att beskriva vuxnas upplevelser att leva med en stomi. Metod Metoden som använts är en litteraturöversikt. Artiklar med kvalitativ samt kvantitativ metod användes som underlag från databaserna PubMed samt Cinahl complete. Artiklarna analyserades genom en tematisering, som användes som underlag för resultatet. Resultat Tre huvudteman identifierades i resultatet vilka var Ett förändrat liv, Psykologisk påverkan av att leva med stomi och- Behov av stöd och kunskap. Det framkom att stomin påverkade det vardagliga livet och kunde ha negativ psykologisk påverkan. Det var tydligt att personer som får stomi behöver stöd från vårdgivare och familj. Sammanfattning Att få en stomi kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande för personer. Det uppstår problem som kan vara svårhanterade- samt upplevs som hinder i vardagen och skapar ett behov för omvårdnad och egenvård. / Background A stoma is a surgical procedure which leads the intestine through the abdomen. This changes the intestinal function and leads to elimination through the abdomen. Information and good care are the foundation to adapt to the new reality. Aim To describe adults experiences of living with a stoma. Method The method used is a literature review. Articles with qualitative and quantitative methods were used from the databases PubMed and Cinahl complete. The articles were analyzed thematically, which were used as a basis for the result. Results Three main themes identified in the result were A changed life, Psychological impact of having a stoma and Need for support and knowledge. It was shown that the stoma had an impact on the everyday life and could have a negative psychological impact. It was clear that persons that had a stoma were in need of support from their care provider and family. Summary To get a stoma can be physically and psychologically distressing for people. Problems which can be difficult to deal with and cause a dysfunctional everyday life arise. Furthermore, a need for care and self-care is created.

Bakgrund: Sex är en del av hälsan och välbefinnandet. Vid cancersjukdom påverkas sexlivet både fysiskt, psykosocialt och existentiellt, vilket vidare påverkar livskvaliteten. Forskning visar att patienter önskar tala om sex men upplever att sjuksköterskan inte lyfter ämnet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv undersöka vad som hindrar respektive skapar möjlighet för sjuksköterskan att samtala om sex och samliv vid cancersjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt med innehållsanalys valdes som metod där både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultat: 15 artiklar svarade mot arbetets syfte. Identifierade faktorer som påverkade om sjuksköterskan samtalade om sex med patienten kunde delas in i två teman - Faktorer i Organisationen samt Faktorer hos Sjuksköterskan. Arbetsmiljö och rutiner påverkade utifrån arbetsbelastning, informationsmaterial samt stöd från kollegor och kunde avgöra om samtal genomfördes. Sjuksköterskans bekvämlighet att samtala om sex påverkades av hens ålder, år i arbetet, utbildningsnivå samt relation till patienten. Sjuksköterskans egna antaganden om patientens behov och önskemål påverkade om samtal om sex initierades. Antaganden var baserade på patientens karaktärsdrag, åsikter om att ämnet var privat och pinsamt samt att det inte var ett prioriterat problem för patienten. Slutsats: Stöd från kollegor, god arbetsmiljö, rutiner samt teoretisk- och praktisk utbildning med utgångspunkt i patientberättelsen ökar möjligheten för sjuksköterskan att genomföra samtal om sex samtidigt som det möjliggör för etablering av en vårdande relation. Med en holistisk människosyn och användning av samtalsstöd som Ex-PLISSIT skulle sjuksköterskan kunna känna sig bekväm att samtala om sex med patienter med cancersjukdom. / Background: Sex is part of one’s health. The sexlife is usually affected during cancer and cancer treatment, both physically, psychosocially and existentially, and can affect the quality of life. Research shows that patients with cancer wish to talk about sex but feel that the topic is not sufficiently raised by the nurses. Aim: To investigate, from the nurse's perspective, what barriers and facilitators there are for having discussions with patients about their sexlife during cancer and cancertreatment. Method: A literature review with thematic analysis of both qualitative and quantitative research articles was conducted. Results: Fifteen articles were included. Elements that affected the nurse’s initiative for discussing sex were divided into two themes: Elements within the Organization and the Nurse themself. Workload, routines, information material and support from colleagues influenced the nurse in engaging conversations about sex. The nurse’s age, years of service, level of education and relation to the patient affected their sense of comfort talking about sex. The nurse made own assumptions about the patient’s needs based on the patient's attributes and assumed that the patient had other priorities, would feel embarrassed or that the subject was tabu. Conclusion: Support from colleagues, a satisfying working environment, routines, education and practice creates opportunities for the nurse to talk about sex with the patient and is essential for a good nurse-patient relation. Having a holistic perspective and using the Ex-PLISSIT model the nurse could feel more comfortable talking about sex with cancer patients.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell förändring som alla kvinnor går igenom och är ett resultat av kvinnans fertila år. Den hormonella förändringen påverkar alla kvinnor men på olika sätt och upplevelsen av dess påverkan kan skilja sig mellan olika kvinnor. Symtomen som kvinnan upplever kan vara både fysiska och psykiska och kan komma att påverka kroppsbilden och den sexuella hälsan. Att uppmärksamma kvinnans upplevelse av klimakteriet, ge henne utrymme för sina tankar och erbjuda möjlighet att få stöd i detta kan styrka hennes egenmakt i livsstilsförändringen. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter kring sin sexuella hälsa under klimakteriet. Metod Metod för studien var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteraturöversikten presenterar resultat från 16 vetenskapliga originalartiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De vetenskapliga artiklarna är av blandad design och har kvalitetsgranskats i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserat enligt en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre olika kategorier och tillhörande underkategorier baserat på huvudfynden i kvinnornas upplevelser. Följande kategorier har identifierats; Upplevelsen av menopausala symtoms inverkan på den sexuella funktionen, Effekter på den sexuella hälsan och Behov av behandling och stöd för ökad sexuell hälsa. Slutsats Litteraturöversikten påvisade att majoriteten av kvinnorna som genomgår klimakteriet upplever en negativ förändring i sin sexuella hälsa. Den förändrade kroppsbilden i kombination med menopausala symtom påverkade kvinnans sexuella funktion negativt. Många kvinnor beskrev en önskan om att få stöd och rådgivning av sjuksköterskan kring hur hon ska kunna återta egenmakt över sin sexualitet. För att kunna stödja kvinnan i den hormonella förändringen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring klimakteriet och hur kvinnan kan komma att påverkas för att främja hälsa och välbefinnande. / Background Menopause is a hormonal change that women go through and represent the ending of women's fertile years. The hormonal change affects women but in different ways and the experience of its impact can differ between women. The symptoms that women experiences can be both physical and psychological and can affect the body image and the sexual health. Paying attention to a woman's experience of menopause, giving her space for her thoughts and offering the opportunity to receive support can strengthen her autonomy in this lifestyle change. Aim The purpose of this literature review was to describe women's experiences surrounding sexual health during menopause. Method The method used for the study was a literature review. The literature review presents results from 16 original scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The scientific articles are of mixed designs and have been quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's assessment data and analyzed according to an integrated data analysis method. Results The literature review resulted in three different categories and associated subcategories based on the main findings from women's experiences. The following categories have been identified; The experience of menopausal symptoms and it’s effect on the sexual function, Effects on sexual health and Need for treatment and support for increased sexual health. Conclusions This literature review showed that the majority of women who undergo menopause experience a negative change in their sexual health. Many women described a desire to receive support and advice from the nurse on how she can be able to regain autonomy over her sexual health. To be able to support the woman during menopause it is important that the nurse has knowledge of how the woman may be affected to promote health and wellbeing.

This thesis investigates the underlying factors behind sexual risk-taking and non-risk-taking behavior with regard to Sexual Reproductive Health (SRH) among adolescents in Lusaka, Zambia. The Qualitative Approach was used for data collection and analysis and using the theory of Social Construction, the author explains how different contexts and aspects in the Zambian Society, that is Traditional, Socio-economic, Political, etc., influence the sexuality or sexual behavior of young people in Zambia. Hermeneutics was used to interpret the meanings in the texts/transcripts acquired through data collection and from the author’s knowledge and understanding of the Zambian historical and cultural contexts within which the participants of the research were constructed. Max Weber’s Ideal Type concept was also used to explain that each young individual’s sexual behavior is uniquely constructed by societal aspects. It explains how that the discourses of these different aspects of society impact on young people individually causing them to be either Sexually Risk-taking or Non Sexually Risk-taking. Either tendency depends on whether the societal aspect that has most the dominating influence on a given individual's life is a Power factor (causing them to rationally think their way into Non Sexually Risk-taking behavior) or a Risk factor(causing them to rationally think their way into Sexually Risk-taking behavior). The author of this thesis introduces a new Model for Social Construction of Adolescent Sexuality with regard to Risk-taking. She uses it to explain how it is either power factors or risk factors that can have a greater impact on an individual's thinking, causing them to have either sexual risk-taking or non-sexual risk-taking behavior. The author concludes that the extent to which unsafe sex among the Zambian adolescents constitutes a product of interacting and/or main discourses in relation to mainly Traditional aspect risk factors, varies from person to person depending on the strength of given risk factors over any power factors that may be at play in an individual's life.

Bakgrund: Cancer kan avsevärt påverka en individs sexuella hälsa på olika nivåer; biologiskt, psykologiskt och socialt. World Health Organization (WHO) definierar sexuell hälsa som ett välbefinnande som omfattar fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter av sexualiteten. Sjuksköterskans kärnkompetenser inkluderar personcentrerad omvårdnad, vilket innebär att se hela individen och beakta deras andliga, existentiella, sociala och psykiska behov lika mycket som de fysiska. Att inte inkludera sexuell hälsa kan leda till en bristfällig helhetsbild av patientens behov. Patienter känner ett behov av att diskutera sin sexuella hälsa och framhåller bristen på initiativ från sjuksköterskor att inleda dessa samtal. Det råder en tvåvägs-tabu kring sexuell hälsa vilket försvårar kommunikationen. Genom att förstå sjuksköterskans perspektiv kan denna studie bidra med insikter som kan förbättra vårdpraxis och utbildning inom detta område. Syfte: Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av samtal med cancerpatienter. Metod: Litteraturstudie som sammanställt och analyserat resultat från empiriska studier med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar inhämtades från CINAHL, en databas med inriktning på omvårdnad och medicin. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer, publicerade mellan år 2000–2023, utan geografisk avgränsning. Resultaten: Vid analysen identifierades tre olika huvudkategorier av betydelse för sjuksköterskans upplevelse av samtal om sexuell hälsa; Individuella faktorer, Sociala faktorer och Organisatoriska kulturer och barriärer. Därifrån utformades ytterligare åtta subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor upplever diverse hinder i kommunikationen om sexuell hälsa med cancerpatienter. Ämnet upplevs pinsamt och känsligt att röra vid. Det finns en osäkerhet i hur man initierar samtalet, dock uppger vissa sjuksköterskor samtalsstrategier som normaliserar samtalet vilket hjälper patienter att våga öppna upp sig. Patientens personliga egenskaper, såsom ålder, könstillhörighet, civilstånd, sexuell läggning och språk, påverkade sjuksköterskans tillvägagångssätt i samtalet och om samtalet ens skulle äga rum. Organisatoriska hinder som tidsbrist och överdriven byråkrati skapar en diskrepans mellan förväntningar och möjligheter inom vården.

No description available.

Introduktion   Varje år drabbas ungefär 8000 kvinnor av bröstcancer i Sverige, vilket representerar cirka en fjärdedel av alla fastställda cancerdiagnoser hos kvinnor. Den vanligaste behandlingen av bröstcancer är att avlägsna tumörvävnad i form av mastektomi eller lumpektomi. Denna behandling kan påverka kvinnors upplevda kroppsbild samt psykiska och sexuella hälsa.   Syfte   Syftet med arbetet var att beskriva hur kvinnor upplever sin psykiska och sexuella hälsa, samt kroppsbild efter en mastektomi eller lumpektomi.   Metod  En kvalitativ litteraturöversikt valdes som design. Databasen som användes för att samla in data var PubMed. Tolv kvalitetsgranskade artiklar användes för att svara på arbetets syfte. Artiklarna lästes flertal gånger för att hitta nyckelfynd, likheter och skillnader. Dessa delades sedan in under tre teman vilket presenteras objektivt i resultatet.   Resultat   Resultatet visar att kvinnorna upplevde försämrad psykisk och sexuell hälsa efter att de hade genomgått mastektomi eller lumpektomi. Även deras kroppsbild påverkades negativt. Stress, oro och rädsla var framträdande känslor hos deltagarna. En del kvinnor valde att undvika sociala situationer och gjorde en förändring i sin klädstil. Det framkom att den sexuella lusten och synen på sin egen sexuella attraktion minskade efter operationen. Deltagare beskrev även positiva upplevelser, som en vilja att slåss mot cancern och överleva.  Slutsats   Kvinnor kan ha negativa upplevelser efter en mastektomi eller lumpektomi, men dessa erfarenheter är individuella och kan variera. Genom att ha kunskap om och förståelse för kvinnors upplevelser kan sjuksköterskor bättre bemöta det psykosociala behovet som uppstår i samband med mastektomi eller lumpektomi. / Each year, approximately 8 thousand women are diagnosed with breast cancer in Sweden, which represents approximately one quarter of all cancer diagnoses among women. The most common treatment for breast cancer is to remove tumor in the form of mastectomy or lumpectomy. This treatment can affect women's perceived body image, psychological and sexual health.   Aim  The purpose of the project was to describe how women experience their mental and sexual health, as well as body image after a mastectomy or lumpectomy.  Method  A qualitative literature review was chosen as the design. The database used to collect data was PubMed. Twelve quality-reviewed articles were used to answer the projects aim. The articles were read several times to find key findings, similarities and differences. These were then divided into three themes, which are presented objectively in the results.   Results  The results show that the women experienced a deterioration in mental and sexual health after they had undergone mastectomy or lumpectomy. Their body image was also negatively affected. Stress, anxiety and fear were prominent emotions in the participants. Some women chose to avoid social situations and made a change in their clothing style. It appeared that the sexual desire and the view of their own sexual attraction decreased after the operation. Participants also described positive experiences, like a will to fight the cancer and survive.   Conclusion  Women may have negative experiences after a mastectomy or lumpectomy, but these experiences are individual and can vary. By having knowledge of and understanding of women's experiences, nurses can better respond to the psychosocial needs that arise in connection with mastectomy or lumpectomy.