"It is this very 'toll on women and girls' that seems to be the persistent challenge in addressing and responding to HIV and AIDS realities. Infection rates remian to be on the rise, prevention messages seem to bypass the ones it is meant to 'protect', stigma and discrimination experienced by people living with, and affected by, HIV and AIDS prevail, instead of subside, and it is women and girl children who remain, and are increasingly, the ones who are disproportionately impacted upon and affected by the pandemic. It is within this context of the persistent feminisation of the HIV and AIDS pandemic that this study, based on the normative provisions of the African Women's Protocol, focusses on gender, sex and sexuality in the context of HIV and AIDS. The regime of the African Women's Protocol embodies a framework that can be utilised to combat HIV/AIDS amongst women in Africa by addressing some of the most important issues that need to be tackled if women are to live through the epidemic. The study therefore seeks to demonstrate this potential. ... The study is stratified into four chapters. Chapter one provides the background to the study. It also contextualizes the study and sets its paradigm. Chapter two explores the current normative regimes, regional and international that are relevant to the analysis of the study. It is mainly critical, pointing out their inadequacies and a few strengths in relation to confronting the challenges faced by young women in Africa in the face of HIV/AIDS. It suggests a few recommendations. Chapter three explores the possibilities for solutions under the transformative provisions of the African Women's Protocol. This chapter is the heart and pith of the study. Chapter four discusses the practical challenges that the normative approach may encounter, especially because of the nature of some of the rights pivotal to the study: socio-economic rights. Chapter four also discusses legal, regulatory and policy recommendations. The chapter concludes by calling upon states to respect their obligations under the African Women's Protocol." -- Introduction. / Thesis (LLM (Human Rights and Democratisation in Africa))--University of Pretoria, 2006. / http://www.chr.up.ac.za/academic_pro/llm1/dissertations.html / Centre for Human Rights / LLM

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke orsakar stort lidande och ger i många fall sexuell dysfunktion och nedsatt tillfredsställelse över sin sexualitet och hälsa. Sexuell hälsa är ett grundläggande mänskligt behov som ofta missas i kontakten med vården och i rehabiliteringen efter stroke. Syfte: Syftet var att belysa hur sexualitet och intimitet påverkas efter stroke utifrån ett patientperspektiv. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med en systematisk databassökning med både kvalitativ och kvantitativ ansats i databaserna PubMed och CINAHL. Elva artiklar inkluderades varav sex kvantitativa och fem kvalitativa. Resultat: Sexualiteten påverkades på många plan efter stroke rörande fysiska komplikationer, nedsättningar sexualfunktioner och genitalia, förändrad identitet & autonomi, emotionell instabilitet, rädslor, libido, psykiskt mående och kommunikationsförmåga. Deltagarna uttryckte behov av mer stöd från vården. Slutsats: Stroke orsakar ett vitt spektrum av komplikationer som påverkar sexualitet och intimitet både via psykiska och fysiska faktorer. Det finns behov av ett holistiskt synsätt som inkluderar många perspektiv kring en patient. Vården har ej kunnat stötta patienter tillräckligt gällande sexuell dysfunktion samtidigt som patienter har haft svårt att tala öppet om sin problematik. Det ger krav på vården avseende bemötande och kunskap om stroke och sexualitet. Det finns även ett behov av mer forskning och en större kartläggning av sexualitet och stroke. Ett större underlag av kvantitativa studier på kvinnor, ett större underlag av kvalitativa studier på män samt forskning om infertilitet, reproduktion och fysiskt åldrande relaterat till stroke. / ABSTRACT Background: Sexual health is defined as a basic human need, though often a missed perspective within contact with health professionals and rehabilitation after stroke. Stroke causes great suffering and often result in sexual dysfunction and impaired satisfaction regarding sexual health. Aim: This study was aimed to enlighten sexual difficulties and changes of intimacy that arise after stroke through the perspective of the patient. Method: A literary overview was carried out with a qualitative and quantitative approach to a systematic database search made in PubMed and CINAHL. Eleven articles were enrolled in the study, of which six quantitative and five qualitative. Findings: Sexuality was affected in many levels. Dysfunction might arise by physical complications, decline in sexual function and genitalia, changes of identity & autonomy, emotion instabilities, fear of stroke relapse, libido, mental health status and communication hinders. Participants did not experience enough support from the healthcare system. Conclusion: Stroke causes a wide range of complications that affect sexuality and intimacy via mental factors aswell as physical ones. There is a need for a holistic approach that includes many perspectives around a patient. Care has not been able to support patients adequately regarding sexual dysfunction, while patients have had difficulty speaking openly about their problems. It provides demands on the healthcare system regarding treatment and knowledge of stroke and sexuality. There is also a need for more research and a greater mapping of sexuality and stroke. More of quantitative studies in women, qualitative studies in men and research on infertility, reproduction and physical aging related to stroke.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Behandlingen medför olika konsekvenser som påverkar kvinnors liv och välbefinnande som kan leda till kvinnors sexuella hälsa, sexualitet samt relation till sig själv och sin partner blir påverkad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes som innehåller fyra kvalitativa, fem kvantitativa och två vetenskapliga artiklar med mixad metod. Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras i sex temaområden som beskriver upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor med bröstcancer: Förändrad sexuell hälsa, Psykologiska konsekvenser, Kvinnans relation till sig själv och sin kropp, Relationer med partner, Kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal och Fördomar kring bröstcancerbehandling. Diskussion: Diskussionen inkluderar en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Vidare i resultatdiskussion diskuteras resultatets fynd utifrån Katie Erikssons teori om lidande samt andra studier och egna reflektioner. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in the world. Breast cancer treatment has various consequences that can affect women’s lives and well-being, which can influence women’s sexual health, sexuality and relationship with themselves and their partners. Aim: The aim of this study was to describe experiences of sexual health among women in relation to breast cancer. Method: A literature review was conducted containing four qualitative, five quantitative and two scientific articles with mixed method. The articles were analyzed and reviewed according to Friberg’s method. Results: The results are presented in six thematic areas that describe experiences of sexual health among women with breast cancer: Altered sexual health, Psychological consequences, The woman’s relationship with herself and her body, Relationships with partner, Communication with healthcare providers and Prejudices regarding breast cancer treatment. Discussion: The discussion includes a method discussion and a discussion of results. The method discussion discusses strength and weaknesses, implemented procedures and quality review of results articles. Further in the results discussion the finding’s are discussed based on Katie Eriksson’s theory of suffering as well as other studies and writer’s own reflections.

Bakgrund: Sexuell hälsa innebär bland annat ett fysiskt, emotionellt, mentalt tillstånd och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. Attityder till äldres sexuella hälsa har förändrats och de äldre tillåts njuta av sin sexualitet. Positiva och negativa aspekter gällande äldre människors sexuella hälsa pekar på att skillnader finns mellan män och kvinnor. Syfte: Att undersöka hur distriktssköterskor uppfattar att samtala om sexuell hälsa med äldre människor på vårdcentral. Metod: Metoden i denna studie är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Data samlades genom individuella intervjuer med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade sju beskrivningskategorier: Det är ett känsligt ämne att samtala om, Det är inte en rutin att samtala om sexuell hälsa, Att ha en förutfattad mening i mötet med de äldre, Det är ett relevant ämne att samtala om, Brist på kunskap i ämnet, Att samtala med män och kvinnor skiljer sig åt och Dessa samtal är mer relevanta vid läkarbesök. Efter resultatet presenteras ett utfallsrum. Konklusion: Slutsatsen är att sexuell hälsa är ett känsligt ämne att samtala om. Det behövs fler rutiner för distriktssköterskor på vårdcentral och möjlighet till utbildning för att utöka kunskapen inom detta ämne. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality. Attitudes towards elderly’s sexual health have changed, and elder are allowed take pleasure in their sexuality. Positive and negative aspects concerning elderly people’s sexual health suggests that there are differences between men and women. Purpose: To investigate how district nurses perceive their dialogues about sexual health with elderlies. Method: The method in this study is of qualitative character through a phenomenographical approach. Data was collected during individual interviews with open-ended questions. Result: The results revealed seven categories of description; It is a sensitive topic to discuss, It is not of routine to talk about sexual health, Preconceptions when meeting elderlies, It is a relevant subject to talk about, Insufficient knowledge regarding the subject, Dialogues with men and women differ and these dialogues are more relevant during visits to physicians. After the result, an outcome space is presented. Conclusion: The conclusion labels sexual health as a sensitive speech topic. There is a need for additional routines for district nurses at health centers along with the possibility to extend the knowledge in this field.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 män per år av prostatacancer och av dessa är det cirka 3000 som genomgår en radikal prostatektomi. Vanliga komplikationer som uppstår efter operationen är erektil dysfunktion och urininkontinens. Detta kan medföra att livskvalitet påverkas och ett lidande kan uppstå. Sjuksköterskan har en betydande roll för att främja livskvaliteten och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av sexuell hälsa och urininkontinens efter en radikal prostatektomi. Metod: En analys av narrativer med kvalitativ ansats av fyra självbiografier. Resultat: Resultatet består av fem teman: Känsla av att mista kontroll, känsla av sexuell uppgivenhet, att våga vara öppen om sina känslor, när lusten äventyras och att känna hoppfullhet. Det är tydligt att den sexuella hälsan och urininkontinens är det som påverkar männens livskvalitet mest efter operationen. De känner en rädsla för att förbli impotenta och inkontinenta. Slutsats: Det framkommer att män inte pratar om den sexuella hälsan och urininkontinens vilket leder till att de kan känna sig ensamma med sina problem. Genom att öka medvetenheten kring området kan det främja männens livskvalitet och lindra lidande. Via denna studie har författarna förhoppningen om att hälso- och vårdpersonal ska få en djupare förståelse för hur det är att leva med dessa komplikationer och hur de på bästa sätt ska bli bemötta vid kontakt med vården. Samt att information är en viktig aspekt att beakta. / Background: In Sweden, there are about 10 000 men per year who suffer from prostate cancer and of these, about 3000 of them undergo radical prostatectomy. Common complications that occur after surgery are erectile dysfunction and urinary incontinence, affecting the quality of life and suffering can occur. The nurse has a significant role to play in promoting quality of life and relieving suffering. Purpose: This study aimed to describe how men experience their sexual health and urinary incontinence after radical prostatectomy. Method: An analysis of narratives with a qualitative approach of four autobiographies. Results: The results consist of five themes: Feelings of losing control, feeling of sexual resignation, to dare to be open about feelings, when lust and erection fail and feeling hopefulness. Sexual health and urinary incontinence affects men’s quality of life after the surgery. They have a feeling of fear that they will remain impotent and incontinent for therest of their lives. Conclusion: It turns out that men do not talk about sexual health and urinary incontinence, leading to feelings of lonliness with their problems. By raising awareness around the area, it can promote men’s quality of life and alleviate suffering. Through this study, the authors hope that health care professionals will gain a deeper understanding of what it is like to live with these complications and how they will best be dealt with in contact with healthcare. Furthermore, that information is an important aspect to consider.

This Diploma thesis explores the issue of queer femmes' access to sexual healthcare, and specifically focuses on the current situation of accessibility of sexual healthcare centers in Berlin. Written in constructivist paradigm, it is built on intersectional feminist theory, as well as post-colonial and disability studies. By employing autoethnographic research, the author aims to review local sexual healthcare facilities by describing her own experience, supplemented by questionnaires and interviews. Sharing intimate details of her own visits during which the author was tested or treated for sexually transmitted infections, she attempts to "queer" academic practice and present an approachable and highly personal body of work that embraces the researcher's subjectivity and entangled position. Apart from presenting findings of the research, this thesis also aims to offer possible solutions on how to make sexual healthcare more accessible to queer femmes, and includes the author's plans as a sex educator. Keywords: sexual healthcare, STIs, queer femmes, sexual health, autoethnography

Bakgrund: Sexuell hälsa är en av flera delar som ingår i begreppet hälsa. Den sexuella hälsan är komplex och kan påverkas exempelvis av sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandlingar. Sexuell hälsa ses som en del av individens identitet och genom sitt arbete med personcentrerad vård ansvarar sjuksköterskan för att främja hälsa och därför bör även den sexuella hälsan prioriteras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Till resultatet inkluderades 14 artiklar, artiklarna kvalitets granskades och analyserades enligt Friberg. Resultat: Efter granskning av artiklarna hittades tre kategorier och sex subkategorier. Dessa var “sjuksköterskans upplevda osäkerhet” med subkategorier “tidigare erfarenheter och kunskapsbrist” och “attityder”. Nästa kategori var “patientrelationen påverkade arbetet” med subkategorier “patientens identitet” och “den etablerade relationen”. Sista kategorin “organisationen hade en inverkan” med subkategorier “arbetsmiljön” och “bristande rutiner”. Slutsatser: Sjuksköterskan känner osäkerhet kring arbetet med sexuell hälsa. Utbildning och kunskapsbrist var faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete. Andra faktorer som påverkade var patientens kön och ålder. Sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa var viktigt men att de ansåg det oklart vems ansvarsområde det var. / Background: Sexual health is one of several parts that are included in the concept of health. Sexual health is complex and can be affected, for example, by medical conditions and drug treatments. Sexual health is seen as part of the individual's identity and through her work with person-centered care, the nurse is responsible for promoting health and therefore sexual health should also be prioritized.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of working with the patient's sexual health.Method: Literature overview with qualitative design and inductive approach. The results included 14 articles, the quality articles were reviewed and analyzed according to Friberg.Result: After reviewing the articles, three categories and six subcategories were found. These were "the nurse's perceived insecurities" with subcategories "previous experiences and lack of knowledge" and "attitudes". The next category was “patient relationship affected work” with subcategories “patient identity” and “established relationship”. The last category “the organization had an impact” with the subcategories “work environment” and “lack of routines”.Conclusions: The nurse feels insecure about the work with sexual health. Education and lack of knowledge were factors that influenced the nurse's work. Other factors that affected were the patient's gender and age. The nurses considered that sexual health was important, but that they considered it unclear whose area of ​​responsibility it was.

Det västerländska samhället genomsyras av ålderistiska föreställningar som påverkar hur äldre bemöts inom den psykoterapeutiska vården. Ett tydligt exempel på när starka åldersnormer kommer i bruk är i relation till äldres sexualitet och intima relationer. Syftet med den här studien är att ge en översiktlig bild av hur sexualitetsrelaterade frågor behandlats i tidigare forskning kring reminiscensmetoder med äldre. Resultatet tolkas utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med inspiration av Foucault. Materialet visar att forskningen inom området främst intresserar sig för sexuella minoritetsgruppers erfarenheter. Vidare lyfts utvecklandet av resilienta egenskaper hos målgruppen och vikten av att ta ålderkohorters särskilda erfarenheter i beaktande. Utöver detta diskuteras värdet av att professionella anammar ett kritiskt förhållningssätt till sin egen roll. För att undvika att äldre individers livsberättelser tolkas baserat på oreflekterade normativa uppfattningar efterlyses det i materialet mer forskning och kunskap på området. En central paradox som materialet visar är risken för att stereotypa föreställningar om ålderdom och äldres sexualitet reproduceras genom att problematiken åskådliggörs. Slutsatsen är dock att det är nödvändigt att bygga vidare på denna forskning för att ge professionella verktyg till att börja ifrågasätta vissa idéer som är knutna till åldersnormer - hos klienter såväl som hos sig själva. / Ageist assumptions pervade the Western society of today and affect the way older people are treated in psychotherapeutic care. One clear example of when powerful age-related norms come into play is in regard to sexuality and the intimate relationships of older people. The purpose of this study is to provide an overview of how sexuality-related issues have been addressed in previous research on reminiscence methods with older people. The results are interpreted from a social constructivist perspective, inspired by the ideas of Foucault. The material shows that research in this field mainly explores the experiences of sexual minority groups. The study also illustrates the development of resilient characteristics in the target group and the importance of taking specific experience of different age cohorts into account. In addition, the value of professionals adopting a critical approach to their own role is discussed. In order to avoid older people's life stories being interpreted based on unchallenged normative perceptions, the material calls for more research and knowledge in the field. A central paradox that the material illustrates is the risk that stereotypical notions of old age and sexuality of older people are reproduced by illuminating the problem. The conclusion is, however, that it is necessary to build on this research to provide professionals with adequate tools, so that they learn to question certain ideas that are linked to age-related norms - those of clients as well as their own views.

Twenty five years after AIDS was first scientifically described, the disease continues to take its toll on the human population. HIV/AIDS disproportionately affects marginalized groups such as poor, underserved, minority populations. In the United States, Blacks become infected with and die from HIV/AIDS more than any other ethnic or racial group. Despite a vast body of literature on HIV/AIDS, little research has focused on black heterosexual men and even fewer studies have explored the context of risk among subgroups of black men. Using qualitative research methods and a socio-ecological framework, this study explored the intrapersonal, socio-cultural, and behavioral factors that influence sexual behaviors in ethnic subgroups of black men who identify as heterosexual. Further, the study examined black women's perceptions of the sexual behaviors of black men. Conducted in a metropolitan area in Southwest Florida, the study consisted of two phases: 1) semi-structured in-depth interviews were conducted among U.S.-born (N=15) and Haitian-born (N=14) heterosexual men who are 18 years and older and have lived in the U.S. for at least 3 years. 2) Using focus group methodology, phase 2 explored black women's (N=23) perceptions of black male sexual behaviors. Study findings have significant implications for public health education, research and practice. Findings reveal that while Haitian-born and U.S.-born men have high levels of knowledge about HIV, they also ascribe to HIV conspiracy beliefs and practice high risk sexual behaviors such as unprotected sex and partner concurrency. Results show that black men's sexual behaviors are influenced by socio-ecological factors such as family norms, hip-hop culture and religious beliefs. Female study participants perceived factors such as masculine ideologies, socialization, and the male-to-female ratio imbalance as critical influences on male sexual behaviors. While intrapersonal approaches are important to address HIV risk behaviors, ecological frameworks are necessary to inform the development of HIV prevention programs that address the socio-ecological factors that create an environment of risk. This inquiry underscores cultural and gender differences in the conceptualization of HIV/AIDS. Findings have implications for HIV prevention and demonstrate the need for gender-specific and culturally relevant HIV prevention approaches for U.S.-born and Haitian-born blacks.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerdiagnosen hos kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi vilket består av mastektomi där komplikationer kan medföra bland annat förändrad kroppsuppfattning ur ett livsvärldsperspektiv. Kroppsuppfattning är starkt sammankopplat med sexualitet och sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa relaterat till mastektomi vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. 10 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre kategorier identifierades: Att leva med förändrad kropp (Förändrad kroppsuppfattning & förlust av identitet och Emotionell påverkan), Förändrad sexuell hälsa (Betydelse av bröst, Sexuell dysfunktion och Betydelsen av samliv & relationer), Normalitet och dess betydelse (Att inte passa in och Att acceptera & anpassa sig). Resultatet påvisade att kroppsuppfattningen hade inverkan på sexuell hälsa och sexualitet. Negativ kroppsuppfattning ledde till upplevelser av att vara oattraktiv och känslan av identitetsförlust. Det uppkom strävan efter normalitet. Olika hanteringsstrategier tillämpades för att kunna acceptera och anpassa sig till de förändringar mastektomin medförde. Slutsatser: Mastektomi hade i stor utsträckning negativ påverkan på sexuell hälsa. Dock är det viktigt att uppmärksamma att alla kvinnor inte delade upplevelsen och att vissa hade lättare att anpassa sig till den förändrade kroppen efter mastektomin. Varje upplevelse är individuell och unik. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women globally. The most common treatment is surgery in the form of mastectomy. An altered body-image is in a life-world perspective a common complication. Body-image and sexuality are strongly correlated to sexual health. Aim: To describe women’s experiences of sexual health related to mastectomy due to breast cancer. Method: A literature review with qualitative method. 10 articles were included in the result. Results: Three categories were identified: To live with a changed body (Altered body image & loss of identity and Emotional impact), Altered sexual health (Signification of breast, Sexual dysfunction and The significance of cohabitation & relationships), Normality and its meaning (To not fit in and Acceptance and adaptation). The result showed that perceived body image had an impact on sexual health and sexuality. Negative body image greatly impacted feelings of attractiveness and identity loss. A strive for normality emerged. Different coping strategies were used to accept and adapt to the changes the mastectomy brought. Conclusion: Mastectomy has a negative effect on perceived sexuality in women. However, it is important to note that not all women shared the experience and that some women found it easier to adapt to the mastectomy and the altered body. Each experience is individual and unique.