Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället. Det finns ingen speciell typ av våldtäktsman utan det kan vara vem som helst. Grupperna är upprörda över samhällets hantering av det sexualiserade våldet och hur kvinnor ständigt känner en vardagsrädsla då deras rörelsefrihet i det offentliga rummet hämmas. Det sexualiserade våldet har också blivit normaliserat bland respondenterna och skuldbeläggande och skam står i fokus.

No description available.

Bakgrund: Många individer utsätts för sexuellt våld i barndomen. Sexuellt våld kan leda till stora konsekvenser i vuxenlivet. Dessa konsekvenser kan både vara fysiska, psykiska och sociala. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer som varit utsatta för sexuellt våld i barndomen upplevde att de påverkats i vuxenlivet. Metod: Studien hade en kvalitativ metod som baserades på sex självbiografier och två biografier. Dessa biografier valdes ut med hjälp av databasen Libris, internetbokhandels sidan Adlibris och sökmotorn Google. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två olika teman. Dessa var Kroppsliga konsekvenser – tankar, kropp och själ som hade fem subteman och Social påverkan som hade sex subteman. Konsekvenserna av det sexuella våldet i barndomen påverkade de vuxna individerna på olika sätt och många led av depressioner, dålig självkänsla och hade ett självskadebeteende. Slutsats: Sexuellt våld i barndomen gav fysiska, psykiska och sociala konsekvenser i vuxenlivet. Resultatet visade att det både fanns skillnader och likheter mellan individerna. Kunskap om de olika konsekvenserna behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge de utsatta individerna hjälp och stöd.

Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemområdena är inom socialt arbete kring sexuellt våld, utifrån några yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frågeställningar ämnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gällande hur sexuellt våld hanteras av olika instanser i samhället samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning påverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare ämnade studien besvara om informanterna ansåg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle påverka deras arbete med målgruppen. Studiens syfte och frågeställningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angående om rättstillämpningen påverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemområden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Innehållsanalys har tillämpats för att analysera datainsamlingsmaterialet. Både vid insamlingen av datainsamlingsmaterialet samt vid analysen av det empiriska materialet har studiens radikalfeministiska teorianknytning aktualiserats.  Studiens resultat antydde att det finns ett flertal olika problemområden inom socialt arbete med kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Samhällsinstansers bristande hantering av sexuellt våld beror, enligt informanterna, på att det föreligger en kunskapsbrist om sexuellt våld hos samtliga samhällsinstanser. Samtliga informanter anförde att nuvarande sexualbrottslagstiftning har en negativ inverkan på deras arbete med målgruppen. Detta då rättstillämpningen saknar tillräcklig kunskap om sexuellt våld, vilket leder till att rättsliga bedömningar utgår från snedvridna föreställningar om sexuellt våld. Informanternas åsikter skiljde sig dock åt gällande ett eventuellt införande av en samtyckesreglering, somliga förespråkade införandet medan andra var kritiskt inställda gentemot en samtyckesreglering. Studien belyser bristen på kunskap kring problematiken inom socialt arbete med sexualbrottsoffer. Detta uppmärksammande är relevant för att påvisa behovet av att genomföra studier kring hur problematiken kan motverkas. Vidare belyser studien behovet att förbättra olika samhällsinstansers hantering av sexuellt våld.

No description available.

Sexuellt våld har förekommit frekvent i krig genom historien. På senare år har FN publicerat en rad olika publikationer som fastslår att sexuellt våld förekommer som taktik och strategi i krig. Detta är intressant ur ett krigsvetenskapligt perspektiv, inte minst med tanke på att detta är något som Svenska förband kan komma att möta i en kommande insats. Uppsatsen syftar till att beskriva hur sexuellt våld kan ta sig form i väpnade konflikter samt att undersöka hur sexuellt våld kan betraktas som strategi och taktik. Förhoppningen är att uppsatsen ska belysa infallsvinklar och aspekter av ämnet som behöver mer forskning. Studien bygger på kvalitativ analys och utgår från ett källmaterial bestående av litteratur. Uppsatsen kategoriserar och problematiserar begreppet sexuellt våld och visar att sexuellt våld har ett samband med både strategi och taktik på ett direkt och ett indirekt sätt. Sexuellt våld har förekommit som strategi i många konflikter men strategi har också ett mer indirekt förhållande till förekomsten av sexuellt våld. Sexuellt våld som strategi och taktik är, trots att det belysts mer på senare år, inte ett nytt fenomen och bör betraktas som en integrerad del av krigföringen.

Bakgrund: Var tredje kvinna utsätts någon gång i livet för sexuellt våld. Sjuksköterskans och akutmottagningens förmåga och kunskap att möta och ta hand om dessa patienter en viktig del i omhändertagandet. Som utsatt, att bli bemött och få den hjälp som behövs samt att som sjuksköterska känna sig trygg och säker i sin roll vid omhändertagandet är en nyckel för att kunna minska och lindra lidande.   Syfte: Att belysa utmaningar i mötet mellan sjuksköterskan och den sexuellt våldsutsatta patienten på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts.  Resultat: Studien visade att många sexuellt våldsutsatta patienter upplever känslor av skam och skuld efter övergreppet. Den vården de får efter övergreppet betyder mycket för deras fortsatta återhämtning. Patienterna beskriver både varma och empatiska möten med vårdpersonal, samt möten där de känt sig utelämnade och åsidosatta. Sjuksköterskorna beskriver en stor osäkerhet i omhändertagandet av de sexuellt våldsutsatta kvinnorna. Brist på tid, kunskap och resurser tas upp som utmaningar i vårdandet. De sjuksköterskor som kontinuerligt möter dessa patienter lider ofta av utbrändhet och sekundärt trauma.  Slutsats: Sjukvården brister gällande att ge rätt verktyg till sjuksköterskor för att kunna utföra ett adekvat omhändertagande till sexuellt våldsutsatta patienter. Patienternas rehabiliteringsprocess är mycket beroende av den vård som erhålls efter övergreppet. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att de inte ha rätt kunskap att vårda dessa patienter, medan de som är erfarna på området i stället upplever utbrändhet och sekundärt trauma pga. den emotionella påfrestningen som jobbet innebär.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuellt våld är ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige utan hela världen. Kvinnor i världen känner en stor rädsla till att bli utsatta för sexuellt våld. Att bli utsatt för sexuellt våld är en väldig traumatisk upplevelse och kan ge både fysiska och psykiska skador, akut efter övergreppet med även på lång sikt. Därav har vårdpersonal en viktig roll i att ge stöd till kvinnorna och hjälpa dem att återhämta sig efter övergreppet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sexuellt våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal. Metod: För att besvara syftet användes en beskrivande design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Tiovetenskapliga artiklar som var av kvalitativ design som var publicerade från år 2000 och framåt användes. De databaser som användes för sökning av artiklar är CINAHL, Cochrane, PsycINFO och PubMed.Katie Erikssons teori om lidande används som teoretisk referensram. Resultat: Denna studie visade att kvinnorna upplevde att det fanns bristande information och ville havalmöjligheterunder mötet med vårdpersonal. De uppskattade när de fick stöd från vårdpersonal. Känsla av skuld och skam kände kvinnorna och vårdpersonal kunde medföra dessa känslor. Kunskap hos vårdpersonalen är bristfällig, mer utbildning och träning bör ges till vårdpersonal så de kan omhänderta sexuellt våldsutsatta kvinnor på bästa möjliga sätt.  Slutsats: Det finns en stor förbättringspotential i vården i hur sjukvårdspersonal ska bemöta och omhänderta en sexuellt våldsutsatt kvinna. De flesta kvinnorna beskrev hur bemötandet och vården varit otillräcklig, vårdpersonal behöver förbättra sina kunskaper om hur denna typ av patienter ska bli bemötta. Därför bör mer träning och utbildning ges till sjukvårdspersonal för att kunna ge det bästa möjliga stödet till de sexuell våldsutsatta kvinnorna. Det behövs mer forskning inom området.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka insatser som kan erbjudas för kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld inom en kommun i norra Sverige. Vidare undersöker studien hur olika verksamheter samverkar kring sexuellt våld samt eventuella utvecklingsmöjligheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med verksamheter som arbetar med kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld. Intervjuerna har sedan analyserats med analysmetoden grounded theory. Slutsatserna som framkommer i denna studie är att det finns samstämmighet bland informanterna om att det råder en generellt god samverkan. Det framkommer även att det finns utvecklingsmöjligheter i kommunikationen mellan informanternas verksamheter men även utveckling för gemensamma riktlinjer och styrdokument i arbetet med sexuellt våld.