<p>This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching.</p><p>The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations.</p><p>My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation).</p><p>The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.</p>

Sexualitet i vården är ett relativt outforskat ämne, speciellt inom palliativ vård. I alla vårdsammanhang är det viktigt att patienter ses som individer och samtliga av deras behov ska mötas. Bland dessa behov glöms ofta sexualiteten bort, särskilt hos personer i behov av palliativ vård. Detta arbete är därför mycket viktigt att utföra. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om palliativ vård med fokus på sexualitet, ur detta syfte kom sedan tre frågeområden; Patienters syn på sexualitet, Vårdpersonals syn på sexualitet och Påverkan på relationen mellan partners. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i tio artiklar med olika metodologiska ansatser som användes i analysen. Analysen resulterade i tio kategorier, den fortsatta sexualiteten, begränsningar, viljan att ämnet tas upp, attityder, att prata om sexualiteten, ansvarsfråga, kunskap, kommunikation, begränsningar och förluster samt behov av stöd. Det som främst framkom i resultatet var brist på kunskap hos vårdpersonal, att sexualitet är ett känsligt och svårt ämne för både personal och patient samt att par inom palliativ vård upplever det svårt att få vara ensamma. Resultatet diskuterades utifrån litteratur om värdighet. Interventioner som sågs kunna hjälpa sjuksköterskor att ta upp ämnet sexualitet var Ex-PLISSIT samt rutiner. De slutsatser som kan dras av arbetet är att sjuksköterskor behöver mer kunskap om sexualitet, att rutiner för hur ämnet ska tas upp bör finnas. Möjlighet för par att vara nära varandra och möjlighet till avskildhet ska ges. En sjuksköterska ska alltid se patienten som hel individ med dennes autonomi och värdighet.

Syfte: Beskriva om och i vilken utsträckning arbetsterapeuter som arbetar med långvarig smärtproblematik arbetar med sexualitet i Sverige. Metod: Kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och bestod av 35 arbetsterapeuter som arbetade inom olika smärtverksamheter i Sverige. Resultat: 25 deltagare ansåg sexualitet som ett arbetsområde inom arbetsterapi och att de kände sig bekväma att diskutera sexualitet med sina patienter. 25 deltagare hade relativt sällan tagit upp frågor relaterat till sexualitet med sina patienter och det var vanligare att patienterna själva tog upp frågor gällande sexualitet. 22 deltagare upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att arbeta med sexualitet. Det var 20 deltagare som aldrig utfört någon intervention och 15 stycken som någon gång utfört intervention relaterat till sexualitet. Slutsats: För att främja arbetsterapeuters arbete kring sexualitet hos patienter med långvarig smärtproblematik behövs mer kunskap i ämnet, implementering av riktlinjer, introducering av verktyg, ett multiprofessionellt arbete samt användning av bedömningsmodeller som PLISSIT modellen, ALARM- bedömningsmodell och Schovers värderingsmetod.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och att drabbas av bröstcancer väcker många känslor. Genom behandling av bröstcancer uppkommer biverkningar som påverkar olika aspekter i livet och vardagen. Vid strålbehandling och cytostatikabehandling är biverkningar såsom håravfall, aptitlöshet, illamående och trötthet vanliga. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i samband med behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och kvalitativ design har gjorts som grundats på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL, Pubmed/Medline och PsykInfo har använts. Resultat: Fem huvudkategorier kunde urskiljas: en förändrad fysisk ”kropp”, psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor, existentiell påverkan, förväntningar från omgivningen samt påverkan på relationer och sexuell hälsa. Diskussion: Oförmågan att arbeta lyftes fram som en utav de största förändringarna i vardagen, vilket bidrog till en känsla av utanförskap. Den drabbade kvinnan ställdes inför en förändrad roll i vardagen, detta var även något som en partner och övriga familjemedlemmar kunde uppleva. Slutsats: Det var inte enbart sjukdomen i sig samt de biverkningar som följde utav behandling som den drabbade kvinnan upplevde som jobbiga och svåra att hantera, utan de konsekvenser som uppstod som en följd av detta upplevdes som minst lika svårhanterliga. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women and breast cancer causes many negative feelings. Through the alternative therapies, side effects occur that affect different aspects of life and everyday life. In radiation therapy and cytostatics, side effects such as hair loss, loss of appetite, nausea and tiredness are common. Purpose: The purpose of the literature review was to describe women's experiences of everyday life in connection with breast cancer treatment. Method: A literature review with inductive approach and qualitative design was made based on nine scientific articles. Databases CINAHL, Pubmed/Medline and PsychInfo have been used. Results: Five main categories could be distinguished: a changed physical body, mental influence/changed emotional feelings, existential influence, expectations from the environment and influence on relationships and sexual health. Discussion: The inability to work was highlighted as one of the biggest changes in everyday life, which contributed to a sense of exclusion. The affected woman was facing a changed role in everyday life, this was also something a partner and other family members could experience. Conclusion: It was not only the diseases that occur, and the side effects that result from treatment that the affected woman experienced as difficult and difficult to handle, but the consequences that arised of this perceived as at least as difficult.

Denna studie använder sig av fokusgrupper för att undersöka hur utrymmet för HBTQ-frågor förhandlas fram i de tre besökta skolornas fritidshem. Deltagarna diskuterar hur ett HBTQ-arbete kan se ut under fritidshemmens förutsättningar, vilka hinder som kan finnas samt kopplingarna mellan genus och sexualitet som deltagarna gör. Teorier om performativt kön och hegemonisk maskulinitet ligger till grund för tolkningarna som görs. I samtalen framkommer att HBTQ inte varit del av deltagarnas grundutbildning eller kompetensutveckling och att de inte heller ser det HBTQ-arbete som sker vid skolorna. I samtalen uttrycks också en tydlig polarisering mellan elever av utomnordisk härkomst och etniska svenskar. Denna polarisering föreslås av författaren vara ett sätt att försvara att verksamheten inte lyfter HBTQ-frågor då man genom passivitet positionerar sig som neutral och tolerant då man inte vill distansera vårdnadshavare med utomnordisk bakgrund som man antar skulle ifrågasätta att man lyfte ämnet.

Vid gynekologisk cancer påverkas kvinnors sexuella hälsa avsevärt i många avseenden. Sexuell hälsa och sexualitet är en stor del av den allmänna hälsan och är viktigt för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med gynekologisk cancer. För att uppnå syftet analyserades 14 studier med hjälp av induktiv manifest innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier: att ha behov av information och gott bemötande om sexuell hälsa, att ha ett påverkat själv, att ha en påverkad sexualitet, att en förändrad sexualitet påverkar relationer i nuet och i framtiden samt att ha god sexuell hälsa. I resultatet framkom att kvinnor upplevde att stora delar av sexualiteten påverkades. Problem som samlagssmärta, minskad sexuell lust, förändrad självbild, förlust av fertilitet och kvinnlighet samt påfrestande äktenskap till följd av förändrad sexualitet var några av många upplevelser kvinnorna hade. Betydelsefulla aspekter när den sexuella hälsan påverkades upplevde kvinnorna var gott bemötande och kommunikation från sjukvårdspersonal. Således är det essentiellt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal har kännedom om hur sjukdom och behandling kan påverka den sexuella hälsan och livskvaliteten hos kvinnor. För att sjuksköterskor lättare ska kunna initiera kommunikation, ge ett gott bemötande, identifiera behov och sätta in åtgärder för att främja sexuell hälsa kan de använda sig av PLISSIT-modellen och omvårdnadsprocessen som verktyg.

Klimakteriet är en diffust definierad tid i kvinnors liv som kan ses ur flera olika perspektiv. Det kan ses som en social konstruktion eller som en naturlig livsfas i varje kvinnas liv. Det vanliga är att klimakteriet ses som ett medicinskt tillstånd med symtom uppkomna  till följd av hormonell brist. Menopaus, den sista menstruationen i en kvinnas liv, inträffar i Sverige i genomsnitt när kvinnan är 51,5 år. Denna siffra är konstant de senaste 100 åren. Kvinnors liv har i hög grad förändrats på hundra år och idag är inte en kvinna den samma som hon var för ett sekel sedan när hon inträdde i klimakteriet. Dagens femtioåringar är mitt i livet med allt vad det innebär av yrkesliv, familj, kärleksrelationer och självförverkligande. Kvinnors grad av besvär under klimakteriet varierar men få kvinnor passerar klimakteriet obemärkt. Det är en fysisk och psykologisk omställningsfas. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelse av att befinna sig i livsfasen klimakteriet. Med begreppet ”livsfasen klimakteriet” vill författaren understryka att det brett handlar om denna tid och inte enkom om de besvär som då kan uppstå. Sju kvinnor intervjuades med semistrukturerade frågor. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys då den lämpar sig väl för denna typ av studier när en djupare förståelse av ett fenomen eftersökes. Resultatet indikerar att kvinnor har upplevelsen av sparsamma kunskaper om vad de har att vänta sig under denna tid. Inte heller kände kvinnorna till vart de kunde vända sig för att få hjälp eller svar på sina frågor. Kvinnor upplevde ett ointresse från omgivningen, så väl i den privata som i den professionella sfären. Resultatet visar även att klimakteriet verkligen är ”både ock.” En tid av besvärliga symtom och av en viss psykisk instabilitet men även av att växa som människa och finna nya värden.

Trots att sexualbrott är ett omdiskuterat fenomen så talas det mycket lite om lesbiska sådana. För att skapa en djupare förståelse för lesbiskt sexuellt våld blir det viktigt att undersöka hur det samtyckta lesbiska sexet fungerar, samt vilka aspekter i dessa sexuella praktiker som möjliggör missförstånd och ignorans av samtycke från de olika parterna. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föreställningar om sexuell praktik, genus och sexualitet påverkar hur samtycke förstås och kommuniceras inom ramen för lesbiska sexuella praktiker. Detta genomförs med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med personer med erfarenhet av lesbiska sexpraktiker, vilka sedan har analyserats med en queerfenomenologisk ingång. Utifrån analysen kan det konstateras att kommunikation kring samtycke ofta sker genom kroppslig inkänning, och i mindre utsträckning genom tal. Detta kan ibland leda till missförstånd, men blir en naturlig förlängning av att sexet inte har samma mall att följa som heteronormativt sex har. Förväntningar på den lesbiska relationen, viljan att upprätthålla en feministisk eller lesbisk identitet, samt vilka sexuella praktiker som utförs är exempel på faktorer som kan påverka hur ett sexuellt samtycke uppfattas eller kommuniceras. Detta kan i sin tur bidra till att lusten hamnar i andra rummet och att sexuella praktiker utförs utan alla parters fulla samtycke.

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något. / <p>Religion</p>

No description available.