Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys. I resultatet framkom följande kategorier: Vet hur behandling sker men väljer att distansera sina känslor, Kunskap leder till större medvetenhet men leder inte alltid till förändrat beteende, Preventivmedel och skydd ska finnas men inte synas och Ansvaret läggs på den andre, men tas oftast av tjejerna och den sista kategorin Attityder till sex är beroende av alla andras uppfattning och rykten.Det genomgripande temat som framkom i resultat var att grupptryck och ”sociala spel” påverkar ungdomars ansvarstagande och syn på konsekvenser i samband med klamydiainfektion och sex.Vi har sett att ungdomar har kunskaper kring klamydia men de kan inte alltid använda sina kunskaper på ett korrekt sätt, eftersom deras konsekvenstänkande fortfarande är under utveckling. Dessutom hade det sociala spelet mellan ungdomarna stor inverkan på deras sätt att agera. Detta låg till grund för att ungdomarna inte använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter. / Program: Barnmorskeutbildning

Detta är en kvantitativ empirisk studie som syftar till att undersöka elevers synsätt och uppfattning kring ämnesområdet sexualitet i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning området sexualitet ges plats i religionsundervisningen. Den teori som ligger till grund för undersökningen är ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Teorin framhåller vikten av att elever ges möjlighet att ges en inblick och förståelse för andra människors synsätt genom att samarbeta och agera tillsammans. Genom att lära sig se de delar som knyter människor samman kan även eleverna lära sig acceptera det som skiljer människor åt. Undersökningens material utgörs av enkätsvar från femtiosex gymnasielever från fem olika skolor i Sverige. Elevernas svar analyseras och tolkas för att besvara undersökningens fyra frågeställningar. I analysen fram kommer att området sexualitet lyfts fram i en ytterst begränsad utsträckning i religionsämnet. Det framkommer även att eleverna generellt sett har en positiv inställning till området sexualitet och anser detta vara av stor vikt. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultatet och tidigare forskning som finns i ämnet. Här framkommer att området sexualitet bör ges en större plats inom religionsämnet samt att sexualitet är ett känsligt område att undervisa kring, särskilt i förhållande till elever med en religiös positionering. Ämnet och området medför en stor utmaning för den undervisande läraren.

The aim for this study was to investigate how hetero- and homosexuality were treated in textbooks for upper secondary education, focusing on representation in both numbers and quality. The empirical content consists of four textbooks, and more specifically, the written language in those said textbooks. All written language in the books have been analyzed, including extracts of fiction, poems, instructions and excerpts from real-life texts etc. Discourse analysis was then used to analyze the material. The research questions were ‘How are heterosexuality and heterosexual people described and represented in the textbooks?’, ‘How are bi- and homosexuality and bi- and homosexual people described and represented in the textbooks?’ and ‘What differences are there between the description and representation of those two groups?’. The result was that heterosexuality was far more represented in the textbooks, with many examples of a heterosexual lifestyle, whereas bi- and homosexuality almost weren’t mentioned, and only once was a homosexual relationship depicted. The analysis suggests that whereas there are several formal instances against discrimination on behalf of sexuality, bi- and homosexual people aren’t represented in a just way in the textbooks. The image of bi- and homosexuality given in the textbooks confirm solidified ideas of what and how bi- and homosexuality is, rather than challenging them and providing a more nuanced image.

Eftersom livsåskådning och identitet är viktigt för alla människor finns ämnesområdet bl.a. i religionskunskapsämnet. Genom gymnasiereformen 2011, skrevs även intersektionalitet in i kursplanen d.v.s. hur kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet kan interagera med religiösa och andra livsåskådningar. Även relationen mellan "identitet och tillhörighet" betonades i kursplanen. Identitetsbegreppet är dock mångfacetterat, utifrån detta väcktes intresset för ämnesområdet "identitet" som ligger till grund för denna läroboksanalys. Syftet med den här studien har varit att belysa hur två religionsläroböcker för gymnasiet presenterar och gestaltar identitetsbegreppet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld. Samt belysa hur lärare kan arbeta didaktiskt med s.k. känsliga ämnen såsom olika former av genus och sexualrelaterat våld som beskrivs i religionsläroböckerna. Metoden har bestått av en detaljerad undersökning av specifika textavsnitt i två religionsläroböcker genom en kvalitativ textanalys. I min kvalitativa textanalys har jag arbetat med preciserade frågor till texten utifrån analysverktyg inspirerat av Esaiasson m.fl. Undersökningen visade bl.a. att värderingar och normer om identitet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld ofta implicit beskrivs och porträtteras utifrån en västerländsk kontext där värden såsom individualism och s.k. fria val är centrala. Även om läroböckerna explicit tagit hänsyn till mångkultur. Båda religionsläroböckerna relaterar även överlag homosexualitet etc. både explicit och implicit med strukturella förtryck och problem. Vilket bidrar till att icke-heterosexuell läggning beskrivs och porträtteras som annorlunda, trots att det säkert inte alls varit författarnas intentioner. Genus och sexualitetsrelaterat våld krockar således med skolans värdegrund och diskuteras i uppsatsens diskussionsdel, utifrån intersektionalitetsbegreppet, Robert Jacksons tolkande ansats samt utav David Lifmarks tolkningar av Martha Nussbaums emotionsteori.

Bakgrund: Enligt World Health Organisation [WHO] (2006) definieras sexuell hälsa som ett tillstånd där människans välbefinnande kopplas till sexualitet. Tillståndet innefattar människans fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter som kan påverka människans livskvalité. Sexuell hälsa kan påverkas av ohälsotillstånd eller behandling av sjukdom. Trots detta initieras inte sexuell hälsa ofta av sjuksköterskan i vård eller samtal. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillhandahålla ett holistiskt perspektiv där alla hälsoaspekter inkluderas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 9 vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; verksamheten påverkar, omständigheter kring patienten påverkar, kunskap påverkar, att ta ansvar och ett känsligt ämne. Slutsats: Från studien framkom det att sjuksköterskorna hade olika erfarenheter när det kom till att diskutera ämnet. Studien visade ett begränsat forskningsområde kring sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa, därför är det viktigt att fortsätta utveckla kunskapen inom området. Att belysa ämnet mer inom vården gör att fler sjuksköterskor får kunskap om att det är viktigt att samtala om sexuell hälsa, vilket ingår i den holistiska vården och är en del av arbetsrollen.

Hösten 2017 startades kampanjen #metoo och i och med detta uppstod en diskussion omsexuella trakasserier bland annat i skolan. Jag ville därför undersöka hur det går att jobbaförebyggande inom skolan för att minska sexuellt våld och andra trakasserier genom justbilduppgifter. I min undersökning tar jag del av tre lärares undervisningsmaterial som beröridentitet, genus, normkreativitet och ifrågasättande kring etik, framförallt på internet, samt ettantal elevexempel för att försöka ta reda på hur elevernas resultat förhåller sig till de givnainstruktionerna och hur de påverkas av det givna inspirationsmaterialet. Jag utgår frånfrågeställningarna: ”Hur utformar lärare på tre olika skolor i Sverige elevuppgifter som röridentitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och vilket material utgår de ifrån?” samt“Vilka aspekter av materialet svarar elevernas gestaltande arbeten mot?”.Den gestaltande delen består av 23 fotograferade porträtt av kvinnor som alla använt sig av#metoo för att visa sin delaktighet i diskussionen. Jag ville undersöka hur det gick att somelev arbeta med ”svåra” ämnen utan att själv bli deltagare. Dessa foton visades i form av ettbildspel, tillsammans med ljudspår där män läste upp kvinnornas berättelser i jag-form, inutiett litet mörkt rum, under examensutställningen på Konstfack i januari 2018.

<p>Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt. Kvinnorna gav till viss del uttryck för en kluven hållning till orgasmer och deras betydelse, medan männen tydligt sade att kvinnors orgasmer är viktiga. Respondenterna kunde med lätthet beskriva ett stereotypt sätt att ha sex på, vilket uppfattades som ”vanligt sex”. Inom ramen för vanligt sex lämnas ofta ett mindre utrymme för kvinnors orgasmer än för mäns.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program. Analys gjordes utifrån kognitiv teori och genusperspektiv. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien har varit att ungdomarna tror att andra i deras ålder har stor sexuell erfarenhet och att många av ungdomarna själva har debuterat sexuellt. Den information som ungdomarna ansåg som mest betydelsefull var den som kom från kamrater och partners. Studien påvisade att ungdomarna i mindre utsträckning skyddade sig mot sexuellt överförbara sjukdomar men i högre utsträckning mot graviditet. Däremot var det ovanligt att ungdomarna hade druckit alkohol i samband med samlag. Slutligen påvisade resultaten att ungdomarna hade en ”liberal inställning” till sex. Tidigare studier har funnit större skillnader mellan gymnasieinriktningar än vad vi funnit. För övrigt låg resultaten från vår studie i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.</p><p>Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen.</p><p>I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet. Även om sexualitetens betydelse för människans psykiska hälsa ansågs vara stor framträdde svårigheter att uttrycka på vilket sätt i mer konkreta och specifika termer. Vidare beskrev psykologerna att de inte aktivt tar upp sexualitet som ämne i terapi och att de undvek hellre än inbjöd till att prata om det. De konsekvenser som kan uppkomma är att viktiga områden riskerar att förbli outtalade i det terapeutiska samtalet.</p>