Introduktion:  Diabetes mellitus är en av defolksjukdomar som många människor drabbas av. Det finns ett samband mellandiabetes mellitus och sexuell hälsa. Flera forskningsstudier visar attdistriktssköterskor upplever svårigheter att samtala om sexuell hälsa med patienter.Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av attsamtala om sexuell hälsa med patienter med sjukdomen diabetes mellitus. Metod:Kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med tio distriktssköterskor och data har analyserats med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd resulterade ifem kategorier: män informeras om komplikationer, kvinnors sexuella hälsaförsummas, frågan uppskattas, ett känsligt ämne och erfarenheter saknas. Iresultatet framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att sexuell hälsa varett viktigt ämne att samtala med patienterna om, ändock lyfts sällan ämnetunder samtalet. Det var främst patienten själv som tog upp ämnet.  Konklusion:Studien visade att sexuell hälsa är ett ämne som oftast inte samtalas ommed patienter inom primärvården. Det beror mycket på den enskildadistriktssköterskans kunskap och rutiner huruvida patienter med diabetesmellitus bjuds in till samtal om sexuell hälsa. / Introduction:   Diabetes mellitus is one of the people's diseases that many people suffer   from. There is a connection between diabetes mellitus and sexual health.   Several research studies show that district nurses experience difficulties in   talking about sexual health with patients. Purpose: The aim was to   describe district nurses' experiences of talking about sexual health with   patients with diabetes mellitus disease. Method: Qualitative method   with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted   with ten district nurses and data were analyzed using qualitative content   analysis. Results: The main findings of the study resulted in five   categories: men are informed about complications, women's sexual health   neglected, the subject is estimated, a sensitive subject and experience is   lacking. The result showed that the majority of participants felt that sexual   health was an important subject to talk about with the patients, but rarely   raised the subject during the conversation. It was primarily the patient   himself who raised the subject. Conclusion: The study showed that   sexual health is a topic that is usually not discussed with primary care   patients. It depends a lot on the individual   district nurse's knowledge and routines whether patients with diabetes   mellitus are invited to interviews about sexual health.

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan. Informanter rekryterades genom två datainsamlingsmetoder. Fyra informanter rekryterades från kallelseregistret och sju via snöbollsmetoden. Intervjuer med tre kvinnor och telefonintervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet åskådliggörs genom fyra kategorierna vilka är Att göra det sedan, Att det inte gäller mig, Att undvika en utlämnande situation samt Att inte bli bekräftad i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Kvinnornas tankar tyder på att de gjort ett aktivt ställningstagande att inte delta i organiserad GCK och att de sköt beslutet om deltagande till framtiden. Därutöver framkom att de avstått deltagande i organiserad GCK på grund av rädsla för att inte bli bekräftade i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Gemensamt för kvinnorna i studien var att de alla kunde tänka sig att delta i organiserad GCK i framtiden om förhållandena kring GCK vore annorlunda. Inom ramen för den organiserade cellprovtagningskontrollen bör utrymme finnas för att tillgodose kvinnors olika behov då vissa kvinnor behöver extra stöd och motivation för att hörsamma kallelsen. / Program: Barnmorskeutbildning

Den sexuella hälsan är ofta betydelsefull för människans välbefinnande. Studier visar att det också gäller för äldre människor även om sexualiteten kan ta sig andra uttryck med åren. Forskning motbevisar stereotyper om en asexuell ålderdom och synen på äldre som en homogen grupp. Det är ofta inte åldern i sig, utan andra livs- och hälsorelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa. Ett viktigt arbetssätt för distriktssköterskan är att kommunicera med patienter genom vårdande samtal utifrån ett helhetsperspektiv. Forskning tyder på att äldre uppfattar primärvården som den instans dit de helst skulle vilja vända sig med frågor om sexuell hälsa. Syftet med studien har varit att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vårdande samtal med äldre om sexuell hälsa. En kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv ansats valdes som metod och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Resultatet presenteras under tre kategorier. Deltagarna ansåg att sexuell hälsa kunde vara viktigt för äldre, men deras erfarenheter visade att det var ett ämne som ofta inte uppmärksammades och förknippades med osäkerhet. Bland annat vårdcentralernas uppdrag och distriktssköterskans attityder och beteenden inför ämnet påverkade om ämnet prioriterades. Oftast togs ämnet upp i förbifarten på patientens initiativ. Läkemedelsrelaterade frågor hos män fokuserades. Äldre kvinnors sexualitet var ett osynligt ämne där framtida forskningsbehov identifierades. Deltagarna efterfrågade mer utrymme för sexuell hälsa i vårdutbildningar liksom arbetsverktyg och riktlinjer för att underlätta i det vårdande samtalet. Författarna har hittat ett förslag på ett arbetsverktyg som skulle kunna tillämpas av distriktssköterskor på vårdcentraler i vårdande samtal med äldre om sexuell hälsa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000–2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs. De ville att sjuksköterskan skulle ta initiativet till kommunikation om sexuell hälsa. Sjuksköterskan däremot upplevde en rad hinder för kommunikation och prioriterade patientens sexuella hälsa mycket lägre än patienten. Hindren var genans, attityd och resursbrist såsom tidsbrist och kunskapsbrist. Diskussion: Det är sjuksköterskans ansvar att ta initiativ till kommunikation om sexuell hälsa och bristen på kommunikation får konsekvensen att patientens omvårdnadsbehov inte tillgodoses. Genansen var den största orsaken till att sexuell hälsa inte adresserades av sjuksköterskan. Slutsatsen var att kommunikation om sexuell hälsa var viktigare för patienten än vad sjuksköterskan antog. För att utjämna detta förhållande och komma över genansen behövs utbildning av sjuksköterskan i kommunikation och sexuell hälsa samt att sjuksköterskan bör prioritera sexuell hälsa högre.</p> / <p>Background: Sexuality is an important part of being human, but it is also vulnerable to disease. Health services should have a holistic view of man which also includes taking account of the sexual health. The purpose of this study was to illuminate the patient's and nurse's perspective on communication about sexual health during sickness. The result were based on 13 peer reviewed articles published during 2000-2010 and showed that the patients were dissatisfied with the communication, and had a greater need for it than they where given. The patients wanted the nurse to initiate communication about sexual health. The nurse however experienced a number of barriers to communication and prioritised patient's sexual health much lower than the patient did. Barriers were embarrassment, attitude and lack of resources such as time constraints and lack of knowledge. Discussion: It is the nurse's responsibility to communicate about sexual health and the lack of commuication affects the patient's care needs which therefore are not met. Embarrassments were the major cause why not the nurse addressed the sexual health. The conclusion was that communication about sexual health was more important for the patient than the nurse supposed. To compensate such a relationship there is a need to educate the nurse in sexual health communication to overcome embarrassments and that the nurse should give higher priority to sexual health.</p>

Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000–2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs. De ville att sjuksköterskan skulle ta initiativet till kommunikation om sexuell hälsa. Sjuksköterskan däremot upplevde en rad hinder för kommunikation och prioriterade patientens sexuella hälsa mycket lägre än patienten. Hindren var genans, attityd och resursbrist såsom tidsbrist och kunskapsbrist. Diskussion: Det är sjuksköterskans ansvar att ta initiativ till kommunikation om sexuell hälsa och bristen på kommunikation får konsekvensen att patientens omvårdnadsbehov inte tillgodoses. Genansen var den största orsaken till att sexuell hälsa inte adresserades av sjuksköterskan. Slutsatsen var att kommunikation om sexuell hälsa var viktigare för patienten än vad sjuksköterskan antog. För att utjämna detta förhållande och komma över genansen behövs utbildning av sjuksköterskan i kommunikation och sexuell hälsa samt att sjuksköterskan bör prioritera sexuell hälsa högre. / Background: Sexuality is an important part of being human, but it is also vulnerable to disease. Health services should have a holistic view of man which also includes taking account of the sexual health. The purpose of this study was to illuminate the patient's and nurse's perspective on communication about sexual health during sickness. The result were based on 13 peer reviewed articles published during 2000-2010 and showed that the patients were dissatisfied with the communication, and had a greater need for it than they where given. The patients wanted the nurse to initiate communication about sexual health. The nurse however experienced a number of barriers to communication and prioritised patient's sexual health much lower than the patient did. Barriers were embarrassment, attitude and lack of resources such as time constraints and lack of knowledge. Discussion: It is the nurse's responsibility to communicate about sexual health and the lack of commuication affects the patient's care needs which therefore are not met. Embarrassments were the major cause why not the nurse addressed the sexual health. The conclusion was that communication about sexual health was more important for the patient than the nurse supposed. To compensate such a relationship there is a need to educate the nurse in sexual health communication to overcome embarrassments and that the nurse should give higher priority to sexual health.

Background: Throughout life, sexuality is a central aspect of being human and to experience a full and healthy. Several diseases and treatments can cause problems related to sexuality and sexual health. Despite this, research has shown that nurses, for various reasons choose not to take up the subject with their patients. Aim: The aim of this literature-based study was to illuminate nurses' experiences of talking with patients about sexuality and sexual health. Method: A literature-based study where both qualitative and quantitative studies, have been used. Results: Four categories were formed: Professional liability and competence, nurse perceptions of patient, organization and work environment and culture and religion. The main results showed that the majority of nurses believe that it is their responsibility to talk about sexuality and sexual health of the patient. The obstacles that were identified could be linked to nurse private beliefs about the patient and their religion and culture, and lack of knowledge, experience and organization and work environment. Conclusions: More research is needed in the area in order to find out the underlying causes of the barriers experienced by nurses. / Bakgrund: Under hela livet är sexualitet en central aspekt av att vara mänsklig och för att kunna uppleva en fullständig och god hälsa. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ge upphov till problem relaterade till sexualitet och den sexuella hälsan. Trots detta har forskning visat att sjuksköterskor av olika anledningar väljer att inte ta upp ämnet med sina patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om att samtala med patienter om sexualitet och sexuell hälsa. Metod: Litteraturbaserad studie där både kvalitativa och kvantitativa studier har använts. Resultat: Fyra kategorier bildades; Yrkesansvar och kompetens, Sjuksköterskans föreställningar om patienten, Organisation och arbetsmiljö och Kultur och religion. Huvudresultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna anser att det ligger på deras ansvar att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med patienten. De hinder som kunde identifieras kunde kopplas till sjuksköterskans privata föreställningar om patienten och dennes religion och kultur, samt brist på kunskap, erfarenhet och organisation och arbetsmiljö. Konklusion: Mer forskning behövs inom området med syfte att ta reda på bakomliggande orsaker till de hinder som upplevs av sjuksköterskorna.

Bakgrund: Det är känt att erektil dysfunktion, eller impotens, orsakas av förstorad prostata, depression och diabetes. Den typ av erektil dysfunktion som orsakas av diabetes har en mer komplicerad utveckling än övriga orsaker.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sexuellt aktiva mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av tio kvantitativa och två kvalitativa artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades såsom Livet påverkas samt Förståelse för situationen med underkategorier. Konklusion: Det råder kunskapsbrist i fråga om varför män drabbas av erektil dysfunktion. Många män anser inte att det finns någon fungerande behandling. Om kontroll av den erektila funktionen ingick i årskontrollen av diabetes tillsammans med en välgrundad information samt adekvat behandling skulle de drabbade männen och deras partner få bättre insikt och medvetande om problemet. Detta skulle leda till mindre oro, bättre sexuell och mental hälsa samt en bättre relation. / Background: It is commonly known that erectile dysfunction, popularly known as impotence, is caused by several factors including enlarged prostate, depression and diabetes. The erectile dysfunction caused by diabetes has a more difficult progress than other causes.Aim: The aim of this study was to illustrate sexually active men’s experiences of erectile dysfunction caused by diabetes mellitus type 2. Method: The chosen method was a literature review based of qualitative and quantitative articles. Ten quantitative and two qualitative articles were analysed. Results: Two categories were identified, Affects on life and Understanding the situation with subcategories. Conclusions: There is lack of knowledge about why men suffer from erectile dysfunction. Several of the men do not believe there is a treatment for their problem. If erection status was a part of the annual diabetes check-ups as well as valid information and adequate treatment the men and their partner would have better knowledge and awareness about the condition. This would also result in less anxiety, better sexual and mental health and a better relation.

Public health is a concern of many important areas of society and it is therefore of great importance to examine and expand the goals of public health work within different sectors, e.g., school. Sexually transmitted diseases, sexual violence and mental health problems related to sexual orientation are some of the public health problems in society today. Throughout childhood and teenage years, norms and attitudes regarding sexuality and coexistence are formed, which means that school is an important arena when it comes to creating proficient conditions for    coexistence and sexual health. The quality of sex and coexistence education in Swedish schools differs in quality; for content and magnitude vary greatly among schools. It is, therefore, of interest to study how students experience sex and coexistence education, like prioritizations and desires. The purpose of this study is to describe how high school students experience sex and coexistence education in primary school, and which parts the students consider significant affecting coexistence and sexual health. A quantitative survey (n=113) was conducted at a high school in northeast Skåne. The survey consisted of ten standardized questions regarding experiences and magnitude of sex-and coexistence education in primary school. The results showed that 58,3 percent of the students were dissatisfied with the teaching, and the students prioritized aspects of sexuality and coexistence were included to a lesser extent than the content that was included in the sex- and coexistence education. The teachings in school focused primarily on biological aspects whilst the students prioritized aspects of coexistence. The participants did not consider the school as the main source of information about sex and coexistence. Instead, the students considered friends and family as the primary sources. To decrease the difference between the school and students approach to sex-and coexistence education, an collaboration with external resources should be established. A regional collaboration with affiliates that work with teaching sex and coexistence, like RFSU, could be established in order to gain a larger and abundant content that satisfies the needs of the students. / Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att granska och vidareutveckla mål som kan förbättra folkhälsoarbete inom olika sektorer, bland annat skolan. Könssjukdomar, sexuellt våld och psykisk ohälsa relaterat till sexualitet är några av de folkhälsoproblem som finns i dagens samhälle. Under barn- och ungdomstiden utvecklas normer och attityder, kring bland annat sexualitet och samlevnad, vilket innebär att skolan utgör en viktig arena för att skapa goda förutsättningar för samlevnad samt sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen som bedrivs i de svenska skolorna är av skiftande kvalitet då innehåll och omfattning varierar från skola till skola. Det är därmed av intresse att undersöka hur eleverna upplever undervisningen, såsom aspekter av prioritering och önskningar. Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan samt vilka delar av undervisningen som ungdomarna anser är betydelsefulla för den sexuella och sociala hälsan. En kvantitativ enkätundersökning (n=113) genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Enkäten innehöll tio standardiserade frågor med fokus på upplevelser och omfattning av sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan. Resultatet visade att 58,3 procent av eleverna var missnöjda med undervisningen samt att elevernas prioriterade ämnesområden behandlades i mindre omfattning än de ämnesområden som berördes i sex- och samlevnadsundervisningen. Undervisningen i skolan fokuserade främst på biologiska aspekter medan majoriteten av eleverna prioriterade ämnesområden tillhörande samlevnad. Eleverna ansåg inte heller att skolan var den främsta informationsgivaren av sex och samlevnad, utan vänner och familj ansågs vara de främsta källorna. För att minska klyftan mellan skolans respektive elevernas förhållningssätt till sex- och samlevnadsundervisning borde skolan samarbeta med externa aktörer. Ett rikstäckande samarbete med aktörer inom sex- och samlevnadsupplysning, såsom RFSU, skulle kunna skapa ett bredare och rikare innehåll som tillfredsställer elevernas behov.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet visade upplevda barriärer för sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Barriärerna presenteras i tre huvudkategorier: Den sexuella kroppen, Sexuella hinder och Sexuella relationer. Slutsats: Kvinnor med gynekologisk cancer upplever huvudsakligen flera barriärer för sexuell hälsa. Upplevelsen av dessa sexuella barriärer kan leda till en otillfredsställande sexuell hälsa vilket vidare kan orsaka ett lidande. Genom kunskap om upplevelsen av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer kan sjukvården erbjuda vård som omfattar flera aspekter av sjukdomen och därmed minska risken för lidande. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om kvinnors upplevda sexuella hälsa vid gynekologisk cancer. Sjukvården har en viktig roll att uppfylla med hänsyn till kvinnors upplevelse av bristande information. Utbildning och diskussion kring sexuell hälsa på sjuksköterskeutbildningen skapar förutsättningar för att samtal om sexuella hälsa ska bli ett självklart inslag i vården. / Background: Gynecological cancer is an expanded spectrum of cancer diseases among women and the treatments have importance for the experience of sexual health. Sexual health is important for the total experience of health. If the sexual health is perceived unsatisfactory, a suffering can arise. Aim: The aim is to describe women’s experience of sexual health within gynecological cancer. Method: A literature review of twelve qualitative articles was performed. Results: The analysis resulted in experienced barriers for sexual health within gynecological cancer. The barriers are presented in three main categories: The sexual body, Sexual obstacles and Sexual relations. Conclusion: Women with gynecological cancer mainly experience several barriers for sexual health. The barriers can lead to an unsatisfied sexual health which can cause a suffering. By knowledge about the experience of sexual health within gynecological cancer, the health care can provide care including several aspects of the disease and thereby decrease the risk for suffering. Clinical significance: This study can contribute knowledge about women’s perceived sexual health within gynecological cancer. Health care providers have an important role to fulfill regarding women’s experience of lack of information. Education and discussion about sexual health in the nursing education creates conditions for conversations about sexual health to become an obvious part of the health care. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium juni 2015</p>

Sexualitetens och den sexuella hälsans betydelse för människans välbefinnande är väl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte får den hjälp de önskar av sjukvården gällande sexuell hälsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstå vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsättningar för samtal om sexuell hälsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier. I resultatet identifierades ett antal hinder och förutsättningar för samtal om sexuell hälsa, vilka delades in i fem kategorier: vårdorganisationens betydelse för samtal om sexuell hälsa, vårdpersonalens utbildning i relation till samtal om sexuell hälsa, vårdpersonalens förmåga att undervisa och informera, rädslor och känslor inför samtal om sexuell hälsa, och attityder till och ignorans inför samtal om sexuell hälsa. Studien har visat att rädslor inför att tala om sexuell hälsa, sjuksköterskors brist på utbildning och tid är det som utgör hinder för samtal om sexuell hälsa. Förutsättningarna för samtal identifierades som utbildning och erfarenhet hos vårdpersonalen samt att ämnet adresserades av kvinnorna med cancerdiagnos. / The importance of sexuality and sexual health for human well-being is well documented. However, research shows that women diagnosed with cancer experience the care they retrieve related to these issues to be insufficient. This fact highlights the need of insight into underlying causes and mechanisms. The purpose of this study was to identify barriers and preconditions to communication of sexual health issues between nurses and women diagnosed with cancer. A review of qualitative, interview-based research was conducted. A series of barriers and preconditions to communication on the sexual health topic was identified and categorized into 5 groups: Organization of health-care, Educational level of staff, Care giver´s ability to teach, Fears and feelings, and Attitudes and ignorance. This review concludes fear of addressing conversation, nurse´s lack of education and time for patients to be the most obstructive elements. Education and experience of staff, and that women diagnosed with cancer addressed the subject was identified as preconditions.