Seven out of ten Swedes save voluntarily in funds, and if premium pensions and pension savings are taken into account, almost all adults save. In recent years, there has been a growing interest in sustainable funds, with more than a third choosing a sustainable fund to invest in. There is a disagreement in the existing research as to whether sustainable funds are a better option than conventional ones.  The study examined whether sustainable funds underperformed conventional funds on the variables of return, standard deviation and Sharpe ratio. The study's measurement period covered 21 April 2019 to 21 April 2024, for Swedish-registered funds in the industrial sector. The study conducted a quantitative approach using t-tests and regression analyses to examine performance across categories. The study obtained secondary data from Morningstar and used the Morningstar Sustainability Rating to categorise the funds. Funds with a rating of 1-3 were defined as conventional and sustainable as those with a rating of 4-5.  From the data collected in the study, the authors concluded that the t-test between conventional and sustainable funds was significant based on the standard deviation variable, while the other variables were not significant. Like the t-test, the regression analysis between sustainability ratings and standard deviation was significant and the other regressions were not significant. The study does not find that sustainable funds are characterised by lower returns, higher risk or lower risk-adjusted returns compared to conventional funds. / Sju av tio svenskar sparar frivilligt i fonder och tar man hänsyn till premiepensionen och pensionssparande så sparar nästan alla vuxna. Under de senare åren har det växt fram ett intresse för hållbara fonder, där mer än en tredjedel har valt en hållbar fond att investera i. Det finns en oenighet i den befintliga forskningen huruvida hållbara fonder är ett bättre alternativ än konventionella.  Studien undersökte om hållbara fonder presterade sämre än konventionella fonder utifrån variablerna avkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. Studiens mätperiod avsåg 2019-04-21 till 2024-04-21, för svenskregistrerade fonder inom industrisektorn. Studien genomförde en kvantitativ ansats med hjälp av t-tester och regressionsanalyser för att undersöka prestationen mellan kategorierna. Studien inhämtade sekundärdata från Morningstar och har använt Morningstar Sustainability Rating för att kategorisera fonderna. Fonder som innehar 1-3 i betyg definierades som konventionella och hållbara som innehar 4-5 i betyg.  Av studiens inhämtade data, konstaterade författarna att t-testet mellan konventionella och hållbara fonder var signifikant utifrån variabeln standardavvikelse medan de övriga variablerna inte var signifikanta. Likt t-testet var regressionsanalysen mellan hållbarhetsbetyg och standardavvikelse signifikant och de övriga regressionerna var ej signifikanta. Studien kan inte konstatera att hållbara fonder kännetecknas av en lägre avkastning, en högre risk eller en lägre riskjusterad avkastning gentemot konventionella fonder.

Aim:The purpose of this study is to investigate whether an investor will have to s acrifice their expectations of return by investing in a responsible way. Theory: The thesis is based on the efficient market hypothesis through the modern portfolio theory to make it possible to test whether the investor will have to sacrifice return after taking into account of the risk. To measure the risk-adjusted return we used Sharpe ratio, the Modigliani-Modigliani (M2), Jensen's alpha, which later on is the basis for the study's results and conclusion. Method: The study is a quantitative survey with a deductive approach where the selected theories determined what data is collected. Based on these theories we construct a hypothesis that this study later intended to test. Data was collected from Bloomberg. Conclusion: The study shows that several ethical indexes have a higher return while at the same time showing a higher risk-adjusted return. This higher risk-adjusted return is not statistically significant except for a few of the measured markets. The study also shows that the ethical indexes generally have a lower 𝛽, which can be interpreted as a lower systematic risk. Meanwhile the tracking error / active risk is higher and the screened indexes therefore should not be compared with say, index funds. When taken into account the longer period active risk levels match actively managed funds. As in previous studies, this study did not show any significant difference in risk-adjusted returns but a higher risk.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning. Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats. Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen. Slutsatsen är då att en investering i olika geografiska placeringar diversifierar risken mer. Exempelvis en investering i en svensk fond och en latin amerika fond.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return. Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law. The aim is also to see how AP1-AP4 risk-adjusted returns compare to the four Sweden funds risk-adjusted returns according to modern portfolio theory. Theory: Morningstar Rating, Treynor ratio, Sharpe ratio, Jensen's Alpha, Standard Deviation, Beta. Conclusion: The risk-adjusted performance measures used in this study shows that there are clear differences between the two fund groups, where the AP-funds performed worse than the Sweden funds in every measurement. The study shows that the pension funds do not reach their goals over the five-year period, in four of the five time intervals listed in the study. In summary, the study shows that pension funds have a lower risk-adjusted return than the four bank Sweden funds and that the pension funds have not achieved their goals.

In recent times, the popularity of hedge funds has undoubtedly increased. There are shared opinions on whether hedge funds generate absolute rates of returns and whether they provide a strong alternative investment to mutual funds. This thesis aims to examine whether hedge funds with different investment strategies create absolute returns and if certain investment strategies outperform others. This thesis compares hedge funds risk-adjusted rate of return towards mutual funds, such as mutual funds, to see if certain investment strategies are more lucrative than the corresponding investments in terms of excess returns to corresponding indices. An econometric approach was applied to search for significant differences in risk-adjusted returns of hedge funds in contrast to mutual funds. Our results show that Swedish hedge funds do not generate as high risk-adjusted returns as Swedish mutual funds. In regard to the best performing hedge fund strategy, the results are inconclusive. Also, we do not find any evidence that hedge funds violate the effective market hypothesis. / Hedgefonder har den senaste tiden ökat i popularitet. Samtidigt finns det delade meningar huruvida hedgefonder genererar absolutavkastning och om de fungerar som bra alternativ till traditionella fonder. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida hedgefonder skapar absolutavkastning samt om det finns investeringsstrategier som presterar bättre än andra. Denna uppsats jämför hedgefonders riskjusterade avkastning med traditionella fonder, för att på sätt se om en viss investeringsstrategi ar mer lukrativ i termer av överavkastning i förhållande till motsvarande index. Vi har använt ekonometriska metoder för att söka efter statistiskt signifikanta skillnader mellan avkastningen för hedgefonder och traditionella fonder. Våra resultat visar att svenska hedgefonder inte genererar högre risk-justerade avkastningar än svenska aktiefonder. Våra resultat visar inga signifikanta skillnader vad gäller avkastning mellan olika strategier. Slutligen finner vi heller inga bevis för att hedgefonder går emot den effektiva marknadshypotesen

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019. År 2020 hade bolag med lågt ESG-betyg en betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än bolagen med högt betyg. Diskrepansen på avkastning var stor till fördel för de bolag med låga ESG-betyg, undantaget för branschen Råvaror (Energi) som visade på ett motsatt samband. / Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and risk-adjusted return in 2019. In 2020, companies with low ESG rating generated a significantly higher return and risk-adjusted return than companies with high ratings. The discrepancy in stock returns was large in favor of the low ESG ratings, apart from the Raw material (Energy) industry, which had an opposite relationship.

Bakgrund: En stor andel av de svenska invånarna sparar idag i fonder. De senaste åren har utbudet av fonder ökat allt mer, dels genom antalet fondbolag samt spridningen över olika marknader. Fonder allokerade mot tillväxtmarknader, Emerging Markets samt Frontier Markets, är en av de fondtyper som fått större uppmärksamhet på sistone. På grund av lägre grad av transparens från dessa marknader har investerare inte tillgång till lika mycket finansiell information från tillväxtmarknader, de ses även som mindre effektiva jämfört med de mer utvecklade marknaderna. Tillväxtmarknadsfonder tenderar även att ta ut höga avgifter för förvaltningen. Det för oss vidare till att analysera hur förvaltare av tillväxtmarknadsfonder lyckas med sina investeringar sett till den årliga avgift de tar ut för sin förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur sambandet ser ut mellan fonders årliga avgifter och den riskjusterade avkastningen hos fonder med full allokering mot tillväxtmarknader kategoriserade inom Emerging Markets samt Frontier Markets. Metod: Genom studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka samband mellan flertalet variabler mot den beroende variabeln, Total Expense Ratio. Vi har hämtat in månadsdata från ett urval av 50 fonder via Thomson Reuters som vi sedan analyserat genom nyckeltal samt regressioner. Slutsats: Studiens resultat tyder på att det finns ett negativt samband mellan fondernas riskjusterade avkastning och dess årliga avgift. Vi ser att fonderna med högre avgift tenderar att resultera i en lägre riskjusterad avkastning. / Background: Today most of the swedes saves in mutual funds. The past few years we have seen an increase in the supply of mutual funds. Funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets has gotten more attention as well. These markets have a lower grade of transparency and has a lack of financial information compared to more developed markets. Studies has shown that they are also less efficient than the developed. Mutual funds in Emerging Markets tends to charge higher fees for their management. These factors make it interesting to analyze how the trustees of the mutual funds succeed in their investments related to the Total Expense Ratio that they charge. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between mutual funds’ Total Expense Ratio and their risk adjusted return for funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets. Methodology: The authors have used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of this study. We have gathered data by observing 50 mutual funds and retrieved the data from Thomson Reuters. We have then analyzed the data by calculating key ratios and by regression analysis. Conclusion: The results of this study show that there is a negative relationship between mutual funds’ total expense ratio and their risk adjusted return. We note that mutual funds with higher expense ratios tends to result in lower risk adjusted return.

Bakgrund: Historiskt har många faktorer spelat roll för investerare vid val av investering, framförallt betydande har varit faktorerna finansiell prestation och finansiella prognoser. Under de senaste åren har en rad nya faktorer tagit mer plats och ESG-faktorer har blivit några av de viktigaste aspekterna, både för investerare och andra intressenter. ESG står för Environmental, Social och Governance och är ett mått på investeringens hållbarhet. Även om det ofta diskuteras om ESG som ett helhetsbetyg, så är det mer sällan man diskuterar varje kriterium var för sig. I denna studie har E, S och G separerats för att undersöka om det är hållbarhet inom ett visst område som är mer gynnsamt än ett annat för att uppnå högst riskjusterad avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilket kriterium av E, S och G som genererar högst riskjusterad avkastning på OMXSPI. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och grundas på en kvantitativ undersökningsmetod. All data har inhämtats från Refinitiv Eikon och man har sedan använt statistiska metoder och skapat regressionsanalyser för att undersöka variablernas samband. Variabeln som används för att mäta riskjusterad avkastning är sharpekvoten. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan betyget för S året 2018 och riskjusterad avkastning. Resterande år och kriterium finns det både positiva och negativa samband, men inget av dessa är signifikanta. / Background: Historically, many factors have played a role for investors when making decisions about an investment, especially significant have been the factors regarding financial performance and financial forecasts. In recent years, a number of new factors have become important, such as ESG factors. Those have become some of the most important aspects, both for investors and other stakeholders. ESG stands for Environmental, Social and Governance and is a measure of the sustainability of an investment. Although ESG often is discussed as an overall rating, it is less common to discuss each criterion separately. In this study, E, S and G have been separated to investigate whether sustainability focus in one specific area is more favorable than another to achieve the highest risk-adjusted return. Purpose: The purpose of this study is to investigate which criterion of E, S and G that generates the highest risk-adjusted return on OMXSPI. Methodology: The study has a deductive research approach and is based on a quantitative research method. All data were obtained from Refinitiv Eikon and statistical methods with regression analysis were created to investigate the relationship of the variables. The variable used to measure risk-adjusted return is the sharpe ratio. Conclusion: The results of this study show that there is a statistically significant positive relationship between the grade for S year 2018 and risk-adjusted return. The remaining years and criteria have both positive and negative relationships, but none of these are significant.

Titel: Portföljförvaltarens kamp mot index Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera aktiv fondförvaltning genomriskjusterad avkastning. Metod: En kvantitativ studie har genomförts för att uppfylla syftet och besvara studiensfrågeställning för undersökningsperioden 2018–2022. Riskjusterade prestationsmåtten somanvänds är jensens alfa, sharpe- och treynorkvoten. Empiriskt resultat: Studien är baserad på 21 aktivt förvaltade fonder som är registrerad iSverige. Vidare har dessa fonder placeringsinriktning på industrisektorn samt har 80% av sittinnehav på svenska aktier. Slutsats: Mer än hälften av alla fonder genererade ett positivt jensens alfa. Dock visar etttvåsidigt t-test att inget alfavärde var statistiskt signifikant med både 90% och 95%konfidensgrad.Nyckelord: Riskjusterad avkastning, Aktiv fondförvaltning, Treynokvot, Sharpekvot, Jensensalfa, Marknadsindex, Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Modern Portföljteori. / Title: Fund manager’s battle against index. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze active funds through riskadjusted returns. Methodology: The study uses a quantitative research method with data from secondarysources that contains fund’s net asset value (NAV). The research period of this study is 2018 to 2022. The study uses jensens alpha, treynor- and sharperatio as risk adjusted measurements. Empirical foundation: This study uses 21 active mutual funds that are registered in Sweden.The mutual funds that were obtained has an investment strategy that focuses on industry.Furthermore, these mutual funds have 80% holdings in Swedish stocks. Conclusion: More than half of the active mutual funds generated a positive jensens alpha.However, according to a two-sided t-test of a 90% and 95% confidence level, none of themutual fund’s alpha showed to be statistically significant and therefore no conclusions weremade.

Sustainability has become a major societal trend and interest in sustainable investments has increased among investors. The purpose of this study is to investigate how sustainability affects Swedish funds' returns and risk. Since research on the impact of sustainability on funds focuses mostly on investments outside Sweden, this study has limited itself to Swedish funds to fill the gap in research. The study analyzes 67 Swedish funds during 2015-2019 using various models such as CAPM, Fama-French three-factor model and Sharpe ratio. Furthermore, the funds' sustainability is measured using Morningstar's sustainability rating. Results show no signs of linear regression between sustainability and results from different models and the results of the study are not statistically significant. Thus, the study concludes that it is not sustainability that affects risk and return among the Swedish funds, but there may be other factors that have not been taken into account in this study. However, previous research shows that sustainable funds perform better and are more stable during times of crisis. This study has not examined the Swedish funds during times of crisis, but this may be an interesting topic for future research. / Hållbarhet har blivit en stor samhällstrend och intresset för hållbara investeringar har ökat bland investerare. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbarhet påverkar Sverigefonders avkastning och risk. Eftersom forskning kring hållbarhetens påverkan på fonder fokuserar mestadels på investeringar utanför Sverige har denna studie avgränsat sig till Sverigefonder för att fylla luckan i forskningen. Studien analyserar 67 Sverigefonder under 2015-2019 med hjälp av olika modeller såsom CAPM, Fama-French trefaktormodell och Sharpekvot. Vidare mäts fondernas hållbarhet med hjälp av Morningstar hållbarhetsbetyg. Resultat visar inga tecken på linjär regression mellan hållbarhet och resultat från olika modeller samt studiens resultat är inte statistiskt signifikanta. Därmed är studiens slutsats att det inte är hållbarhet som påverkar på risk och avkastning bland Sverigefonderna utan det kan vara andra faktorer som inte tagits hänsyn till i denna studie. Däremot visar tidigare forskning att hållbara fonder presterar bättre och är mer stabila under kristider. Denna studie har inte undersökt Sverigefonderna under kristider men detta kan vara ett intressant ämne för framtida forskning.