Syftet med detta självständiga arbete var att utifrån bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollärares erfarenheter och tankar kring små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör ämnet så tabubelagt och svårt att bearbeta. Genom detta även lyfta fram barns rätt till integritet. Intresse fanns även av att få fram vilken sorts kunskap som används och vilken som egentligen krävs för att tillgodose barns sexuella utveckling på bästa sätt. Utöver fokusgruppen användes ett intervjuunderlag som formulerats utifrån syftet med arbetet och som två förskolechefer svarade på. Detta för att få en grund till vad som präglar verksamheternas arbete med barns sexualitet. Det fanns en vilja kring att belysa hur detta ämne lyfts från ledningshåll och hur förskolecheferna ser på detta. Två kvalitativa forskningsmetoder har följaktligen använts för att få tillstånd ett material som resultatet är baserat på. Det hela mynnade sedan ut i två olika resultatdelar som sammanfogades både i analys- och diskussions avsnitt. Resultatet visade på att förskolecheferna bekräftade det som fokusgruppen lyfte angående avsaknaden av fortbildning i ämnet. Barns sexualitet upplevdes vara lika anonymt att diskutera för såväl ledning som ute på de olika förskolorna. Detta trots att förskollärarna verkar vara medvetna om att det är en viktig del av barns utveckling. Förskolecheferna visade på att det mest såg ämnet som något som kan leda till en problematik och de ansåg att de bara behövde vara ansvariga att lösa det först då. Resultatet pekade mot att det synsätt som regerade i bemötandet av barns sexuella uttryck var erfarenhetsbaserad och normstyrd.

The purpose of this Master’s Degree is to identify and understand different techniques of argumentation in written texts originating from the religious movement Jehovah's Witnesses. The purpose is also to contribute with a theoretical and methodological framework for other scholars. The focal point of the thesis is sexuality and how the authors of the texts try to convince the members to follow the movements' doctrines in this regard. I use a modified version of the well-established grounded theory method. The material is analyzed partly with concepts introduced by Mooney in 2005 but overall the analysis is made in an unbiased way without theoretical support. Theoretical models and terms are instead used in the final analysis to understand how the different techniques of argumentation are supposed to work. These theoretical models stems from, among others,  Foucault, Meerloo, Ben-Ze'ev, Mooney, Berger och Luckmann, Granström and Rapp Young. In the Master’s Degree a great number of techniques are identified within the following five categories: Guilt, Doubt, To nurture instead of convincing, Seemingly logical arguments and Groupthinking. Within the category of Guilt the techniques play on the reader's feelings of guilt, and within the category of Doubt the techniques focus on the reader's feelings of doubt. To nurture instead of convincing is a collection of techniques with the purpose of nurturing already established notions and preconceptions among the readers. Seemingly logical arguments deals with techniques concerning semantic manipulation and lastly, techniques focused on groupthinking aims to bind the reader closer to the movement and tries to get them to reject the outside world. The goal here is for the members to achieve a state within group psychology known as groupthinking.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ”Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig” (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar. Vad man även kunde se var att normer kring kvinnors sexualitet begränsas utifrån normer om ålder, promiskuitet, otrohet, casual sex med mera samt att kvinnors och mäns sexuella beteende bedöms olika utifrån deras kön.

Sexualitet är ett grundläggande behov, om vilket patienten behöver kunskap för att utföra egenvård efter sjukdom. Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till akut sjukvård och patienterna har ofta frågor om sexualitet i relation till sjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans roll inom sexualrådgivning till patienter med hjärtsjukdom. Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats, tematiserats och sammanställts i kategorier respektive underkategorier. Trots upplevt ansvar utförs sexualrådgivning i liten omfattning. Faktorer som påverkar sjuksköterskans roll visade sig vara ”Tillgängligt material”, ”Kunskap och utbildning”, ”Kön och ålder”, ”Språk och kultur” samt ”Tidsaspekt, organisatoriska riktlinjer och policys”. Sjuksköterskan kan stötta patienten till egenvård, liksom anpassning till förändrad sexuell hälsa. Att informera patienten förutsätter sjuksköterskans kunskap inom ämnet. Sjuksköterskan behöver utbildning i hur sexuell hälsa påverkas av hjärtsjukdom. Vidare forskning krävs för att undersöka vad som kan tänkas öka sjuksköterskors sexualrådgivning.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 6 uppsatser och 3 appendix.

Föreliggande studie undersökte hur implementeringen av samlevnadsundervisningen sett ut sedan 1955 genom analys av läroplaner samt läromedel ämnade för ämnet, med heteronormativitet, den heterosexuella matrisen och heterosexuellt perspektiv i åtanke. Följande frågeställning besvarades: Framställs könsdrift och sexualitet genom olika sexuella perspektiv i läromedlen under tidsperioden 1955-2014? På vilket sätt? Hur stort utrymme ges förklaringar av begreppen könsdrift och sexualitet i läromedlen under perioden? Har det ökat sedan 1955? Vilka former av könsdrifter och sexualiteter framställs i text och bild? Materialet som undersöktes var läromedel avsedda för grundskolans undervisning i biologi och naturkunskap. De 27 böckerna publicerades i relation till de olika läroplanerna som styrde under tidsperioden 1955-2014. Analysen visade att vid framställning av begreppen ”Könsdrift” och ”Sexualitet” har det heterosexuella perspektivet används fram till början av 2000-talet. Samtidigt har det senare begreppet fått allt större utrymme medan ”könsdrift” konstant nämnts 0-2 gånger under samma tidsperiod. Antalet olika sexuella drifter som nämnts har också ökat.

I uppsatsen undersöker jag om Carol Clovers teorier från boken Men, Women and Chain saws: Gender in the Modern Horror Film fortfarande går att applicera på filmer som kom ut efter det att boken publicerats 1992. De två frågorna jag vill besvara är huruvida Clovers text fortfarande går att applicera, samt hur sexualitet och genus representeras i filmerna jag valt att använda. Mina teoretiska utgångspunkter är ”The final girl”, som är taget ur Clovers bok, samt queerteori. Min metod är att analysera filmerna utifrån Clover för att se hur sexualitet och genus representeras, samtidigt som jag då ser huruvida Clovers text fortfarande är aktuell. De filmerna jag använder mig av är Scream 2 (1997), Teeth (2007), och The Babysitter (2017). Jag visar på att Clovers bok fortfarande är aktuell och går att applicera på filmer producerade nyligen. Jag visar även på att sexualitet och genus är konstant närvarande teman i de tre skräckfilmerna jag använder på ett eller annat sätt, där jag även visar på hur representation av sexualitet och genus har ändrats med tiden och ser olika ut i de tre filmerna.

Bakgrund: Vulvodyni är ett genitalt smärttillstånd. Mellan 10-28 procent av alla kvinnor i premenopausal ålder drabbas av vulvodyni under sin livstid. Olika faktorer antas samverka och bidra till vulvodyni, exempelvis genetiska faktorer, andra typer av smärtsyndrom, inflammatoriska faktorer och psykologiska faktorer. Symtomen vid vulvodyni kan vara en brännande känsla i vulva och runt slidmynningen, rodnad, irritation samt smärta vid försök till penetration. Behandling av vulvodyni bör anpassas efter den specifika kvinnan, men kan innefatta exempelvis medicinsk behandling mot smärta, bäckenbottenträning, terapi och kirurgiska åtgärder. Långvarig smärta kan leda till oro, rädsla och ångest vilket kan skapa en ond spiral som förstärker smärtupplevelsen. Kvinnans sexualitet är komplex och sociala, samhälleliga och individuella omständigheter kan inverka på hennes sexuella njutning. Det finns en tydlig norm i samhället som innebär att heterosexuella kvinnor förväntas ha penetrerande samlag. En del i självbildskonceptet är att en individ värderar bilden av sig själv gentemot sin omgivning och med vad som anses vara ett ideal. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor i alla aspekter av deras sexualitet. Syfte: Att beskriva faktorer som kan påverka sexualitet och självbild för kvinnor med diagnosen vulvodyni. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att besvara föreliggande studies syfte. Totalt 22 vetenskapliga studier inkluderades i resultatet, varav åtta med kvalitativ ansats och 14 med kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet identifierades tre teman. Dessa var Kunskap om vulvodyni med underteman diagnosens betydelse och bemötande i vården, Intimitet med underteman att ha sex trots smärta, att undvika intimitet och kommunikation med partner och vänner samt Att vara kvinna med underteman sex i ett kvinnoideal, rädsla för att bli lämnad och att omdefiniera heterosexualitet. Resultatet visade att kvinnor med vulvodyni definierade normalt sex som att ha penetrerande samlag. Då tillståndet bidrog till svårigheter att ha penetrerande samlag påverkade det deras sexualitet och bilden av sig själva som "riktiga" kvinnor. Vissa kvinnor valde att hantera sitt tillstånd genom att ha penetrerande samlag trots smärta, andra kvinnor undvek all form av intimitet. En del kvinnor lyckades omdefiniera heterosexualiteten och kunde genom att ha sex på andra sätt upprätthålla bilden av sig själva som "riktiga" kvinnor. Vårdens bemötande visade sig också påverka kvinnornas syn på sig själva. Slutsats: Kvinnornas nedsatta förmåga att kunna ha penetrerande samlag ledde till att de inte upplevde sig själva som "riktiga" kvinnor. En del kvinnor med vulvodyni lyckades se bortom det penetrerande samlaget som en nödvändig del i den heterosexuella relationen, de uppgav en förbättrad sexualitet och kunde se sig själva som kompletta kvinnor trots sin vulvodyni.

Många äldre personer har sexuella behov och är sexuellt aktiva, men trots detta finns det en allmän föreställning om att sexualiteten avtar med stigande ålder. För äldre personer som befinner sig i ett omsorgsbehov är sexuella uttryck och behov något som ofta förbises inom äldreomsorgen. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals attityder och förhållningsätt till äldres sexualitet. Det empiriska materialet har inhämtats dels genom en fokusgruppsintervju med fem vårdpersonal verksamma inom äldreomsorgen och dels genom en enkätundersökning riktad till vårdpersonal på särskilda boenden för äldre. Resultaten visar att äldre har sexuella behov men att behoven oftast uppenbarar sig i andra typer av uttryck eller känslor. Personalens inställning och äldres demenssjukdomar visade sig vara avgörande faktorer som begränsar äldres utrymme till sin sexualitet. Resultaten visar även att lyhördhet och att finnas i närheten blev viktiga strategier för att hantera och bemöta äldres sexuella behov men att det föreligger en bristande kunskap och ett behov av ökad kompetens och vägledning gällande dessa frågor. / <p>2018-01-30</p>

I denna studie har vi utifrån ett interaktionistiskt perspektiv undersökt hur unga vuxna upplever sin egen sexualitet och hur den formas i olika typer av interaktioner över tid. Urvalet för denna studie består av fem kvinnor respektive män mellan 23 och 33 år. Materialet har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av Jenkins identitetsteori och Simon och Gagnons sexuella skript. Våra resultat visar att människors sexualitet formas i interaktion med andra. Sexuella möten och samtal över tid bidrar till att människor går från tydliga normativa handlingsmönster till mer personligt präglade sätt att både se och ha sex. För många har en central aspekt varit specifika möten eller samtal som ändrat hur de ser på sin egen sexualitet på ett avgörande sätt.