SAMMANFATTNING Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr. Sexualitet innebär känslor om den egna kroppen, intresse för sexuella aktiviteter, behovet av partner och beröring, samt möjligheter att delta i tillfredsställande sexuella aktiviteter. Den egna lusten är även en del av sexualiteten. Sexualitet är en viktig del av personens identitet. När kvinnan förlorar det ena eller båda brösten kan det betyda för henne att hon förlorar en del av sin könsidentitet. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet efter genomgången mastektomi på grund av bröst cancer. Metod Som metod valdes en litteraturöversikt för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Artiklarna omfattade kvinnor som genomgått bröstcanceroperation på grund av bröstcancer. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar i resultatet som kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Resultat Mastektomerade kvinnor upplevde stark negativ påverkan efter operationen gällande kroppsuppfattning och sexualitet. Amputation av bröstet störde kvinnors kroppsuppfattning vilket orsakade en negativ inställning mot deras egen kropp och utseende samt gjorde en påminnelse av sjukdomen. Kvinnor hade sämre kroppsuppfattning och sexualitet samt lägre socialfunktion efter mastektomi. De undvek att träffa människor, kände sig mindre fysisk och sexuell attraktiva och var missnöjda med kroppen både när de var klädda och/eller nakna. Brist på sexuella relationer orsakade separation. Slutsats Kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet påverkades negativ efter genomgången mastektomi. Bortoperation av bröstet orsakade känslan om mindre attraktivitet och kvinnlighet vilket lett till bristande relationer med partnern och även separation hos en del av kvinnor. Även olika kirurgiska metoder hade olika påverkan på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sexualitet och sexuell hälsa är en del av den holistiska omvårdnaden som sjuksköterskan bedriver. Sexualitet har en central del i att vara människa och det finns en rad sjukdomar eller sjukdomstillstånd som påverkar den sexuella hälsan. I sjuksköterskans ansvar finns att ge lämplig, adekvat och lättillgänglig information till patienten för att främja den upplevda hälsan. Trots detta visar forskning på att sjuksköterskan inte tar upp sexualitet och sexuell hälsa i samtal med patienten. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarna analyserades och presenteras i en artikelmatris. De sammanställdes efter identifierade nyckelord i tre huvudteman. Resultat Majoriteten av sjuksköterskorna har kunskap i att patientens sexualitet och sexuella hälsa kan påverkas av sjukdom och de upplevde en känsla av ansvar i att ta upp ämnet under samtal med patienten. Resultatet framställs under tre huvudteman; "Sjuksköterskans attityd och uppfattning", "Sjuksköterskans kunskap och utbildning" samt "Arbetsmiljö och organisatoriska faktorer" och beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa. Slutsats Mer utbildning krävs för sjuksköterskor inom ämnet, speciellt på grundläggande nivå, men även löpande vidareutbildning inom specifika områden. Genom att ge sjuksköterskorna möjlighet till ökad kunskap, tydligare rutiner och reflektion över ämnet kan de förse patienten med en mer holistisk omvårdnad och bidra till förbättrad livskvalitet.

Bakgrund  Varje år diagnostiseras 2,1 miljoner kvinnor världen över med bröstcancer. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingarna vid bröstcancer, som innebär att hela eller delar av bröstet avlägsnas kirurgiskt. Vanliga psykosociala och kroppsliga reaktioner vid bröstcancerbehandling är fatigue, ångest och depression, lymfödem, neuropatisk smärta och påverkad sexualitet. Sjuksköterskans primära uppgift vid omvårdnad innan mastektomi är att informera kvinnan och stötta henne i valet av mastektomi. Efter genomförd mastektomi är fokus på att hjälpa kvinnan få tillbaka kontrollen över sitt liv.  Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter mastektomi.  Metod Metod för denna studie var litteraturöversikt. I litteraturöversikten har 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderats, av både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats enligt integrerad analys.   Resultat Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Dessa kategorier var följande; Hantering av den förändrade kroppen: Reaktioner på den förändrade kroppen och Vägen till en ny kroppsidentitet. Betydelsen av sociala relationer: Familjens roll, Betydelsen av partnerskap och intimitet och Förändrad sexualitet. Betydelsen av yttre faktorer: Betydelsen av tiden efter mastektomi och Betydelsen av typen av genomförd mastektomi.   Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade på att kvinnors kroppsbild och sexuell hälsa var två beroende variabler som hade möjlighet att påverka varandra både positivt och negativt. Den förändrade kroppen efter mastektomin påverkade kvinnornas känsla av kvinnlighet och deras kvinnliga identitet. Att se sig själv och vara naken gjorde kvinnorna obekväma, både i ensamhet och i sällskap med deras partner. Kvinnors kroppsbild blev mycket påverkade av omgivningens åsikter vilket bidrog till att kvinnorna försökte kompensera för det förlorade bröstet genom att exempelvis förändra sin klädstil. Svårigheterna att acceptera och se sin nya kropp ledde till att kvinnors sexuella och intima stunder med deras partner minskade och den minskade närheten ledde i sin tur till att kroppsbilden förvärrades ytterligare.

SAMMANFATTNING Bakgrund Bröstcancer är i västvärlden en vanlig cancerform hos kvinnor och behandlas bland annat med hjälp av kirurgi. Det finns olika typer av kirurgisk behandling av bröstcancer och vilken som blir aktuell bestäms utifrån indikation och i samråd med patienten. Bland dessa kirurgiska metoder återfinns mastektomin, som innebär ett avlägsnande av hela bröstet. Brösten är en central del i både den psykiska och den fysiska sexualiteten hos de flesta kvinnor och symboliserar i många kulturer kvinnlighet och moderskap. Syfte Studiens syfte var att beskriva vilken effekt en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos kan ha på den unga kvinnans kroppsuppfattning och sexualitet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt. Sökningar i tre databaser resulterade i fjorton artiklar som inkluderas i resultatet. Forskningsetiska överväganden har gjorts. Resultat En bröstcancerdiagnos innebar ofta förändringar till det sämre vad gäller den drabbades upplevelse av kvinnlighet och sexualitet. De drabbade kvinnorna kände saknad och sorg över sitt förlorade bröst och de kände sig bekymrade över sin kropp som de ofta upplevde hade förändrats till det sämre. Den sexuella funktionen till följd av cancerbehandlingen som sådan uppgavs också vara försämrad vilket bidrog till ett försämrat sexliv. Slutsats Efter en bröstcancerrelaterad mastektomi drabbas kvinnor ofta av en försämrad kroppsuppfattning och sexualitet jämfört med före ingreppet. En eventuell partners åsikter har betydelse för kvinnans välbefinnande och förnöjsamhet relaterad till kroppsuppfattning och sexualitet. En förändrad kroppsuppfattning till följd av en mastektomi är den vanligaste orsaken till sexuell dysfunktion. Det är viktigt att vårdpersonal ser till individen, eftersom det är hon som kommer att få leva med konsekvenserna av en mastektomi.

No description available.

Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna och år 2020 drabbades 1,4 miljoner män runt om i världen. Det finns många olika behandlingsmetoder och varje metod har sina komplikationer som kan påverka mannens liv drastiskt. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor förstår mäns upplevelser av livsstilsförändringar relaterade till medicinska behandlingar och komplikationer. Genom att öka denna kunskap kan sjuksköterskor erbjuda personcentrerad vård och omvårdnad som är anpassad efter varje patients unika behov. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll för att hjälpa dessa män. Det är väsentligt med personcentrerad vård för att minska lidandet hos patienterna. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa patienternas erfarenheter att leva med prostatacancer. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarna hämtades från två databaser inom omvårdnad och medicin. Artiklarna analyserades genom en tre-stegs modell som innebär att identifiera resultatet som sedan delas upp och kodas om till huvud- och underkategorier. Artiklarna kvalitetsgranskats med hjälp av SBU:s granskningsmall. Resultat: Resultatet baserades på tolv vetenskapliga artiklar med kategorierna En förändrad självbild och Strategier för att hantera vardagen och tillhörande sexunderkategorier. Konklusion: Män som lever med prostatacancer lider fysiskt, psykiskt och emotionellt, vilket innebär drastiska livsförändringar. Sexualitet och kroppsliga förändringar gör att män med prostatacancer lever med ständig oro. Män upplever att de inte får tillräckligt med stöd från omgivningen. Sjuksköterska spelar en väsentlig roll genom att ge korrekt och tillräcklig information. / Background: Prostate Cancer is one of the most common cancers among men with over 1,4 million incidents in the year 2020 worldwide. It’s significant that nurses understand lifestyle changes related to medical treatment and complications. By increasing this knowledge nurses can offer person-centered care and customized care to each patient's unique needs. There are many treatment options, and every treatment has its complications that can affect a man's life severely. Nurses play a crucial role in helping those men. It's crucial with person-centered-care to reduce suffering in patients. Aim: The purpose of this literature review is to comprehensively map and synthesize the existing literature on men's experiences to live with prostate cancer Methods: This literature study is based on twelve scientific articles with aqualitative approach. The articles were retrieved from two databases that specify in nursing and were analyzed using three steps which involves identifying the result and breaking it down into different aims until themes and subcategories submerge. The articles were evaluated for quality using SBU review temple. Results: From the analysis two themes emerged: A changed self-image and Strategies to manage everyday life, and based on them six subcategories were identified. Conclusion: Men living with prostate cancer suffer physically, mentally, and emotionally. Sexuality and body image are common concerns for prostate cancer patients. Information is of great importance, where the nurses play a decisive role. Men feel like they don't get enough support from the environment.

En kvalitativ studie har genomförts med syfte att undersöka hur man talar om sexualitet med kvinnor i stödsamtal efter våldtäkt. Två typer av empiriskt material har använts för analys; journalhandlingar skrivna i samband med stödsamtal och intervjuutskrifter från intervjuer med kuratorer som genomför stödsamtal. I journalerna finns sexualitet inte omnämnt. Genomgången av tidigare forskning och empiri visar att det finns en bild av att en våldtagen kvinnas sexualitet är skadad. Det finns en osäkerhet kring att ta upp ämnet i stödsamtal. Det framkommer också att det för en del av de intervjuade är självklart att sexualiteten har en viktig plats i dessa samtal. Historiskt sett har både våldtäkt och sexualitet blivit mer accepterat att tala om, men studien visar att ämnena fortfarande förknippas med skam. / A qualitative study has been carried out, with the purpose of examining how sexuality is spoken of in post-rape counselling with women. Two types of empirical material have been used for analyzes; medical journals from post-rape counselling and transcripts of interviews with counsellors who perform post-rape counseling. The medical journals showed no mentioning of sexuality. The examination of previous research and the empirical material shows there is a general image of the sexuality of a raped woman to be damaged. There is an uncertainty as to bringing up the subject in the counselling sessions. It is also apparent that it is obvious for some of the interviewed that sexuality takes an important place in these counselling sessions. Historically, both rape and sexuality has become more accepted to speak of, but the study shows that both topics are still associated with an amount of shame.

Bakgrund: En tarmstomi läggs upp till följd av ett sjukdomstillstånd där medicinsk behandling är otillräcklig. Detta kan påverka patientens sexualitet i fysiska och psykiska aspekter. Sjuksköterskan kan möta patienter med tarmstomi i olika vårdmiljöer. En översikt av hur litteraturen beskriver den stomiopererade patientens upplevelse av sexuell hälsa kan bidra till en fördjupad förståelse hos vårdpersonalen.Syfte: Syftet är att undersöka den vuxna tarmstomiopererade patientens upplevelse av sexuell hälsa. Metod: En litteraturöversikt som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design publicerade mellan 2011 och 2021. Data inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Innehållsanalys genomfördes enligt Fribergs metod. Resultat: Fyra huvudkategorier och tio underkategorier identifierades. Dessa berörde upplevelser av operationskomplikationer, upplevelser av partnerskap, upplevelser av vårdpersonalens stöd och upplevelser av förändrad kroppsuppfattning hos den stomiopererade patienten. Tarmstomi kan orsaka fysiska problem såsom påverkad funktion, smärta och förändrad sexuallust. Vidare lyfts stomins påverkan på partnerskap i sin helhet och känslorna som oro och rädsla. Upplevelse av bristfällig information från vårdpersonalen beskrivs. Även förändrad kroppsuppfattning kan påverka upplevelsen av sexuell hälsa.Slutsatser: Tarmstomi kan påverka upplevelsen av den sexuella hälsan hos patienter. Det finns relativt lite forskning som belyser problematiken. En fördjupad förståelse hos sjuksköterskan kan bidra till bättre vård.

This thesis is an analysis of the representation of gender and sexual orientation in a series of Swedish high school-level educational textbooks for teaching French. The content analytical method used for the analysis was a model developed by the French researchers Carole Brugeilles and Sylvie Cromer, which focuses on the concept of “figure”. A total of 252 figures were identified in the corpus (a textbook series called “Génial” composed of four individual books). A large majority of these figures did not portray a normative gender role, nor did they present an explicit heterosexual orientation. However, a link was found between these two aspects of analysis. That is, explicit heterosexual orientation seemed to “activate” normative gender role representation. Moreover, of the 252 figures, not one single figure was found representing a non-heterosexual person. The didactic consequences of this kind of heteronormative educational textbooks and its relation to gender norms are discussed.

No description available.