Bakgrund: I Sverige blir ca 2800 kvinnor diagnostiserade med gynekologisk cancer varje år. Flera kvinnor med gynekologisk cancer får psykiska problem i samband med diagnos och behandling, och den sexuella hälsan påverkas. Efter behandling uppstår ofta fysiska förändringar på kropp och underliv, och för nästan alla kvinnor påverkar det den sexuella hälsan negativt. Information om den sexuella hälsan i samband kan hjälpa kvinnor hantera förändringarna och minska påverkan på den sexuella hälsan. Syfte: Att undersöka hur kvinnor upplever den information de får innan, under eller efter behandlingen av gynekologisk cancer angående den sexuella hälsan samt när de önskar få informationen, hur de önskar få informationen samt vilken information de önskar. Metod: Arbetet är designat som en litteraturstudie och inkluderar 13 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att kvinnor upplever informationen i samband med behandling för gynekologisk cancer som opersonlig, för medicinsk och ofullständig. Kvinnorna får även för lite information om de fysiska förändringar som kommer efter operationen och inget stöd för att kunna hantera dessa förändringar.  Kvinnorna känner sig sällan bekväma med att själva ta upp ämnet med personal och önskar att personalen talar med dem om sexuell hälsa. Information om följder av behandlingen önskas både fås som skriftligt och muntligt. Slutsats: Resultatet pekar på att kvinnor önskar mer information om hur behandlingen av gynekologisk cancer påverkar den sexuella hälsan. Kvinnorna vill ha information som är anpassad efter hennes behov samt att personalen behöver mer utbildning i ämnet. / Background:  In Sweden, approximately 2800 women are diagnosed with gynecological cancer each year. Several women with gynecological cancer get psychological problems in connection to diagnosis and treatment, and sexual health often affected. Surgical or conservative treatment often result in physical changes in the body and genitals, which affect the sexual health negatively. Information about sexual health before, during and after treatment can help women manage these changes and reduce the impact on the sexual health. Aim: To examine how women experience the information they receive before, during and after treatment of gynecological cancer regarding the sexual health, when they wish to receive information, how they wish to receive the information and which information they would like to receive. Method: The work is designed as a literature review and includes 13 articles with both quantitative and qualitative approaches. Results: The results show that women experience information in connection with the treatment of gynecological cancer as impersonal, too medical and incomplete. Women are given deficient information about the physical changes that come after the operation and no support to manage these changes. Women themselves rarely feels comfortable with bringing up the topic with the staff and wishes that health care-personnel would speak with them about their sexual health. Women want the information both in writing and oral. Conclusion: The results point towards that women would like more information about how the treatment of gynecological cancer affects sexual health. The women want the information to be tailored to her personal needs and that the staff needs more training on the subject.

Bakgrund: Enligt World Health Organisation [WHO] (2006) definieras sexuell hälsa som ett tillstånd där människans välbefinnande kopplas till sexualitet. Tillståndet innefattar människans fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter som kan påverka människans livskvalité. Sexuell hälsa kan påverkas av ohälsotillstånd eller behandling av sjukdom. Trots detta initieras inte sexuell hälsa ofta av sjuksköterskan i vård eller samtal. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillhandahålla ett holistiskt perspektiv där alla hälsoaspekter inkluderas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 9 vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; verksamheten påverkar, omständigheter kring patienten påverkar, kunskap påverkar, att ta ansvar och ett känsligt ämne. Slutsats: Från studien framkom det att sjuksköterskorna hade olika erfarenheter när det kom till att diskutera ämnet. Studien visade ett begränsat forskningsområde kring sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa, därför är det viktigt att fortsätta utveckla kunskapen inom området. Att belysa ämnet mer inom vården gör att fler sjuksköterskor får kunskap om att det är viktigt att samtala om sexuell hälsa, vilket ingår i den holistiska vården och är en del av arbetsrollen.

<p>Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori. För oss var det viktigt att få se en helhet. Vi har genomfört nio intervjuer med personal på två av väst Sveriges ungdomsmottagningar. Med vår empiri har vi skapat oss en uppfattning kring hur dessa båda ungdomsmottagningar jobbar med sexuell hälsa. Vi har genom vår studie kommit fram till att ungdomsmottagningarna har svårigheter i att främja alla ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, då ungdomsmottagningen i vår undersökning visat sig vara heteronormativ och främst riktar sig till heterosexuella tjejer. Ett besök på ungdomsmottagningen kan förbättras genom reflektion över personalens beteende. Utbildning och handledning för ungdomsmottagningens personal är viktig för att öka kvaliteten på dialog om sexuella frågor. Detta i sin tur kan göra de möjligt för personalen att ta upp frågor och arbeta förebyggande för att främja sexuell och reproduktiv hälsa.</p> / <p>As we share an interest in questions about sex and sexuality, and as we both see a future in working as sexologist´s, we chose youth health centres to be our primal area of work for this essay. The intention with this essay is to look more closely at two youth health centres, and their goals and guidlines for improving sexual health for the youth of today. Is there a difference between their goals and guidelines, and their actual area of work? Furthermore, we intend to compare and contrast the two youth health centres, and from an analytical perspective use the theories of queer and sex. For us, a rounded perspective was a priority. We have done nine interwievs with staff from two youth health centres on the west coast of Sweden. Through this empirical material, we have gained a perspective of how these centres are run concerning sexual health. Through our study we have reached the conclusion that youth health centres have difficulties in promoting sexual health of all young people, regardless of sex, as the two youth health centres our study covered is heteronormative and focuses on heteosexual girls. A visit at the youth health centre can be improved through reflection of the way the staff carry out their actions. Education and guidance for staff members are crucial to enhance the quality of the discourse and dialogue concerning the question of sexuality. In return, this can improve the possibility for staff members to raise questions and work preventionaly in the matter of sexual health and reproductive health.</p>

Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori. För oss var det viktigt att få se en helhet. Vi har genomfört nio intervjuer med personal på två av väst Sveriges ungdomsmottagningar. Med vår empiri har vi skapat oss en uppfattning kring hur dessa båda ungdomsmottagningar jobbar med sexuell hälsa. Vi har genom vår studie kommit fram till att ungdomsmottagningarna har svårigheter i att främja alla ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, då ungdomsmottagningen i vår undersökning visat sig vara heteronormativ och främst riktar sig till heterosexuella tjejer. Ett besök på ungdomsmottagningen kan förbättras genom reflektion över personalens beteende. Utbildning och handledning för ungdomsmottagningens personal är viktig för att öka kvaliteten på dialog om sexuella frågor. Detta i sin tur kan göra de möjligt för personalen att ta upp frågor och arbeta förebyggande för att främja sexuell och reproduktiv hälsa. / As we share an interest in questions about sex and sexuality, and as we both see a future in working as sexologist´s, we chose youth health centres to be our primal area of work for this essay. The intention with this essay is to look more closely at two youth health centres, and their goals and guidlines for improving sexual health for the youth of today. Is there a difference between their goals and guidelines, and their actual area of work? Furthermore, we intend to compare and contrast the two youth health centres, and from an analytical perspective use the theories of queer and sex. For us, a rounded perspective was a priority. We have done nine interwievs with staff from two youth health centres on the west coast of Sweden. Through this empirical material, we have gained a perspective of how these centres are run concerning sexual health. Through our study we have reached the conclusion that youth health centres have difficulties in promoting sexual health of all young people, regardless of sex, as the two youth health centres our study covered is heteronormative and focuses on heteosexual girls. A visit at the youth health centre can be improved through reflection of the way the staff carry out their actions. Education and guidance for staff members are crucial to enhance the quality of the discourse and dialogue concerning the question of sexuality. In return, this can improve the possibility for staff members to raise questions and work preventionaly in the matter of sexual health and reproductive health.

Barnavårdscentralen har som uppdrag att främja barnfamiljens hälsa. Ett holistiskt synsätt på hälsa innefattar även sexuell hälsa men det är oklart hur föräldrarnas sexuella hälsa uppmärksammas av distriktssköterskan på barnavårdscentralen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors tankar kring arbetet med föräldrars sexuella hälsa på barnavårdscentral. Sex distriktsköterskor och två barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen intervjuades enskilt med halvstrukturerad kvalitativ metod. En induktiv innehållsanalys användes för att utvinna meningsbärande enheter och därefter få fram koder som sammanställdes till kategorier. I resultatet framkom huvudkategorierna: bristande fokus på sexuell hälsa och möjligheter att göra mer samt sju underkategorier. Enligt distriktssköterskorna var en av orsakerna till att de inte fokuserade på arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa att det var ett känsligt ämne. De uppgav att de kände sig osäkra inför ämnet och detta kunde signaleras till föräldrarna. Distriktssköterskorna uppgav att de kunde lyssna om föräldrarna önskade samtala men att de inte trodde de var förstahandsvalet för föräldrarna. Distriktssköterskorna hade gott samarbete med andra professioner och kunde lämna över ansvaret till någon annan. Vidare uppgav distriktssköterskorna att de hade möjlighet att arbeta ännu mer med föräldrarnas sexuella hälsa. De uppgav dock att det saknades tydliga rutiner för det riktade arbetet mot föräldrarnas sexuella hälsa i verksamheten. Distriktssköterskorna såg möjligheter i föräldragruppen som de ansåg var ett betydelsefullt forum och att det fanns möjligheter att tillgodose föräldrarnas behov gällande den sexuella hälsan mer än de gör idag. För att förbättra arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa bör rutiner tydliggöras. Även ansvaret bör klargöras för att en holistisk vård, där föräldrarnas sexuella hälsa är inkluderad, ska kunna främjas på barnavårdscentral.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor globalt. Cancerdiagnosen, kirurgiska ingrepp, kemoterapi, strålning och hormonella behandlingar kan orsaka livslånga förändringar i patientens sexuella hälsa. Syfte: Belysa kvinnors psykologiska upplevelser kring sin sexuella hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie var konstruerad av 11 artiklar från två databaser. Sex kvalitativa, tre kvantitativa och två mixad-metod artiklar. Artiklarna analyserades och granskades. Skillnader och likheter identifierades och ett resultat sammanställdes. Resultat: I studiens resultat framkom att majoriteten av kvinnor med bröstcancer upplevde försämrad sexuell hälsa, negativ kroppsbild, påverkad parrelation, känslomässig påverkan i samband med diagnos och behandlingsamt kunskapsbrist relaterat till sexuell rehabilitering som resulterade i fem kategorier. Slutsats: Studiens resultat synliggjorde flera psykologiska aspekter som kvinnor med bröstcancer kunde uppleva kring sin sexuella hälsa. Bröstcancerns diagnos och behandlingar bidrog till försämrad upplevd sexuell hälsa, mer sexuell stress och försämrat sexliv. Den ändrade kroppen var svår att acceptera eftersom det fanns en önskan att både känna sig och verka ”normal”. Många kvinnor fruktade en negativ reaktion av sin partner, vilket oftast uteblev. Bröstcancer kunde även lyfta positiva aspekter i parrelationer. Det fanns ett behov av kunskap om sexuell rehabilitering samt hur operation och behandlingen kunde påverka kroppsbilden

No description available.

No description available.

No description available.