Sexual violence has long been portrayed as an inevitable side effect of warring. The phenomenon constitutes a complex dynamic of shifting power structures and arbitrary gender expectations. Conflict-related sexual violence operates within different social contexts where the female body becomes a battlefield where dominance and superiority are sought. The following paper is formulated as an interdisciplinary case study where a feminist framework and social constructivism are used to examine the multifaceted phenomenon of conflict-related sexual violence. The aim of the study has been to delve into underlying factors to its prevalence in the conflicts of Democratic Republic of Congo and Bosnia Herzegovina. Furthermore, the curtailed agency of women is elucidated when analyzing the repercussions of conflict-related sexual violence, which poses as the second question of the study. The result of the study reveals that the prevalence of sexual violence as a military strategy is not caused by single-issue factors, rather by interconnected elements such as patriarchal notions, power structures and gender normative behaviour. To conclude, the phenomenon has an extensive destructive capacity and affects several societal levels where the current study enhances previous research by its adoption of an interdisciplinary perspective that integrates the embedded practices of gender repression and military strategies.

This study problematizes the fact that media is part of creating the reality of which the society relies on. More specific it focuses on former chief of police Göran Lindberg and medias reports about him before he was arrested for sexual asult, versus after. The purpose of the study was to see how identity is constructed in news media, and also how that affect the public perception of sex offenders. It also makes a comparison between a daily newspaper and a tabloid newspaper. To answer the questions of this study semiotics and narrative analysis was used. These methods were combined with theories about journalistic writing such as framing and media logic put together with theories about story-telling. These theories and methods were chosen for their accuracy and suitability on the subject. News articles about the former chief of police Göran Lindberg was selected and divided into three sections based on time periods relevant to the events. After that the selection was narrowed down to include three articles from each period and each newspaper. These articles were analysed to see how news media uses story-telling to form identity with the tools provided by the selected theories and methods. In conclusion this study shows that media construct the identity of Göran Lindberg in a similar way of how characters are constructed in fictional stories. This contributes to a reproduction of a general perception that the most occurring sexual offender is some kind of monstrous outsider and not in fact the common man, when, at the same time, research show that most sexual abusers are known to their victim.

Studiens syfte var att undersöka pressens rapportering gällande sexuellt våld. Särskilt fokus lades på hur pressen beskrev könstillhörighet, etnicitet och rättsväsendet. Vi undersökte även pressens rapportering i relation till Nils Christies teori om ideala offer. Detta studerades genom en kritisk diskursanalys och i studien har vi analyserat 100 artiklar om sexuellt våld från fyra rikstäckande svenska tidningar under perioden 1 april 2009 till 1 april 2016. Analysen resulterade i att tre övergripande diskurser identifierades. Dessa diskurser valde vi att benämna gärningspersonen som kalkylerande och manipulativ, brottsoffrens utsatthet och rättsväsendets brister. Resultaten visade att såväl gärningspersoner som offer beskrevs stereotypt i största delen av materialet och att könstillhörighet ofta var centralt i dessa beskrivningar. Vi fann också att rättsväsendet ifrågasattes och ofta framställdes på ett negativt sätt. De viktigaste slutsatserna var att stereotypa framställningar, makt och nyhetsvärde var närvarande i pressens rapporteringar. / Title: Sexual violence – as described in the Swedish press The purpose of this study was to examine the press coverage concerning sexual violence. Particular focus was placed upon the descriptions of gender, ethnicity and the justice system. Furthermore we did also examine the press coverage in relation to Nils Christies theory of ideal victims. This was examined by the use of critical discourse-analysis and in the study we analyzed 100 articles concerning sexual violence taken from four swedish nationwide issued magazines during a period dating from 1st of April 2009 until 1st of April 2016. The analysis resulted in the identification of three overall discourses which we chose to name the calculating and manipulative perpetrator, the vulnerable victim and judicial shortcomings. The results showed that both perpetrators and victims were described in a stereotypical way throughout most of the material and that gender often were a central part of these descriptions. We also found that the justice system were questioned and often portrayed in a negative way. The most important conclusions were that stereotypical portraying, power and newsworthiness were present in the press coverage.

Det sexuella våldet är en globalt omfattande svårighet och ett folkhälsoproblem för kvinnor. Det råder en tystnadskultur kring ämnet som grundar sig i skuld och skam hos offret. Detta leder till att få vågar söka hjälp eller anmäla sina upplevelser. Barnmorskor anses dock vara en profession relevant att anförtro sig till vid besvär av sexuell karaktär. Barnmorskor innehar dessutom magisterexamen i sexuell och reproduktiv hälsa. Trots det tyder äldre studier på att barnmorskor upplever en osäkerhet kring att bemöta om frågor om våld. De anser att de saknar kunskap och tydliga riktlinjer. Syftet med studien var att ta del av barnmorskors erfarenhet av att möta patienter som blivit utsatta för sexuellt våld. Studien riktade sig till barnmorskor i västra Sverige som arbetar på en barnmorske- och/eller ungdomsmottagning. Studien bygger på intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Barnmorskorna upplevde att dialog i en trygg miljö var värdefullt för att patienterna skulle anförtro dem sina upplevelser. Barnmorskorna ansåg att det fanns omständigheter som försvårade deras möten, de såg ett värde i att arbeta personcentrerat och att verksamheten tillät ett flexibelt arbetssätt. Barnmorskorna i studien upplever inte att det är svårt att ställa frågan om sexuellt våld. En lyhördhet inför subtila signaler bör dock finnas då många patienter inte vågar berätta om sina upplevelser på grund av rådande tystnadskultur i samhället. Barnmorskorna upplever att tillräckligt med avsatt tid för patienten, samt stöd och samarbete med andra professioner, underlättar vårdandet.

Sexuellt våld är ett ämne som sällan lämnar någon oberörd. Hur vi talar om sexuellt våld förändras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna från kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Utifrån en teoriram bestående av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berättelser om det våld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berättelser konstruerar sin identitet, men också vilka konsekvenser de beskriver att våldet fått för hur de upplever sina livsvillkor. Att berätta om våldet och att hantera konsekvenserna av våldet beskrivs och skildras av intervjupersonerna som en fortgående process. De beskriver att de fortfarande, flera år efter våldet, påverkas av det våld de utsatts för, men att sätt som våldet påverkar dem på förändras med tiden. Kvinnorna beskriver även att vilka berättelser som blir möjliga att berätta varierar beroende på kontext. Genom att betona sammanvävningar av maktordningar som rör ålder och kön vill denna studie bidra till forskningen om sexuellt våld genom ett intersektionellt perspektiv på utsatthet. Resultatet av studien visar att även år 2015 är sexuellt våld ett tabubelagt ämne, och att intervjupersonerna konstruerar både kollektiv och individuell identitet på olika sätt i relation till våldet. / Sexual violence is a subject that rarely leave anyone unaffected. How we talk about sexual violence does however change over time. The purpose of this qualitative interview study is to address the question of sexual violence, and to this by giving voice to women that have been victims of sexual violence. By applying a dialogic and thematic narrative analysis, the aim of this thesis is to highlight the subject of sexual violence from the women’s own perspective. The interviewees narratives about how and if they talk about the violence with others, and how they perceive the consequences of the violence is analyzed within a framework of social constructionist and feminist theory. The study highlights how women through stories construct their identity, but also what consequences they describe that the violence has had on how they perceive their living conditions. To tell about the violence and to address the consequences of the violence is by the interviewees described as an ongoing process. They describe that, several years after the violence occurred, they are still affected by the sexual violence they have been subjected to. The way the violence affect them is however also depicted as changing over time. The women also disclose that they perceive their possibilities of sharing narratives of sexual violence with others as something that depends on context. By emphasizing how power structures regarding not only gender but also age this study also contribute to research on sexual violence by applying an intersectional perspective on vulnerability. The result of the study shows that even in the year of 2015, sexual violence is a taboo subject, and that the interviewees construct both collective and individual identity in different ways in relation to the violence.

Sexuellt våld förekommande i konfliktområden drabbar så väl kvinnor som män. Dock råder en situation då de drabbade männen faller i skuggorna i nyhetsrapporteringen och de drabbade kvinnornas röster ljuder starkare. Syftet med uppstasen är att undersöka nyhetsrapporteringen i sex olika internationella nyhetsmedier för att utreda hur det sexuella våldet mot män i Demokratiska Republiken Kongo framställs. Undersökningen har en teoretisk ansats i ett genusperspektiv kopplat till manlighet. Det analytiska ramverket som valts att användas är en kvalitativ  textanalys. / Sexual violence occurring in areas of conflict affects as well women as men. However, there is a situation where the affected men fall in the shadows and the affected women's voices sounds stronger threw the crowd. The purpose of the paper, is to investigate news reporting in six different international newsmedia to investigate how sexual violence against men in the Democratic Republic of Congo reflects abused men. The survey has a theoretical approach from a gender perspective linked to masculinity. The analytical framework chosen is a qualitative text analysis.

Syftet med den här uppsatsen är att identifiera vilka diskurser som är aktuella kring våldtäkt samt att undersöka om Thordis Elva genom sin biografi På andra sidan förlåtelsen En sann historia synliggör tendenser till en förändrad diskurs och vad den i så fall skulle kunna innebära. Arbetet med studien har utgått från boken som kom ut under våren 2017 och genom ett diskursanalytiskt angreppssätt har frågor ställts till materialet för att hitta lämpliga teorier och metoder för analysen. Ur ett språkvetenskapligt, performativt och genusteoretiskt tvärvetenskapligt perspektiv har en kvalitativ analys utförts i tre nivåer enligt den modell Fairclough tagit fram inom den kritiska diskursanalysen. På mellannivån har den diskursiva praktiken analyserats genom begreppssamling där flytande signifikanter identifierats med hjälp av konstruktion av möjliga och omöjliga ekvivalenskedjor. På textnivå har två systemisk-funktionella analyser utförts. I den första av dessa har processtyper och deltagare analyserats ur den del av texten där författaren talar med sin våldtäktsman om det han gjorde mot henne sexton år tidigare. Den andra textuella analysen räknar hennes respektive hans repliker och ord i direkta anföringar i samma del av texten. Den tredje nivån – sociala praktiker – har undersökts genom sammankoppling av diskursiv praktik och bakomliggande teori med tidigare forskning. Resultatet visar en svag tendens till förändring av den diskursiva praktiken kring våldtäkt. Genom biografin dekonstrueras hegemoniska begrepp som offer–förövare-dikotomin, skam och skuld samt ansvar. Här erbjuds nya sätt att tala kring våldtäkt och personer som utsatts eller som utsatt. Problematisering, dekonstruktion och adderande av perspektiv synliggör och ifrågasätter en bakomliggande social diskurs med hög interdiskursivitet till patriarkala strukturer som hegemoniskt genomsyrar juridiska diskurser, mediadiskurser och andra diskurser kring våldtäkt.

Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig. Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna. Det sexuella materialet skapar en känsla av intimitet i behandlingsrummet som behandlarna ibland är oroliga för ska upplevas som invaderande av klienterna. Behandlarna talar om vikten av att kunna härbärgera klienternas svåra upplevelser, men det framgår också att det ibland är särskilt svårt att härbärgera sexuellt våld. Behandlarna upplever ibland en svår balansgång i arbetet med sexuellt våld, som bland annat handlar om att aktivt lyfta material som kan väcka skam och känslomässig smärta och samtidigt upprätthålla allians. Trots många berättelser om ett gott arbete med det sexuella våldet leder dessa utmaningar ibland till situationer när behandlarna mer eller mindre medvetet undviker att arbeta aktivt med det sexuella våldet. Behandlarna kan vilja skydda sig själva eller sina klienter från de negativa känslor och den kontrollförlust som samtal om sexuellt våld kan innebära. Det kan också handla om att skydda behandlingsrelationen från det potentiella hot som skam och sexualitet kan innebära. / Studies shows that sexual violence is a particulary difficult subject for both victims and professionals to talk about, most victims do not get any professional help to work through the experience. There is a particular lack of knowledge och research regarding the area sexual violence in partner relationships. The aim of this study is to investigate if counsellors affective responses in working with sexual violence influences how they deal with sexual violence in treatment. Through interviewes with counsellors who work specifically with violence in partner relationships, and thereby can be assumed to meet many both victims and perpetrators of sexual violence, the study contributes to put light on some of the challenges and difficulties that the subject brings. The study shows that sexual violence is an area that can trigger negative affects in counsellors. Those who work with victims speaks somewhat more about psychic pain and powerlessness while anger and shame chiefly is mentioned by those who work with perpetrators. The sexual content contributes to a feeling of intimacy in treatment whitch the counsellors sometimes worry will be percieved as invading by klients. The counsellors talk about the importance to harbour the difficult experiences of the klients, but also about the sometimes added difficulty to harbour sexual violence. They also experience a sometimes hard balancing act between lifting material that can be shameful and painful on one hand, and keeping the alliance intact on the other. Those challanges sometimes contributes to situations where the counsellors, more or less deliberately, avoids workning actively with the sexual violence. The councellors sometimes want to protect themselves or their clients from the negative feelings or the sense of loss of control that the sexual and violent material may entail. It can also be a matter of protecting the treatment relationship from the threat that shame and sexuality may entail.

Sexuellt våld bland ungdomar har den senaste tiden varit ett omdiskuterat ämne. Trots att den självrapporterade utsattheten är högst bland unga kvinnor i åldrarna 16-24, pekar forskning på att ungdomars utsatthet för sexuellt våld inte tas på lika stort allvar som vuxnas. Syftet med vår studie är att fördjupa kunskapen om ungdomars utsatthet för sexuellt våld. För att uppnå en fördjupad kunskap inom området efterfrågar vi professionellas erfarenheter och kunskap om ungas utsatthet samt vilket stöd professionella kan erbjuda ungdomar. För att besvara syftet med vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod. Vårt resultat visar att ungdomar idag söker stöd angående deras utsatthet för sexuellt våld i allt högre utsträckning än vad de gjorde förr. De professionellas handlingsutrymme påverkar vilket stöd ungdomar får. Sociala medier, pornografi och en bristande sexualundervisning är faktorer som de professionella identifierar och menar påverkar förekomsten av sexuellt våld bland unga.

Pornografi konsumeras dagligen av många, samtidigt ses det som en riskfaktor för milda attityder till sexuellt våld. Pornografins skadliga konsekvenser är omdiskuterat och det föreligger brister gällande kunskapen om dess samband med sexuella attityder. Den aktuella studien syftade till att undersöka attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till pornografikonsumtion och kön. En tvärsnittsdesign användes och datainsamling genomfördes via en webbenkät där totalt 449 respondenter deltog (130 män; 319 kvinnor). Resultatet påvisade ett signifikant positivt samband mellan attityder till sexuellt våld och pornografikonsumtion bland män men inte bland kvinnor. En signifikant skillnad i attityder påvisades mellan de med hög respektive låg pornografikonsumtion bland kvinnor men inte bland män. Män hade mildare attityder till sexuellt våld och högre pornografikonsumtion än kvinnor. Slutligen hade de som ofta konsumerade pornografi med våldsinslag mildare attityder än de som sällan gjorde det. För att motverka pornografins skadliga konsekvenser är ett förslag att reglera produktion och konsumtion av pornografi, samt satsa på normkritisk sexualundervisning i skolan. / Pornography is daily consumed by many, at the same time it is regarded as a risk factor for more positive attitudes towards sexual violence. The harmful consequences of pornography is controversial and there is a lack of knowledge regarding its relationship with sexual attitudes. The purpose of the present study was to examine attitudes toward sexual violence against women related to pornography consumption and gender. A cross-sectional study design was used and the data were collected through an online survey with a total of 449 respondents (130 men; 319 women). The results showed a significant positive relationship between attitudes toward sexual violence and pornography in men but not in women. A difference between those who had a high respectively low pornography consumption were found in women but not men. Men had more positive attitudes toward sexual violence and also reported a higher consumption compared to women. Finally, individuals who often consumed violent pornography had milder attitudes than those who rarely did so. To counteract the harmful consequences of pornography, a suggestion is to regulate the production and consumption of pornography as well as investing in norm-critical sexual education in school.