Syftet med denna studie är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka på vilka sätt fenomenet kemsex skildras i dags- och veckopress och hur information från stödmottagning för sexuell hälsa är utformad. Kemsex är en typ av sexualiserat drogbruk och förekommer främst bland män som har sex med män. Det är ett komplext fenomen och en del av problematiken är att fenomenet berör olika discipliner. Att det berör olika discipliner resulterar i att målgruppens potentiella problematik kan beröra såväl missbruk som risktagande inom sex. Inom det sociala arbetet har fenomenet nyligen uppmärksammats av både professionella och i tidningsartiklar, men det finns en avsaknad av kunskap. Denna avsaknad av kunskap leder också till förutfattade meningar om både målgruppen och fenomenet. Dessutom stigmatiseras målgruppen då de både är en minoritetsgrupp och ägnar sig åt icke-normativt sex som innefattar droger. Studiens teoretiska ramverk innefattar därför teorier om normer, avvikelse och interaktion i förhållande till sex, samt teorier inom skadereducerande arbete. Tillvägagångssättet är en dokumentstudie av dags- och veckopress, samt hemsidan av Sexperternas samtalsmottagning. Analysmetoden är en latent tematisk analys, som inneburit en djupgående bearbetning av materialet som utmynnat i tre huvudteman. Resultatet visar på att det finns en övervägande negativ syn på kemsex i tidningsartiklar, men att Sexperternas hemsida och professionella strävar efter ett icke-dömande förhållningssätt. Det empiriska materialet beskriver endast kemsex i relation till män som har sex med män.

Contexte : L'Organisation mondiale de la santé (OMS) demande de « promouvoir » l'autonomie des adolescents dans l'accès aux services de santé. Mais la question de l'autonomie des adolescents en matière de soins de santé soulève des questions éthiques complexes (ex. : la nécessité du consentement parental). Il est donc nécessaire d'étudier empiriquement les questions éthiques liées à la promotion de l'autonomie des adolescents dans l'accès aux services de santé sexuelle et reproductive (SSSR). En raison de son contexte particulier (ex. : l'accès légal pour les adolescents aux SSSR), la Colombie a été choisie pour cette étude. Objectifs : 1) comprendre comment les adolescents interprètent le concept d'autonomie ; 2) explorer les préférences et les expériences des adolescents concernant leur autonomie pour accéder aux SSSR ; 3) examiner comment les adolescents souhaitent que leur autonomie soit promue ; 4) identifier et répondre aux questions éthiques reliées à l'appel de l'OMS à promouvoir l'autonomie des adolescents. Méthodologie : Une approche mixte fut utilisée avec des entretiens semi-structurés et des questionnaires. La recherche a eu lieu dans les départements colombiens d'Antioquia et du Valle del Cauca. Les adolescents qui se présentèrent dans deux cliniques Profamilia ont été invités à répondre à un questionnaire. En parallèle, les entretiens ont permis aux participants de présenter et de partager leurs opinions et expériences concernant leur autonomie pour accéder aux SSSR. Résultats : Au total, 812 adolescents de 11 à 24 ans ont répondu au questionnaire et 45 participants (de 14 à 23 ans) ont participé à un entretien individuel. Les entretiens démontrèrent que la compréhension de l'autonomie par les participants dépendait de leurs expériences personnelles, ce qui influence leur capacité d’accès aux SSSR. Selon un cadre de justice reproductive, les résultats soulignent des inégalités en termes d'autonomie pour accéder à des SSSR. Parallèlement, le questionnaire a démontré que les adolescents colombiens ont des préférences diverses en matière d'accès aux SSSR. Les études antérieures rapportent que les adolescents préfèrent la confidentialité et l'indépendance en lien aux SSSR, s’alignant ainsi sur la tendance d’encadrer le principe d'autonomie selon une perspective individualiste et d’autosuffisance. Cependant, la plupart des participants exprimèrent le souhait de pouvoir parler ouvertement avec leurs parents de leur santé sexuelle et reproductive et plusieurs voulaient aussi être accompagnés dans leur accès au SSSR. Conclusions : Les recommandations suivantes sont présentées en faveur d'un accès plus éthique aux SSSR en Colombie : 1) enseigner aux adolescents les fondements de l'autonomie pour que tous disposent des mêmes bases pour exercer leurs droits d'accès aux SSSR ; 2) investir dans la recherche avec les parents pour déterminer si leur fournir une éducation sexuelle aiderait les adolescents à accéder aux SSSR ; 3) adopter une approche « d’autonomie relationnelle » pour respecter les préférences des adolescents colombiens en matière d'accès aux SSSR. Lorsque les adolescents commencent à développer leur autonomie et avoir des relations sexuelles, il est essentiel de leur fournir les outils et les ressources nécessaires pour accéder aux SSSR dont ils ont besoin. / Background: The World Health Organization (WHO) advocates “fostering” the autonomy of adolescents to access health services. But the question of adolescents’ autonomy in healthcare raises complex ethical questions (e.g., necessity of parental consent). Hence, there is a need to investigate empirically the ethical questions around fostering adolescents’ autonomy to access sexual and reproductive health services (SRHS). Because of its particular context (e.g., adolescents’ legal access to SRHS), Colombia was chosen for this study. Objectives: The objectives of this project were to 1) understand how adolescents comprehend the concept of autonomy, 2) explore the preferences and experiences of adolescents regarding their autonomy to access SRHS, 3) examine how adolescents wish for their autonomy to be fostered, and 4) identify the ethical issues and provide ethically informed solutions in line with the WHO’s call to foster adolescents’ autonomy. Methodology: A mixed-method approach was used with semi-structured interviews and surveys for cross-sectional analysis. The research took place in the Colombian departments of Antioquia and Valle del Cauca. Adolescents who presented themselves at two Profamilia clinics were invited to answer a survey. In parallel, the interviews offered an opportunity for participants to present and share their opinions and experiences concerning their autonomy to access SRHS. Results: A total of 812 participants aged 11-24 completed a survey, and 45 participants (aged 14-23) participated in an individual interview. The interviews demonstrated that participants’ understanding of autonomy was highly dependent on personal experiences, which influenced their choice and ability to access SRHS. Seen through the ethical lens of a reproductive justice framework, the results highlight the unequal opportunities of adolescents in terms of autonomy to access SRHS. In parallel, the survey showed that Colombian adolescents have a variety of preferences regarding how to access SRHS. Previous research has shown that adolescents prefer privacy and independence where SRHS are concerned, findings that align with the longstanding tendency to frame the ethical principle of autonomy from the perspective of individuality and self-reliance. However, most participants in this study expressed a strong wish to be able to talk openly with their parents about sexual and reproductive health, and many also wanted to be accompanied when they access SRHS. Conclusions: Based on the study findings, the following recommendations are put forward in support of a more ethical access to SRHS in Colombia: 1) teach adolescents the basis of autonomy, so they can equally benefit from the necessary knowledge and skills to exercise their rights to access SRHS; 2) invest in research with parents to determine if providing them with comprehensive sex education could help adolescents access SRHS; 3) adopt a nuanced “relational autonomy” approach to respect the myriad of preferences that Colombian adolescents have regarding access to SRHS. As adolescents start developing their autonomy and engaging in sexual relations, it is critical to provide them with the necessary tools and resources to access needed SRHS. / Contexto: La Organización Mundial de la Salud (OMS) llama a "fomentar" la autonomía de los adolescentes en el acceso a los servicios de salud. Sin embargo, la cuestión de la autonomía de los adolescentes en la atención de salud plantea complejas cuestiones éticas (por ejemplo, la necesidad del consentimiento de los padres). Por lo tanto, es necesario estudiar empíricamente las cuestiones éticas relacionadas con la promoción de la autonomía de los adolescentes en el acceso a los servicios de salud sexual y reproductiva (SSSR). Debido a su contexto particular (por ejemplo, el acceso legal de los adolescentes a los SSSR), se eligió a Colombia para este estudio. Objetivos: (1) entender cómo los adolescentes comprenden el concepto de autonomía; (2) explorar las preferencias y experiencias de los adolescentes con respecto a su autonomía para acceder a los SSSR; (3) examinar cómo los adolescentes desean que se fomente su autonomía para acceder a los SSSR; (4) identificar las cuestiones éticas y proponer soluciones éticamente informadas en línea con el llamamiento de la OMS para fomentar la autonomía de los adolescentes. Métodos: Se utilizó un enfoque de método mixto: entrevistas semiestructuradas y encuestas. La investigación tuvo lugar en los departamentos colombianos de Antioquia y Valle del Cauca. Los adolescentes que se presentaron en dos clínicas de Profamilia fueron invitados a responder una encuesta. Paralelamente, las entrevistas permitieron a los participantes presentar y compartir sus puntos de vista y experiencias sobre su autonomía en el acceso a la salud sexual y reproductiva. Resultados: Un total de 45 participantes de 14 a 23 años participaron en una entrevista, y 812 participantes de 11 a 24 años completaron una encuesta. Las entrevistas demostraron que la comprensión de la autonomía de los participantes dependía en gran medida de sus experiencias personales, lo que influyó en su elección y capacidad para acceder a los SSSR. Visto a través de la lente ética de un marco teórico de justicia reproductiva, los resultados ponen de manifiesto la desigualdad de oportunidades de los adolescentes en términos de autonomía para acceder a los SSSR. Paralelamente, las encuestas mostraron que los participantes tienen una variedad de preferencias para acceder a los SSSR. Las investigaciones anteriores muestran que los adolescentes prefieren la privacidad y la independencia en lo que respecta a los SSSR. Dichos hallazgos se alinean con la tendencia a enmarcar el principio ético de la autonomía sobre la base de una perspectiva individualista y de autosuficiencia. Sin embargo, la mayoría de los participantes expresaron su deseo de poder hablar abiertamente con sus padres sobre su salud sexual y reproductiva y muchos también querían recibir apoyo para acceder a los SSSR. Conclusión: Según los resultados de la investigación, se proponen las siguientes recomendaciones: (1) enseñar a los adolescentes las bases de la autonomía, con el objetivo de que todos los adolescentes tengan las mismas bases para ejercer sus derechos de acceso a los SSSR; (2) invertir en estudios con los padres para determinar si proporcionarles una educación sexual integral ayuda a los adolescentes a acceder a los SSSR; (3) adoptar un enfoque de “autonomía relacional” para respetar la miríada de preferencias que tienen los adolescentes colombianos para acceder a los SSSR. A medida que los adolescentes comienzan a desarrollar su autonomía y a tener relaciones sexuales, es fundamental proporcionarles las herramientas y los recursos necesarios para acceder a los SSSR que necesitan.

Bakgrund: Bröstcancer är ett folkhälsoproblem som i Sverige drabbar cirka 9000 kvinnor årligen. Mastektomi är en behandling mot bröstcancer som orsakar stress, sorg och ångest vilket kan leda till en negativ självbild och minskad livskvalitet. Sexuell hälsa har betydelse på kvinnors generella livskvalitet och bör uppmärksammas. Syfte: Syftet var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor som har genomgått mastektomi efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie med en induktiv ansats, där fem artiklar var kvalitativa och sex var kvantitativa. Resultat: Tre kategorier identifierades: Kroppsuppfattningens betydelse för sexuell hälsa efter mastektomi, värdet av en förtroendefull intim relation för att återfå och bibehålla sexuell hälsa efter mastektomi och betydelsen av stöd för återhämtning från sexuell ohälsa efter mastektomi. Kvinnor som genomfört en mastektomi upplevde sexuell ohälsa i förhållande till en förändrad kroppsbild. Minskad vaginal lubrikation, smärta vid samlag och minskad sexuell lust var några av flertal problem som kvinnorna upplevde. Stöd från anhöriga och vården var väsentligt för en snabbare återhämtning. Konklusion: Kvinnor upplevde att kroppen förändrades, vilket leder till sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa. Kvinnorna behövde ensamtid för återhämtning samtidigt som stödet från anhöriga var avgörande för läkningsprocessen. Forskning och kunskap kring sexuell ohälsa är bristande och bör uppmärksammas av hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Breast cancer is a public health problem that in Sweden affects approximately 9,000 women annually. Mastectomy is a treatment for breast cancer that causes stress, sadness and anxiety, which can lead to a negative self-image and reduced quality of life. Sexual health has meaning on women’s general quality of lifeand should be paid attention to. Aim: The aim was to shed light on the sexual health of women who have undergone mastectomy after a breast cancer diagnosis. Method: A literature study with an inductive approach, where five articles were qualitative andsix were quantitative. Results: Three categories were identified: The meaning of body image for sexual health after mastectomy, the value of a trustful intimate relationship to regain and maintain sexual health after a mastectomy and the importance of support for recovery from sexual ill- health after a mastectomy. Women who underwent a mastectomy experienced sexual discomfort in relation to a changed body image. Decreased vaginal lubrication, pain during intercourse and decreased sexual desire are some of many problems the women experienced. Support from relatives and care was felt to be essential for a faster healing process. Conclusion: Women experienced that the body changes in connection with mastectomy, which leads to sexual dysfunction and sexual illness. The women need time alone to recover, while the support of relatives is crucial in the healing process. Research and knowledge about sexual ill-health is lacking and should be paid attention to by healthcare professionals.

La santé sexuelle des femmes touchées par un cancer gynécologique peut être affectée par la maladie et ses traitements. Même si l’infirmière est une professionnelle de choix pour aborder la discussion sur ce sujet, de nombreuses études constatent que la communication est minimale en raison d’un manque de formation et de connaissances en santé sexuelle. Peu d’interventions éducatives sont répertoriées pour améliorer la communication des infirmières intervenant auprès de cette clientèle. Cette étude avait pour but de tester et de documenter la faisabilité, l’expérience d’apprentissage et les retombées d’une simulation en ligne réalisée avec une patiente partenaire pour améliorer la communication des infirmières en santé sexuelle chez la clientèle gynéco-oncologique. Une étude de faisabilité utilisant une approche qualitative a été réalisée auprès de 11 infirmières œuvrant avec la clientèle oncologique. Une analyse thématique itérative a été effectuée. Les résultats indiquent que l’activité de simulation en ligne est faisable selon plusieurs indicateurs (p. ex., contexte, ressources). L’expérience d’apprentissage a été décrite comme offrant des interactions réalistes avec une patiente partenaire et encourageant un apprentissage actif et sécuritaire malgré une structure pédagogique pouvant entraver la collaboration en groupe. Les résultats suggèrent que cette intervention pourrait avoir plusieurs retombées positives entre autres sur l’amélioration des connaissances et des habiletés de communication en santé sexuelle oncologique. Cette étude a permis de proposer une intervention éducative novatrice pour améliorer la communication infirmière en matière de santé sexuelle gynéco-oncologique. Différentes recommandations énoncées soulignent l’importance de poursuivre le développement des connaissances et de la formation infirmière en santé sexuelle gynéco-oncologique. / Nursing communication with the gynecological cancer clientele about their sexual health threatened by cancer and its treatments is suboptimal due to the lack of training and knowledge in this field. Few educational interventions exist to improve communication about sexual health among nurses working in Canadian cancer care settings. The aim of this study was to test and to document the feasibility, the learning experience and the effects of an online simulation with a patient-partner to improve nursing communication on sexual health with gynecological cancer clientele. A feasibility study using a qualitative approach was conducted with 11 nurses working with cancer patients. An iterative thematic analysis was performed. The results suggest that the online simulation activity is feasible according to several indicators (e.g., context, resources). The learning experience has been perceived as providing realistic nursing interactions with a patient-partner and encouraging active and safe learning despite an educational structure that may hinder group collaboration. The results indicate that this intervention could have several positive effects, including improving knowledge and communication skills about sexual health in cancer. In sum, this study has proposed an innovative educational intervention to improve nursing communication on sexual health after gynecological cancer. Many recommendations have been elaborated and emphasize the importance of continuing professional development and nursing training in sexual health with cancer patients.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sexuell hälsa beskrivs som frånvaro av sjukdom och dysfunktion. Det påverkas av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sjuksköterskans roll och ansvarsområde riktar sig i omvårdnaden. Sjuksköterskorna ska utföra en personcentrerad vård som innebär att patienten bli sedd och förstådd för sina egna individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Ett bemötande med ömsesidig öppenhet är centralt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som haft bröstcancer. Metod: Med hjälp av tio kvalitativa och kvantitativa artiklar från Cinahl complete och PubMed gjordes en litteraturöversikt. Den befintliga forskningen granskades och redovisades. En kvalitetsgranskning utfördes för att säkerställa kvaliteten av de originalartiklar som användes i resultatet. Fribergs fyra steg kring dataanalys användes för att analysera datainsamlingen.  Resultat: Tre teman utformades i resultatet “upplevelser av sexuell dysfunktion och förändringar i sexlivet”, “förändrad kroppsuppfattning efter cancerbehandling” och “upplevelsen av förändringar i relationer”.  Slutsats: Kvinnor som haft bröstcancer upplevde en negativ påverkan på deras sexuella hälsa av bröstcancerbehandlingarna. Det förekom fysiska, psykologiska och sociala förändringar i kvinnornas välbefinnande på grund av bröstcancer. Stödinsatser och tjänster som riktar sig i att främja kvinnornas sexuella och sociala välbefinnande, bör erbjudas under och efter bröstcancerbehandlingar. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Sexual health is described as the absence of disease and dysfunction. It is affected by physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. The nurse's role and area of responsibility is focused on nursing. The nurses must perform person-centred care which means that the patient is seen and understood with their own individual needs, resources, values and expectations. A treatment with mutual openness is central.  Aim: The aim was to describe the experiences of sexual health in women who have had breast cancer.  Method: Using ten qualitative and quantitative articles from Cinahl complete and PubMed, a literature review was made. The existing research was reviewed and reported. A quality review was performed to ensure the quality of the original articles used in the results. Friberg's four steps of data analysis were used to analyze the data collection.  Result: Three themes were formed in the result "experiences of sexual dysfunction and changes in sex life", "changed body image after cancer treatment" and "the experience of changes in relationships".  Conclusion: Women who have had breast cancer experienced a negative impact on their sexual health from the breast cancer treatments. There were physical, psychological and social changes in women's well-being due to breast cancer. Support measures and services aimed at promoting women's sexual and social well-being, should be offered during and after breast cancer treatments.

Den sexuella hälsan och sexualiteten utgör centrala faktorer i kvinnans livsvärld. Historiskt sett har bilden av kvinnans sexualitet varit belagd med olika tabu vilket ännu idag återspeglas i samhället. Förlossningsbristningar kan leda till fysiska och psykiska konsekvenser som kan påverka kvinnans sexuella hälsa. Barnmorskan kan hjälpa kvinnan till en bättre sexuell hälsa genom att inneha god kunskap om förlossningsbristningar. Stöd och information före och efter förlossning kan bidra till en ökad Känsla av Sammanhang, KASAM, och främja den sexuella hälsan. Caritativt vårdande kan bidra till att lindra lidande samt använda lidandet som motivation till förändring. Förlossningsbristningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och därmed hennes livsvärld. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av hur deras sexuella hälsa har påverkats efter att de drabbats av förlossningsbristningar. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 10 kvinnor intervjuades. Resultatet visar att förlossningsbristningar begränsar kvinnors sexuella frihet. Kvinnorna upplevde en försämring av den sexuella hälsan men ibland även en förbättring då nya aspekter av det sexuella livet framtonades. Dock upplevde kvinnorna sig som begränsade även när deras sexuella hälsa förbättrats. Känslor av att vara trasig, smutsig, ha ett påverkat självförtroende, en påverkad relation och/eller svårigheter att träffa någon ny framkom. Sjukgymnastik, tydlig information från vården samt att utforska nya sätt att utöva sexualiteten till exempel med hjälp av sexleksaker och icke-penetrerande sex främjade den sexuella hälsan. Skamkänslor, nonchalans från vårdens sida samt bristande information upplevdes som försämrande faktorer. Det krävs en större öppenhet kring att tala om sexualitet inom vården samt en bättre samordnad och koordinerad vårdkedja i kombination med förbättrad information, utbildning och uppföljning. Sexuella hjälpmedel behöver lyftas och implementeras i vården. Barnmorskeledd utbildning av olika yrkeskategorier i att tala om sexuell hälsa kan vara av stor nytta. / Sexual health and sexuality are central factors in a woman's life world. Historically, the image of women's sexuality has been covered with various taboos, which are still reflected in society today. Perineal tears can lead to physical and psychological consequences that can affect a woman's sexual health. The midwife can help the woman to a better sexual health by having good knowledge about perineal tears. Support and information as well before as after childbirth can help increase the Sense of Coherence, SOC, and promote sexual health. Caritative care can contribute to alleviate suffering and use the suffering to generate motivation for change. Perineal tears can affect a woman's sexual health and thus her life world. The purpose of the study was to describe women's experiences of how their sexual health has been affected after they suffered from perineal tears. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 10 women were interviewed. The results show that perineal tears caused a limitation to women’s sexual freedom. Women experienced a deterioration in sexual health, but sometimes also an improvement when new aspects of sexual life emerge. However, the women felt restricted regardless of whether their sexual health had improved. Feelings of being broken, dirty and having affected self-confidence, affected relationships and/or difficulties meeting someone new emerged. Physiotherapy, clear information from healthcare and exploring new ways of exercising sexuality, for example with the help of sex toys and non-penetrative sex, promoted sexual health. Feelings of shame and nonchalant treatment from healthcare professionals as well as a lack of information were perceived as limiting. There is a need for greater openness in talking about sexuality in healthcare as well as a better coordinated chain of care in combination with improved information and follow-up. Sexual aids such as sex toys need to be lifted and implemented in care. Midwife-led training of various professional categories in talking about sexual health can be of great benefit.

Introduktion: Sexuell och reproduktiv hälsa är fundamental för människans välbefinnande, både utifrån fysiska, psykiska och sociala aspekter. Forskning har visat att ungdomar är en av de grupper som utgör den största risken för att få och sprida sexuellt överförbara infektioner (sexually transmitted infections, STI) vilket kan leda till problem med den sexuella och reproduktiva hälsan. STI är problematiskt och kan påverka den sexuella hälsan hos ungdomar som i stor utsträckning drabbas även om det finns utökade möjligheter för att inhämta information, tillgängliga resurser och effektiva behandlingsmöjligheter. Denna studie ser det som relevant att undersöka STI relaterat till gruppen ungdomar genom att använda det salutogena perspektivet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och belysa sexuella beteenden och attityder som kan leda till minskad smittrisk för STI och identifiera tidigare interventioner eller framgångsmetoder som har haft positiva effekter för förebyggandet av STI bland ungdomar mellan15–24 år. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturstudie. kvalitativa och kvantitativa artiklar som hade publiceringsdatum efter år 2013 användes. Tematisk analys användes för att identifiera olika teman och insamlade data analyserades deduktivt utifrån det salutogena perspektivet. Slutsats: Resultatet belyste att specifikt inriktad sexuell undervisning i skolorna och specifikt utbildade aktörer inom STI hade en positiv effekt bland ungdomar, vilket lede till mindre riskfyllda sexuella beteenden som var STI förebyggande. Resultatet visade även att öppen kommunikation var en väsentlig faktor som bidrar till ungdomarnas attityder kring sex och förebyggande av STI. / Introduction: Sexual and reproductive health are fundamental to human well-being, both from physical, psychological, and social aspects. Research has shown that young people are one of the groups that pose the greatest risk of getting and spreading sexually transmitted infections (STI) which can lead to sexual and reproductive problems. STIs are problematic and can affect the sexual health of young people who are widely affected, even if there are increased opportunities to obtain information, available resources, and effective treatment options. This study considers it relevant to research STIs related to that group by using the salutogenic perspective. Purpose: The purpose of the study was to research and highlight sexual behaviors and attitudes that can lead to reduced risk of STI and to identify previous interventions or methods that have had positive effects on the prevention of STIs among young people between 15-24 years of age. Method: The method used was structured literature review. Qualitative and quantitative articles that had a publication date after the year 2013 were used. Thematic analysis was used to identifydifferent themes and collected data were analyzed deductively based on the salutogenic perspective. Conclusion: The results highlighted that specifically targeted sexual education in schools and specifically STI trained actors had positive effects on young people, which led toless risky behavior which also was STI-reducing. The results also showed that open communicationis an essential factor that contributes to young people´s attitudes about sex and the prevention of STIs.

This quantitative descriptive cross sectional study explored factors influencing sexual risk behaviours among youths in senior secondary schools in Ethiopia. Data were collected using structured questionnaires. Religious attachment, living with friends, living alone, parental control, level of parental education, peer pressure and number of friends who had experienced sex were some of the factors noted to influence youths to engage in sexual risk behaviours. The findings of this study have implications for both practice and policy development. They will enable healthcare workers to identify youths at risk of engaging in sexual risk behaviours and subsequently motivate them using health promotion strategies to engage in safe sexual practices. Adopting such an approach will prevent or at least minimise risk of youths being infected with sexually transmitted diseases, such as HIV/AIDS. / Health Studies / M.A. (Health Studies)

The study has two separate but related aims, which are to explore the social and health experiences of men who are in polygynous relationships and to develop holistic health and social strategies to support men who are in polygynous relationships. Objectives of the study were to identify the different permutations of polygynous relationships that related to health and social issues; to clarify the social status of men who are in polygynous relationship; to explore and describe the health experiences of men in polygynous relationship; to explore and describe the social experiences of men in polygynous relationship; to explore the spiritual experiences of men who are in a polygynous relationship; to describe and to generate holistic strategies to support men who are in a polygynous relationships. Method: In this study, the researcher used descriptive and interpretive phenomenological processes to develop a range of holistic strategies to support men who were in polygynous relationships. The researcher described the experiences and developed interpretations based on the lived experiences that the men reported. Findings: Polygyny remains the reality within the Bapedi tribe in Sekhukhune area. The practice of polygyny is not only for the affluent as indicated in most literature but is also practiced as a corrective strategy for families who are experiencing marital problems. Polygyny is not viewed as abusive to the women and children but rather beneficial to the women. It helps to reduce the risks of the development of cervical cancer that is predisposed by frequency of sexual intercourse. Polygyny promotes the morals within the communities, as children grow up within the two parents’ environment as opposed to the rising numbers of single parent families. Polygyny practice in the Sekhukhune areas is a voluntary choice and not a forced marital arrangement. Conclusions and recommendations: The researcher recommended policy guidance to support health practitioners with strategies to assist members of polygynous families in need of help. The policy also guides employers to recognise and to register the second or third wife as beneficiaries of the working husband. / Health Studies / D. Litt. et Phil . (Health Studies)

This study investigated the social factors influencing the poor uptake of HIV Testing and Counselling (HCT) services by middle-aged black men in Pimville, Soweto. A qualitative research approach was used for this study in which ten men and two key informants were interviewed. Themes explored were the participants’ biographical characteristics, knowledge of HIV and AIDS, health-seeking behaviours, understanding of multiple sexual partnerships, male circumcision, and challenges in using HCT services. Various social behaviour change theories formed the theoretical framework guiding this study. It was found that fear, stigma and cultural factors are major reasons for the poor HCT uptake. Despite the men’s high HIV risk perceptions, behaviour change lags behind. Greater efforts to establish a men’s forum to discuss sexual health matters in Pimville are recommended. / Sociology / M.A. (Social Behaviour Studies in HIV/AIDS)