No description available.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att jämföra aktiefonders avkastning i  relation till tagen risk för tillväxtmarknaderna Afrika, Ryssland och en mer mogen marknad i detta fall Sverige åren 2008-2011. Metod: Till detta arbete används kvantitativ metod med deduktiv ansats. Information har samlats in i form av sekundärdata såsom fondernas kvartal avkastning från Morningstar. Teori: Standardavvikelse, Sharpekvot och Modigliani-Modigliani måttet används för utvärdering. Slutsats: Studien visar att den Svenska mogna marknadens aktiefonder har högst avkastning och lägst risk. Medan fonder med placering i den mer etablerade tillväxtmarknaden Ryssland har högst risk men varken högst eller lägst avkastning i förhållande till Afrika- och Sverigefonderna. Fonderna som investerar i den nyetablerade tillväxtmarknaden Afrika har låg risk likt Sverigefonderna men även låg avkastning. Samtliga fonder utom en hade negativt värde på Sharpekvot. Däremot presterade samtliga valda fonder sämre i relation till Stockholmsbörsens index (SIXRX) enligt Modigliani- Modigliani måttet.

I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jämförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgång på Stockholmsbörsen mellan åren 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna står sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer håller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier på fonders prestationer, där perioderna bestäms utefter marknadens upp- och nedgångscykler kan resultat tydligare framställas om aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jämför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning än index i perioder av uppgångar men att de går bättre än index i nedgångar. Vidare finner vi inga tydliga samband på att prestationerna håller i sig över tid. Vi ser även svaga tendenser på att stora fonder (över fyra miljarder kronor i fondförmögenhet) presterar bättre än mindre fonder.

Bakgrund: Under flera årtionden har handeln med aktier och värdepapper moderniserats och utvecklats. En investerare kan idag placera en order för att köpa en aktie över hela världen. Investerare letar alltid efter nya aktier att investera för att maximera sin avkastning dock medför detta en risk. Att analysera en investering kan göras på flera olika sätt där Sharpekvoten är en av flera sätt att analysera på. Tidigare har Sharpekvoten oftast använts vid analys av fonder och inte aktier och i tidigare forskning används Sharpkvoten flitigt men flera olika parametrar används då. Syfte: Studiens syfte är att undersöka skillnaderna i portföljer med aktier med låg risk kontra portföljer med aktier med hög risk och se vilken av dessa typer av portföljer som gett bäst avkastning, i förhållande till den risk som tagits. Sharpekvoten kommer att användas som ett nyckeltal för att svara på syftet. Metod: Studien har behandlat aktier på den Svenska, Amerikanska och Japanska marknaden och på dess Large- och Small cap marknader. Utifrån den data som har samlats in har en kvantitativ studie utförts för att sedan analyserats i förhållande med de teorier och studier som har berörts. Studien har även kompletterats med intervjuer för att bredda analysen och tänkanden kring hur investerare agerar vid hög risk aktier. Resultat: Sharpekvoten är högre på den svenska och japanska marknaden på respektive lands large cap samt 1st section. Intervjuerna som gjordes gav svaret att den bästa strategin är att differentiera sin aktieportfölj och att högrisk aktier endast bör utgöra en liten del av portföljen. I analysen framkommer det att sharpekvoten inte kan ge ett entydigt svar på förhållandet avkastning och risk, då det är vår uppfattning att avkastningen påverkas av en mängd andra faktorer.

Under början av 2000 – talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler. Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer. Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 – 2007. De fonder vi valt att undersöka är Sverigefonder, Nordenfonder, Europafonder och Globalfonder. Resultatet visar att de fonder som förvaltats av bankerna under denna period presterat bättre än fondbolagens fonder. Genom att ta del av tidigare forskning finner vi ett antal aspekter som kan vara förklaringen till dessa skillnader i fondprestation. Några av dessa är att bankerna har något lägre förvaltningsavgifter vilket visat sig positivt för fondens utveckling, fondstorlek är även det något som har betydelse för framtida utveckling och inflödet av nytt kapital påverkar framtida utveckling. Det finns alltså ett antal aspekter som man bör ha i åtanke vid valet av fond genom att försöka ta reda på dessa signaler kan man investera i fonder som har goda förutsättningar att prestera bättre än andra.

ABSTRACT TITLEThe investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market. COURSEBachelor Thesis in Finance KEYWORDSHedge funds, Hedge fund strategies, Swedish hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return The Thesis Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.

Syftet med uppsatsen ar att undersöka hur svenska pensionsfonders riskjusterade avkastning påverkas av fondförmögenheten. Detta undersöks p.g.a. att det genomförs stora förflyttningar av pensionskapitalet just nu, tack vare att man nu får göra dessa förflyttningar av sin tjänstepension. Studien har ett urval av 25 pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper hos respektive förvaltare undersöks; en aktiefond, en blandfond samt två olika räntefonder. Historisk data har tagits fram för att kunna mäta sambanden mellan riskjusterad avkastning och fondförmögenhet. Resultatet som studien kom fram till är att det endast råder ett mycket svagt positivt samband mellan fondförmögenhet och prestation hos de utvalda fonderna. Detta visar att fondförmögenheten inte har så stor betydelse i sitt pensionsval. Slutsatsen man kan dra av detta är att fondförmögenheten har olika påverkan på fondernas prestation beroende på vilken fondtyp man är ute efter. Vill man placera i exempelvis aktiefonder vid sitt pensionsval kan man tänka på att de mindre fonderna i studien har presterat något bättre än de stora och vill man placera i blandfonder behöver man inte ta någon vidare hänsyn till fondförmögenheten. / The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds' risk-adjusted returns are affected by fund assets. This is because it´s implements large movements of the pension capital right now, mostly because it´s legal to move your pension right now. The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Historical data has been been developed to measure the relationship between risk-adjusted returns and fund assets. The results of the study concluded that there is only a very weak positive correlation between fund assets and performance of the selected funds. This shows that the fund assets is not so great significance in your choice of the pension. The conclusion we can draw from this is that fund assets have different effects on funds performance depending on what type of fund you are looking for. If you want to invest in equity funds in your choice of pension, you can have in mind that the smaller funds in the study has performed slightly better than the large ones and if you want to invest in balanced funds you don’t have to take any further account of fund assets.

I studien undersöks relationen mellan svenska aktiefonders risknivå och avgift. Hypotesen tar utgångspunkt gällande förhållandet mellan avkastning och risk, där en hög avkastning kan tänkas innebära ett högre risktagande. Det bör medföra att en fonds avkastningskrav ökar i takt med avgiften och således även risknivån i fonden. Risknivån baseras på de underliggande tillgångarnas volatilitet och mäts genom metrikerna, Sharpekvot, standardavvikelse och beta. För att genomföra studien används regressionsanalys mellan de tre olika metrikerna och avgift. Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan Sharpekvot och avgift, vidare påvisas även ett statistiskt signifikant positivt samband mellan standardavvikelse och avgift som varierar beroende på hur många år standardavvikelsen är beräknad efter. Båda dessa skattningar indikerar således att det finns ett samband mellan risk och avgift hos en fond. Däremot är de skattningar som görs mellan beta och avgift ej signifikant vilket medför att hypotesen försvagas. Studien konkluderar därmed att det finns anledning att spekulera kring ett samband mellan fondavgift och risk men huruvida sambandet är kausalt eller ej är utanför studiens omfattning.

Svenskarnas sparande ökar för varje år samtidigt som det finns en mängd olika möjligheter att investera sitt kapital. Ett av de vanligaste alternativen är fonder där det investerade kapitalet sedermera investeras av en förvaltare i olika underliggande tillgångar. Även utan det obligatoriska premiepensionssystemet har majoriteten av svenska befolkningen sparande i fonder. Den här studien undersöker hur riskjusterad- och faktisk avkastning påverkar förändring i nettoflöde, som är in- och utflödet av kapital i en fond. Urvalet består av elva svenska fonder med exponering mot Sverige och USA. Hypoteserna har för avsikt att testa ifall det finns någon skillnad mellan riskjusterad avkastning och faktisk avkastning kopplat till förändringar i nettoflöde. Vidare undersöks om det finns någon skillnad av sambandet mellan förändringar i nettoflöde och riskjusterad avkastning för fonder exponerade mot Sverige respektive USA. Resultatet kunde inte styrka hypoteserna men trots det visade modellerna på intressanta samband som öppnar upp för vidare forskning.

<p><strong>Syfte:</strong></p><p>Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden.</p><p> </p><p><strong>Teoretisk referensram:</strong></p><p>Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong></p><p>Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer.</p><p> </p><p><strong>Empiri:</strong></p><p>Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser.</p><p> </p><p><strong>Analys:</strong></p><p>Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen.</p><p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong></p><p>På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts. Medan det på aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet varit uppfyllda.</p>