<p>Drying laundry has become a huge consuming factor of energy in residential areas through drying machines as tumble dryers and cabinet dryers. In USA the increasing use of drying machines in households increased from 40% during the 1970 to 80% in the 1990, which correspond to a usage of approximately 76 million drying machines.</p><p>The European market for drying cabinets is not huge. It is mainly Scandinavia that is using cabinet dryers for drying laundry these days. Nowadays cabinet dryers that use hoses to evacuate humid air out the building are developed in the market. Asko Cylinda AB has developed a new condenser cabinet dryer out of a regular cabinet dryer. With the new condenser cabinet dryer no hoses are required because the drying process take place in a closed recirculation system. Several openings at the back of the condenser cabinet dryer make it possible to dry laundry horizontal in different sections.</p><p>In this thesis the condenser cabinet dryer has been studied in a simulation program that is called Comsol MultiPhysics. A 2-dimensonal model was created where the airflow patterns and temperature distribution in the dryer was simulated. On the basis from the basic model of the dryer several modifications was created to attain knowledge of which modifications contributes to an improved airflow pattern.</p><p>The temperature distribution in the condenser cabinet dryer is uneven in the sections according to the simulations the air distribution is good in section 2 and 3 in the basic model. The factor that has the largest impact on the air distribution is the air stream that flows up at the back inside the cabinet, the air stream restrains a part of the hot air jet from the openings at the back. Case 1.1 is the modification that created the best airflow profile, which contributed to an even temperature distribution. In the modification the textiles were used to cover up the space at the back of the cabinet to eliminate the air stream to flow up between the textile and the openings. The effect transport between the textile and the air increased with 50 % at several sections when the modification was carried out according to case 1.1.</p><p>This study is a good basis for further studies in simulation of airflow and temperature distribution in the condenser cabinet dryer. The next step in the study is to create a 3-dimensional model of the cabinet. With this study the 3-D model could be accomplished easier by using parameters from the 2-D model as data on the boundaries. By doing so the system could be delimited, this would reduce the use of computer capacity.</p> / <p>Torkning av kläder har med tiden utvecklats till att bli en stor faktor av energiförbrukning i bostadsområden genom maskiner som bl. a. torktumlare och torkskåp. I USA ökade användningen av torkmaskiner i hushåll från 40% under 1970 till 80% i 1990, vilket motsvarar en användning av ca 76 miljoner torkmaskiner.</p><p>Marknaden för torkskåp är inte stor i Europa. Det är främst Norden som använder torkskåp för torkning av kläder. I dagsläget tillverkas s.k. avluftarskåp, d.v.s. det krävs en slang ut ur huset för att evakuera den fuktiga luften. Asko Cylinda AB har på senare tid utvecklat ett nytt kondensorskåp av ett sådant avluftarskåp. Med det nya kondensorskåpet behövs det inte någon evakueringsslang ut ur huset eftersom torkningen sker i ett recirkulerande system. Gälarna i bakkanten av torkskåpet möjliggör plantorkning eftersom luften skickas in i flera sektioner.</p><p>I uppsatsen har kondensorskåpet studerats i ett simuleringsprogram som kallas Comsol MultiPhysics. En 2-dimensionell modell skapades där bl.a. luftströmningsbilden och temperaturfördelningen i skåpet simulerades. Utifrån grundmodellen skapades ett antal modifieringar på kondensorskåpet för att erhålla kunskap om vilka modifieringar som ger bättre luftflödesbilder.</p><p>Temperaturfördelningen i kondensorskåpet är ojämn enligt simuleringarna då luftdistributionen är bäst i sektion 2 och 3 i grundmodellen. Faktorn som har störst påverkan på luftströmningsprofilen är den uppströmmande luften vid baksidan av skåpet, luften bromsar upp den varma luftstrålen ut från gälarna. Fall 1.1 är modifieringen som skapa den bästa luftströmningsprofilen vilket bidrog med en jämnare temperatur-fördelning. I modifieringen användes textilerna för att täppa igen ytorna vid baksidan av kondensorskåpet för att eliminera uppströmmande luft framför gälarna. Effekttransporten mellan textilen och luften ökade med upp till 50 % på flera sektioner då grunduppställningen modifierades enligt fall 1.1.</p><p>Studien i denna rapport är ett bra underlag för fortsatta studier inom simulering av luftströmningen och temperaturfördelningen i kondensorskåpet. Nästa steg i studien är att konstruera en 3-dimensionell modell av skåpet. Med hjälp av den här studien kan en 3-D modell underlättas genom att använda parametrar från 2-D modellen som indata på randvillkor. Genom det kan systemet avgränsas för att minimera 3-D modellens konsumtion av dataminne.</p>

<p>Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.</p>

This research project studies the feasibility of developing and applying an integrated field simulator to simulate the production performance of an entire oil or gas field. It integrates the performance of the reservoir, the wells, the chokes, the gathering system, the surface processing facilities and, whenever applicable, gas and water injection systems. The approach adopted for developing the integrated simulator is to couple existing commercial reservoir and process simulators using available linking technologies. The simulators are dynamically linked and customized into a single hybrid application that benefits from the concept of open software architecture. The integrated field simulator is linked to an optimization routine developed based on the genetic algorithm search strategies. This enables optimization of the system at field level, from the reservoir to the process. Modeling the wells and the gathering network is achieved by customizing the process simulator. This study demonstrates that the integrated simulation improves currentcapabilities to simulate the performance of an entire field and optimize its design. This is achieved by evaluating design options including spread and layout of the wells and gathering system, processing alternatives, reservoir development schemes, and production strategies. Effectiveness of the integrated simulator is demonstrated and tested through several field-level case studies that discuss and investigate technical problems relevant to offshore field development. The case studies cover topics such as process optimization, optimum tie-in of satellite wells into existing process facilities, optimal well location, and field layout assessment of a high pressure high temperature deepwater oil field. Case study results confirm the viability of the total field simulator by demonstrating that the field performance simulation and optimal design were obtained in an automated process with reasonable computation time. No significant simplifying assumptions were required to solve the system and tedious manual data transfer between simulators, as conventionally practiced, was avoided.

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.

Studien fokuserar på vilken inverkan ett anbuds riskavsättning har på ett projekts riskhantering och vad som kan förbättras med avseende på riskhanteringen vid anbud. Det finns många definitioner av risk är men i denna studie menas huvudsakligen ”kombinationen av sannolikhet för en viss händelse och dess konsekvenser” med betoning på oönskade negativa händelser. Produkten av sannolikheten och konsekvens används flitigt för att beräkna förväntad riskkostnad när konsekvensen är uttryckt i pengar. En intervju med en Risk Manager från ett stort industriprojekt har genomförts för att ta del av dennes erfarenheter från sin profession. Bland annat framkom det under intervjun att anbudet ibland överlämnas till den som efterfrågat anbudet innan en fullständig riskanalys har gjorts. Det framkom även att riskkostnaderna som inkluderas i anbudet ibland justeras ner från en tidigare bedömning. Bland annat analyseras anledningarna till att detta sker samt konsekvenserna av dessa justeringar. Även om målsättningen med studien var att fokusera på ett stort industriprojekt har det visat sig finnas både likheter och olikheter mellan stora och små projekt, vilket är en av de reflektioner som diskuteras i det avslutande kapitlet. Preliminära slutsatserna är bland annat att bedömningen av riskkostnader inför anbudet är av mycket stor vikt för genomförandet av projektet samt att det behövs gemensam terminologi och tydlighet kring risker i projektet. En annan preliminär slutsats är att riskanalysen bör genomföras tidigt inför ett anbud för att kunna sänka pris mot kund eller få möjligheten till större vinst alternativt ges ökad förmåga att hantera oönskade händelser.

Interest in the implementation of AGV-systems (Automated Guided Vehicle) has in recent decades increased. The reason is that it allows companies to perform reliably and secure internal transport while reducing the need of personnel. It is one of todays most advanced and complex material handling system that can independently make their own decisions regarding flow paths and traffic control. An AGV-system consists of transport units carrying cargo from point A to point B, and communicates using a computer. The purpose of this study is to develop a model on how to proceed in order to design an AGV system in heavy industry. The model is tested by a case study of a company in the metal industry to determine if the model works and gives the correct result. Relevant literature has been collected through scientific articles, books. In order to find relevant information, a flow mapping on Billet preparation of Sandvik AB was performed. The information was summarized in a situation analysis. In order to design the AGV system, we found that analytical approach and simulation was according to the literature's most successful approaches. By using these methods in the theoretical model and adjust their performance against one another the results from the model should be a sufficiently accurate reflection of the design needed to serve the Billet preparation.

Outokumpu håller på att investera fem miljarder kronor i verket i Avesta, investeringan ska vara klar år 2015. Investeringen innebär en förändring i företagets försörjningskedja. Detta innebär konsekvenser för flödet genom verket. Den här rapporten syftar till att undersöka hur materialflödet ska styras genom verket, samt att identifiera problemområden som kan uppstå och ge förslag till lösningar på dessa. Denna studie har dels bedrivits genom fältstudier i form av intervjuer och observationer, dels genom en simuleringsstudie som behandlar verkets flöde från slipning till färdigställning. Data som har använts i simuleringsstudien är till exempel lagernivåer, ledtider och beläggningsgrader. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:- Hur ser nuläget ut på Avesta Jernverk utifrån teoretiska analysmetoder och analys av observerade problem?- Vilka problem (höga lagernivåer, trånga sektorer och så vidare) kan Avesta Jernverk möta i och med investeringen Projekt 2015 och hur kan dessa hanteras?- Vilka blir konsekvenserna för flödet i och med Projekt 2015 vid ett antal olika scenarion, se avsnitt \ref{s:experimentering}?- Hur skulle ett scenario behöva se ut för att flödet ska klara av den framtida ökade produktionstakten?    I nulägesanalysen framkom brister i framförallt informationsflödet. Detta beror till största del på att olika datasystem används i olika delar av flödet. Det identifierades också ett dåligt samarbete vad gäller samplanering mellan de olika linjerna och detta är något vi efterfrågar. I dagsläget ser vi dock inget större behov av detta eftersom många linjer lider av materialbrist. Simuleringen visade att kapaciteten i Färdigställningen inte räcker till för det framtida flödet. Ett förslag på ett optimalt flöde ges där takten för de trånga sektorerna är satta för att hålla ett jämnt flöde. Våra förslag inför framtiden innefattar bland annat en modell på hur samplanering skulle kunna ske via en så kallad "`Flödesplanerare"' för att undvika översvämning av framförallt Färdigställningen, som har visat sig vara en trång sektor. Vi efterfrågar också ett integrerat datasystem för att öka förståelsen och samarbetet mellan de olika byggnaderna på verksområdet. Vi ser också en snedfördelning i kapacitet mellan de olika linjerna, vilket vi rekommenderar att man tar i beaktande när den nya investeringen ska fördelas så att inte onödiga trånga sektorer uppstår. Slutligen hoppas vi att rapporten varit till hjälp för Outokumpu och att simulering kan komma att bli ett framtida verktyg för företaget. / Outokumpu is currently investing five billions Swedish Kronor at their steelwork in Avesta, the investment should be finished 2015. The investment means substansial changes in the supply chain at Avesta works. This will lead to consequences regarding the material flow through the steelwork. The purpose of this report is to investigate how the material flow should be handeled, and to identify possible areas of problem that could occur and suggestions of how they could be solved. This study has partially been done with field studies and interviews, and partially with a simulation study from the grinding to the completion of the products. From the simulation values such as storage levels, lead times and usage levels of the machines have been mesaured. From this the following questions have been formulated:- What is the current state at Avesta Jernverk based on theoratical thesis and field observed areas of problem?- What problems (high storage levels, bottlenecks etc.) could Avesta Jernverk face with this new investment in the year 2015 and how should these be handeled?- What consequences will a few specific scenarios have on the material flow in the year 2015, see section \ref{s:experimentering}? - How would a scenario have to look like in order to be able to handle the increased future material flow? In the current state analyze we found areas to improve regarding the information flow. The problems main cause is that different data systems are used in different part of the steelwork. We also identified signs of lacking interwork between different lines of production and this is an area that we strongly recommend to be improved. In the current state the main problem though, is the lack of production material. The simulation study showed that the capacity for Färdigställningen is too low to be able to handle the future material flow. A suggestion for an optimized material flow is given where the bottleneck production lines have been given a rate of production in order to keep a even material flow. Our suggestions for the future includes a model for co-planning between different lines of production called "`Flödesplanerare"' which will help to prevent flooding of mainly Färdigställningen, an identified bottleneck. We also suggest an integrated data system to improve the understanding and interwork between the different buildings at the steelwork. We have also identified an uneven capacity between the different lines of production, which is something that we recommend is taking under consideration when the investment is divided through the steelwork, in order avoid unnecessary bottlenecks. In conclusion we hope that this report has been to use for Outokumpu and that simulation will be a future tool for the company.

No description available.

Examensarbetet är utfört på avdelningen för Fluida och mekatroniska system vid Linköpings universitet i uppdrag åt Sunfab Hydraulics AB. Höga ljudnivåer är en stor nackdel vid användning av hydrauliska system. Ofta är det hydraulmaskiner av deplacementtyp som står för en stor del av ljudemissionerna. Eftersom maskinerna arbetar med stora tryckskillnader uppstår flödespulsationer vid in- och utlopp som fortplantar sig vidare i systemet. Dessa medför påfrestningar på maskinen som kan leda till läckage eller haveri. Flödespulsationer kan delas upp i två delar; kinematiska och kompressionsberoende. De kinematiska pulsationerna beror på det begränsade antalet cylindrar och kolvarnas varierande hastighet. På grund av oljans kompressibilitet uppstår pulsationer när cylindertrycket hastigt växlar mellan trycknivåerna. Arbetet har resulterat i en modell i programmet HOPSAN som kan simulera flödesdynamiken i en axialkolvmaskin med fast deplacement av typen bent-axis. I modellen kan bland annat ventilskivans geometri förändras för att studera hur flödespulsationerna påverkas vid olika driftspunkter. Simuleringsmodellen har med två-mikrofon metoden validerats för en maskin med deplacement 47.1 cm3/varv. Mätutrustningen som använts är anpassad för pumpar vilket innebär att vid mätningarna på motorlocket kördes maskinen som pump. För att underlätta tillverkningen av krypspår borras små hål vid dess spets. Dessa finns implementerade i modellen för att undersöka hur flödespulsationerna påverkas. Simuleringar påvisar ett större läckflöde mellan njurarna vilket resulterar i en liten minskning av den volymetriska verkningsgraden vid låga varvtal. För att bättre kunna använda modellen till utveckling av befintliga maskiner borde Sunfab se över om hålen kan tas bort. För- och nackdelar med stängd respektive öppen geometri kan undersökas i modellen. Den senare innebär att ett korsande flöde mellan hög- och lågtryckssidan tillåts. Simuleringar visar att vid låga varvtal är den volymetriska verkningsgraden lägre för motorlock med öppen geometri. Stängd geometri ger bättre startmoment på grund av frånvaron av läckflöde men ger däremot större flödespulsationer. Optimering av krypspåren visar att maximala tvärsnittsarean kan justeras lite för att minska amplituden av flödespulsationerna.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna för montering av ett styrskåp av modell Motoman NX100 NOC1. För detta användes simuleringsprogrammet DELMIA. Roboten som användes nådde inte alla montage om skåpet var stationärt. Därför prövades först ett antal olika förslag för att lösa detta problem genom att transportera skåpet. Det koncept som bedömdes som mest pålitligt användes sedan för att skapa en mer ingående simulering. Detta koncept bygger på en U-formad transportbana med växlingssektioner. Skåpet transporteras först så att montage kan ske på dess framsida. När skåpet har transporterats runt till motsatt sida om roboten, kan montage utföras på skåpets baksida. Konceptet inkluderar montering av skåpets huvudkomponenter. Utrymmeskrav för hantering och infästning av komponenter undersöktes. Montering av kablage är relativt tidskrävande att modellera i DELMIA, så detta var därför inte möjligt att genomföra inom projektets omfattning. Därför har det utelämnats från simuleringen. Roboten som användes var Motoman SDA10, vilken består av två armar. Detta har använts för att undvika verktygsväxling och specialverktyg. Robotens ena arm sköter hantering av komponenter med ett vakuumgripdon. Den andra armen hanterar två olika skruvdragare med hjälp av ett fingergripdon. Den ena skruvdragaren har skruvmatning, medan den andra används för efterdragning. Båda skruvdragare har handtag anpassade för robotens fingergripdon. I konceptet ingår en lösning för att montera komponenter på skåpets dörr, i det fallet att dörren redan har monterats på skåpet. En analys gjordes för att finna vilka svårigheter som finns hos en manuell montering av styrskåpet. Förslag på anpassningar togs fram, där avsikten var att förenkla skåpets montage. Analysmetoden som användes var Product Design for Assembly av Boothroyd G. &amp; Dewhurst P. (1991). Tidsuppskattningarna som togs fram med hjälp av denna metod visade att cykeltiden kan reduceras med 24% genom att implementera anpassningsförslagen. Tidsuppskattningarna är dock endast baserade på montage av skåpets huvudkomponenter. Montering av kablage inkluderas inte i tiderna, då det är utanför omfattningen av detta projekt. Vissa av anpassningarna avser att minska antalet skruvtyper som används vid komponenternas infästning.