Bakgrund Klimakteriet är en hormonell omställning och innebär förändringar samt ett slut på kvinnans fertila år. Alla kvinnor genomgår samma hormonella förändringar under klimakteriet men det är individuellt hur det upplevs. Sexualitet är en av de grundläggande drifterna och något som är centralt i livet som människa. Det innefattar de psykiska, fysiska och sociala aspekterna av en individ och kan hotas av fysiologiska och psykologiska förändringar och besvär. Det är viktigt att uppmärksamma hur kvinnor upplever sin sexualitet under klimakteriet för att hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion samt för att lindra lidande. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av sin sexualitet under klimakteriet. Metod En litteraturöversikt med resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ- och kvalitativ design sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har granskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad analys användes för att bearbeta och analysera artiklarna. Resultat Resultatet visade att majoriteten av kvinnor upplevde en negativ förändring av sin sexualitet under klimakteriet. Kvinnorna relaterade förändringarna till hormonella omställningar, livshistoria och livssituation. Huvudfynd som identifierades var påverkan på sexuellt välbefinnande, vaginal torrhet och smärta under samlag, förändrad sexuell lust samt den sexuella relationen till sin partner. Slutsats Fynden visar att sexualitet är viktigt för många kvinnor under klimakteriet och att majoriteten upplever en negativ förändring av sexualitet som påverkar kvinnors sexuella välbefinnande under denna period i livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om hur förändringar relaterade till klimakteriet påverkar sexualiteten kan förbättra det hälsofrämjande arbetet och hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion.

Bakgrund Bröstcancer drabbar omkring 8000 kvinnor i Sverige varje år och är därmed den mest förekommande cancersorten hos kvinnor (Socialstyrelsen, 2019). För många kvinnor innebär diagnosen och behandlingen av bröstcancer förändringar i den sexuella hälsan samt samlivet, något som många kvinnor känner ett behov av att samtala kring. Det har dock visat sig att det finns en brist i form av osäkerhet och okunskap hos vårdpersonal för att kunna bemöta detta. Vilket i sin tur kan leda till ett onödigt lidande för kvinnor i situationen. Syfte Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av sexuell hälsa och samlevnad genom och efter behandling av bröstcancer. Metod Ett flertal databaser användes vid datainsamlingen i litteraturöversikten. Artiklar som var relevanta utifrån studiens syfte samt höll en tillräckligt hög kvalité kom sedan att ingå i resultatet. Samtliga artiklar var publicerade mellan 2013 och 2020, skrivna på engelska samt peer-reviewed. Datan bestod av artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats, även studier som tillämpat ”Mixed method” användes. Vid analysering av de 19 artiklar som inkluderas i resultatet tillämpades en integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultat Hos kvinnor som genomgått en behandling av bröstcancer framgick ett flertal förändringar i den sexuella självkänslan, kroppsuppfattningen och samlivet. Dessa bidrog i sin tur till att kvinnor fick en försämrad sexuella hälsa som även kom att påverka deras förhållanden. En del av dessa förändringar tillkom på grund av sjukdomen i sig. Majoriteten uppstod dock till följd av diverse behandlingsformer. Slutsats Många kvinnor med bröstcancer drabbas till följd av sjukdomen och dess behandling av ett flertal sexuella förändringar. Detta bör sjuksköterskor vara medvetna om för att sedan kunna möta patientgruppen i samtalet kring ämnet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor globalt. Diagnosen och behandlingen medför fysiska, psykiska och biologiska förändringar som är för påfrestande på kvinnors sexuella hälsa och sexuella aktivitet. Sexuell aktivitet är för kvinnor en del av välbefinnandet och tillfredställande. Att vara sexuellt aktiv och ha bra sexuell hälsa har olika betydelser för alla individer. Det är den grundläggande sjuksköterskans och hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att ha kunskap och förståelse om bröstcancersjukdomens påverkan på kvinnors sexuella hälsa och sexuell aktivitet för att kunna ge personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa vid bröstcancer, med fokus på sexuell aktivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sex underkategorier. Huvudkategorierna är följande; Upplevelser av förändringar av sexuell aktivitet, Upplevelser av sexuella relationer och samhällets normer och Upplevelser av brister inom hälso- och sjukvården.  Underkategorier är följande; Upplevelser av fysiska förändringar i relation till sexuell aktivitet, Upplevelser av psykologiska förändringar i relation till sexuell aktivitet, Upplevelser av relationen med partner, Upplevelser av samhällets normer och beteenden i relation till sexuella aktiviteter, Upplevelser av brist på kommunikation kring sexuell aktivitet och Upplevelser av brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats: Kvinnor upplever sexuella problem vid bröstcancersjukdom vilket påverkar både självbilden och relationen med partnern. Sexuell dysfunktion framkommer vid behandlingen av bröstcancer och drabbar oftast den sexuella hälsan som leder till minskad sexuell aktivitet. Sjuksköterskor och hälso- och sjukvårdspersonalen kan stödja kvinnor med kunskap kring sexuell hälsa för att främja kvinnors livsvärld och bibehålla sexuellt välbefinnande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Sjukdomen och dess behandlingar medför förändringar av den sexuella hälsan och välmåendet. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om dessa förändringar för att kunna ge god information och stöd till patienterna. Syfte: Att beskriva bröstcancerbehandlade kvinnors erfarenheter av sin sexuella hälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på elva kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i nio subkategorier och två huvudkategorier. De två huvudkategorierna var “Att leva med en förändrad självbild” och “Att uppleva otillräckligt stöd”.  Konklusion: Bröstcancer och dess behandling bidrog till en försämrad sexuell hälsa och förändrad självbild. Kommunikationen och stödet från vården relaterat till detta var bristfälligt. Bröstcancerbehandlade kvinnor behöver mer stöd från vården för att uppnå en bättre sexuell hälsa. Som sjuksköterska är det viktigt att veta hur patienten upplever sin situation för att kunna bedriva en god omvårdnad, och det krävs mer forskning för att utvärdera hur denna vård ska bedrivas.

Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom beskriver att bekymmer kring den egna sexuella hälsan är ett problem, och att de upplever en oro inför att ingå i sexuella interaktioner. Dessutom har sexuell aktivitet visat sig ha positiva effekter på återhämtningen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Sjuksköterskan spelar en central roll i stöttandet av patienten i hela processen, och det är väsentligt att ett personcentrerat bemötande tillämpas. För att uppnå en hälsofrämjande omvårdnad behöver sjuksköterskan inspirera patienten till att nå en god hälsa, genom att bemöta patienten med empati, respekt, förståelse, och en tro på patientens individuella kapacitet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den egna sexuella hälsan hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntes, med induktiv ansats. Nio artiklar analyserades enligt Fribergs analysmodell, bestående av fem steg. Resultat: Artikelanalysen resulterade i de tre huvudkategorierna; upplevelsen av vården, upplevelsen inom sig själv och upplevelsen inom relationen. Slutsats: Patienter behöver erbjudas mer information och rådgivning kring sexuell hälsa efter hjärt-kärlsjukdom, med en mer kontinuerlig vägledning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan behöver få bättre förutsättningar för att kunna erbjuda detta, i form av utbildning samt en generell normalisering av ämnet sexuell hälsa.

Background: On behalf of the National Board of Health, WHO and ICN code of ethics for nurses; are nurses responsible to provide holistic care to their patients. This includes sexual health. Previous studies have revealed serious shortcomings at this point both out in clinical practice but also in nursing training. Therefore, it is of interest to see which recommendations that is available for the nurse to work with sexual health. Aim: To describe recommendations for the nurse's work on sexual health – based on personcentered care. Method: A general literature review with inductive approach of data collection has been used from the databases Cinahl and PubMed. A total of 13 science articles were elected. Results: Three maincathegories was identified for the work of the nurse: basic recommendations, specific recommendations linked to the disease state and models for assessment and intervention. Conclusion: Sexual health is central to human well-being and quality of life. It is important that the work of nurse with sexual health is based on well-functioning principles and models, such as described in this literature review. / Bakgrund: På uppdrag av Socialstyrelsen, WHO och ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ansvarar sjuksköterskan för att ge holistisk omvårdnad till sina patienter. Detta inbegriper den sexuella hälsan. Tidigare studier visar på allvarliga brister på denna punkt både i den kliniska verkligheten men även i sjuksköterskeutbildningen. Därför är det av intresse att se vilka rekommendationer som finns tillgängliga för sjuksköterskan att använda i omvårdnadsarbetet med sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva rekommendationer för sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa - utifrån personcentrerad omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har gjorts från databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut. Resultat: Tre övergripande huvudkategorier identifierades för sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa: grundläggande rekommendationer, specifika rekommendationer kopplat till sjukdomstillstånd samt modeller för bedömning och intervention. Slutsats: Då den sexuella hälsan är central för människans välbefinnande och livskvalitet är det viktigt att sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa bygger på vedertagna välfungerande rekommendationer och modeller.

Bakgrund: Vid gynekologisk cancer involveras organ som är relaterade till kvinnlighet och sexualliv. Sjukdomen och behandlingen kan innebära en negativ inverkan på kvinnans sexuella hälsa vilket är en viktig del av livet och kan ha en stor påverkan på livskvalitén. I sjuksköterskans profession ingår att främja och bevara patientens hälsa och därmed sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på en analys av 10 artiklar genomfördes. Resultat: Kvinnor drabbade av gynekologisk cancer upplevde att sjukdomen och dess behandlingar hade påverkan på den sexuella hälsa. Sex teman identifierades, varav brist på information var det mest framträdande. Slutsats: Kvinnor drabbade av gynekologisk cancer upplevde flera hinder för att uppnå en tillfredsställande sexuell hälsa. Det främsta hindret och den gemensamma nämnaren, var bristen på information om hur behandlingar och dess biverkningar påverkade den sexuella hälsan, vilket medförde onödigt lidande och försämrad livskvalité. Klinisk betydelse: En ökad förståelse av kvinnornas upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att tillgodose en omvårdnad innefattande flera aspekter av sjukdomen, såsom sexuell hälsa. På grund av ämnets känsliga natur behöver det lyftas i grundutbildningen för sjuksköterskor, så att studenterna skall bli bekanta med och känna sig bekväma med ämnet så att det ska bli en naturlig del i den kliniska omvårdnaden. PLISSIT-modellen bör implementeras som ett verktyg för sjuksköterskor att använda vid samtal med patienter om sexuell hälsa. / Background: Gynecological cancer involves organs related to femininity and sexual life. The disease and treatment can have a negative impact on the woman's sexual health, which is an important part of life and can have a major impact on quality of life. The nurse´s profession includes promoting and preserving the health of the patient and thus the sexual health. Aim: The aim of this study was to highlight women's experiences of sexual health in gynecological cancer. Method: A literature review was conducted with a qualitative approach based on an analysis of 10 articles. Results: Women suffering from gynecological cancer experienced that the disease and its treatments had an impact on their sexual health. Six themes were identified of which, lack of information was the most prominent. Conclusion: Women with gynecological cancer experienced several obstacles to achieve satisfactory sexual health. The main obstacle and the common denominator was the lack of information on which impact treatments and their side effects had on sexual health, causing unnecessary suffering and impaired quality of life. Clinical suggestions: An increased understanding of women´s experiences can help nurses to meet the care, such as sexual health. Because of the sensitive nature of the topic, the authors consider that it needs to be emphasized in the nursing education, for students to become familiar with and feel comfortable with the topic to become an integrated part of clinical care. The PLISSIT-model should be implemented as an instrument for nurses to use in conversations with patients about sexual health.

Bakgrund: Sexualiteten är en del av varje människa och den sexuella hälsan är en del i den övergripande hälsan. Bröstcancer och behandling av bröstcancer påverkar de sexuella funktionerna. Dessa förändringar kan ha stor inverkan på kvinnans sexuella hälsa.Syfte: Att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever sin sexuella hälsa. Metod: Studien är kvalitativ och data har samlats in från bloggar som sedan analyserats induktivt.Resultat: Under analysen bildades de tre kategorierna Upplevelsen av kroppslig attraktivitet, Påverkad känsla av kvinnlighet och Inverkan på sexuella funktioner. Kvinnorna upplevde att deras förändrade utseende och de påverkade sexuella funktionerna förändrade deras psykiska välmående och sättet att se på sig själva. Både fysiska, psykiska och emotionella förändringar hade stor inverkan på den sexuella hälsan.Slutsatser: Sexuell hälsa ses som en kombination av fysiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i samband med sexualitet. Den sexuella hälsan hotas vid en cancerdiagnos och det är viktigt att inte enbart fokusera på en av dessa faktorer utan se den drabbade kvinnan som en helhet. Kvinnorna ger uttryck för en maktobalans inom vården då vårdpersonal inte diskuterar ämnet. Det finns ett behov av ytterligare kunskap om fenomenet som kan genereras genom vidare forskning. / Background: Sexuality is a part of every human and sexual health is part of the overall health. Breast cancer and treatment of breast cancer affect sexual function . These changes can have major impact on women's sexual health.Purpose: To illustrate how women with breast cancer experience their sexual health.Method: The study is qualitative and data were gathered from blogs and then analyzed inductively.Results: During the analysis three categories were formed The perception of bodily attractiveness, Affected sense of femininity and Impact on sexual function. The altered appearance and the affected sexual function changed the womens mental well-being and way of looking at themselves. Both physical, mental and emotional changes had  impact on the sexual health.Conclusions: Sexual health is a combination of physical, social and emotional well-being related to sexuality. The sexual health is threatened by cancer diagnosis and it is important not to focus exclusively on one of these factors but see the woman as entirety. The women reflect an imbalance in health care when healthcare professionals do not discuss this topic. Further understanding of the phenomenon is needed and may be generated by further research.

Sexualiteten och den sexuella hälsan är en grundpelare i att varje människas individualitet. Det finns ett fördomsfullt synsätt angående äldre och deras sexualitet där gruppen blir betraktade som asexuell. Ämnet är tabubelagt och det föreligger relativt lite kunskap kring det. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som förändras över tid. Åldrandet bidrar till flera riskfaktorer som kan leda till nedsatt livskvalitet. Denna litteraturstudies syfte var att undersöka hur sexualitet och sexuella hälsa bland äldre individer ≥ 50 år är kopplade till deras livskvalitet. En litteratursökning gjordes med hjälp av identifierade sökord som var relevanta för studiens syfte i databaserna PubMed och Google Scholar. Tretton artiklar användes i litteraturstudiens resultat. Resultatet visade att sexualiteten och den sexuella hälsan har betydelse för majoriteten av den äldre befolkningens livskvalitet då den bland annat främjar självförtroendet, självbilden och självkänslan. Sexuell aktivitet och sexuell tillfredsställelse har oftast en koppling till en bättre upplevd livskvalitet. Äldre med god sexuell hälsa har oftast ett gott psykiskt välbefinnande. Det finns också en del äldre som med åldern omprioriterar sexualiteten på grund av att andra behov anses som viktigare. En del äldre anser att deras sexualitet är i det förflutna. Vissa utvecklar en inre acceptans medan andra får en negativ påverkan på livskvaliteten. Kopplingen mellan sexualitet, sexuell hälsa och livskvalitet skiljer sig mellan äldre individer men för majoriteten har den en betydelse för deras fysiska och psykiska välbefinnande. / Sexuality and sexual health is a keystone of every person's individuality. There is a prejudiced view about the elderly and their sexuality that perceive the group as asexual. The subject is taboo and there is relatively little knowledge about it. Quality of life is a subjective experience that changes over time. Aging contributes to more risk factors that can lead to impaired quality of life. This study aimed to examine how older people; ≥50 years, sexuality and sexual health are linked to their quality of life. A systematic review was conducted using identified keywords relevant for the purpose of the study to search the databases PubMed and Google Scholar. Thirteen articles where selected and used in the systematic review. The results showed that sexuality and sexual health is important for the majority of the older population’s quality of life as it promotes self-esteem, self-image and self-reliance. Sexual activity and sexual satisfaction is often related to a better quality of life. Older people with a good sexual health usually experience a good mental well-being. In addition, there are older people from for whom the meaning of sexuality changes because other basics needs are considered more important. Some older people view their sexual activity is behind them. Some develop an inner acceptance towards this while others become adversely affected. The link between sexuality, sexual health and quality of life differ among older individuals but for the majority, it has an impact on their physical and mental well-being.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om och i sådana fall vilka faktorer som unga heterosexuella kvinnor upplevde som begränsande för sin sexualitet. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöktes i denna kvalitativa studie hur dessa deltagare upplevde sin sexualitet utifrån tre huvudområden; sociala strukturer, normer samt psykisk hälsa. Teorin “sexual scripting theory” applicerades på de tre huvudområdena, då paralleller drogs mellan dessa och teorins tre huvudbegrepp “cultural scripts”, “interpersonal scripts” och “intrapsychic scripts”. Resultatet av denna studie visade att patriarkala strukturer, samhällsideal, jämförelser med andra, förväntningar och föreställningar om kvinnans utseende samt beteende var hämmande för deltagarnas sexualitet. Resultatet visade även att det fanns tydliga samband mellan sexualiteten och den psykiska hälsan. Negativa sexuella erfarenheter upplevdes påverka deltagarnas psykiska hälsa och blev hämmande för framtida sexuella upplevelser. Många begränsande faktorer identifierades utifrån resultatet i denna studie och en inblick i deltagarnas förhållande till sin sexualitet utforskades.