1 |
Psykisk sjukdom : Ur ett anhörigperspektivSelander, Filippa, Björnholm, Daniel January 2015 (has links)
Bakgrund: Schizofreni, depression och bipolär sjukdom är exempel på psykiska sjukdomar som ofta kräver behandling. Dessa kan ha påverkan på hälsa och välbefinnande. Psykisk sjukdom drabbar inte bara den som insjuknar. För de anhöriga som lever runt omkring den sjuke är livet inte alltid så lätt. Vardagen förändras och det egna livet åsidosätts. Även om det inte alltid sker i praktiken, ser många värdet i att involvera patientens anhöriga i vården. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en person med psykisk sjukdom. Syftet avgränsades i frågor om hur anhöriga upplever mötet med vården, hur deras hälsa påverkas samt hur de rådande samhällsattityderna påverkar deras situation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier, vilka analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna som de anhöriga hade sammanfattades i fyra kategorier: En förändrad livssituation, Känsla av att bli sviken av vården, Skam- och skuldkänslor och Kraft att härda ut och fortsätta kämpa. Slutsats: Denna studie visar att de anhöriga i stor utsträckning påverkas när någon individ i familjen blir psykiskt sjuk. Studien visar också att detta faktum inte alltid tas i beaktning av vårdpersonalen. Författarna anser att anhörigperspektivet måste lyftas och tillåtas en större plats i utbildningsprogram för vårdpersonal och ute på arbetsplatser.
|
2 |
"Det är som en magnet, en stor stark, vanebildande magnet": En studie av medberoende i svenska självbiografierKvamme, Edvin January 2016 (has links)
Medberoende är ett begrepp som används för att beskriva livssituationen för personer som lever nära någon som befinner sig i missbruk. Begreppet myntades i 80-talets USA och har tack vare självhjälpsrörelser och självhjälpslitteratur för anhöriga till missbrukare fått stor spridning. Sedan 90-talet används medberoende-begreppet även i Sverige. Medberoende har ofta definierats som en sjukdom eller en diagnos likvärdig existerande beroendediagnoser. Trots att medberoende idag inte är en formell diagnos har medberoende blivit en del av hur allmänheten förstår vad det innebär att vara anhörig till någon som befinner sig i missbruk. Användandet av begreppet medberoende har av forskningen kritiserats för att lägga skulden för missbruket på de anhöriga vilket har lyfts fram vara ett skuldbeläggande som riskerar att slå särskilt hårt mot kvinnor. Under de senaste tjugo åren har det i Sverige trots den kritik som begreppet har nåtts av publicerats ett flertal självbiografier om medberoende vilka grundar sig i egna erfarenheter av att leva nära någon som befinner sig i missbruk. Då det saknas forskning om hur medberoende beskrivs i svenska självbiografier undersöks i denna studie hur det berättas om medberoende i svenska självbiografier. Genom narrativ metod har berättelser om medberoende i fem svenska självbiografier analyserats. Berättelserna om medberoende har sedan teoretiserats utifrån teoribildning kring (1) Medikalisering, (2) Kvinnans sjuklighet i ett historiskt perspektiv och (3) Kvalitativ simulering och tankefigurer i skönlitteratur och självbiografier. Resultatet av analysen visar att medberoende i de analyserade självbiografierna till viss del förstås som en sjukdom, men att medberoende också kan förstås som situationsbundet. Resultatet visar också att medberoende förknippas med kvinnor i de fall det förstås som en sjukdom. Slutligen visar resultatet även att erfarenheten av att vara medberoende är en erfarenhet som i stor utsträckning är präglad av en känsla av ensamhet.
|
3 |
KVINNORS UPPLEVELSER EFTER ATT HA DRABBATS AV BRÖSTCANCER. : En litteraturstudie baserad på självbiografierLarsson, Nathalie, Magnusson, Viktor January 2013 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag 15-20 kvinnor av bröstcancer. För de kvinnor som drabbas är det vanligt med starka känslor såsom ångest, rädsla och chock. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Data har samlats in från fem självbiografier skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Dataanalysen är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien visar att kvinnor som drabbats av bröstcancer går igenom en mycket känsloladdad tid. Rädsla, tomhet och ångest är vanligt förekommande känslor. Under sjukdomstiden visar studien att goda relationer till familj, vänner, vårdpersonal och andra drabbade, har en avgörande roll för välbefinnandet. Dessutom framkommer det att information om sjukdomen skapar trygghet och lugn. Flera av kvinnorna beskriver att de fått nya perspektiv på livet efter att de fått diagnosen bröstcancer. Slutsats: Kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer är väldigt individuella. Det som får en kvinna att känna lidande kan få en annan att känna välbefinnande. Som sjuksköterska är det av stor vikt att känna till att varje människas livsvärld är unik och att vården måste anpassas därefter.
|
4 |
FÖRÄLDRARS KAMP MELLAN LIDANDE OCH VÄLBEFINNANDE : - En litteraturstudie om föräldrar som lever med ett cancersjukt barnJohansson, Jenny, Västlund, Julia January 2012 (has links)
Bakgrund: Varje år drabbas många föräldrar av stor sorg när deras barn får obotlig cancer. Föräldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istället barnets, vilket kan leda till en psykisk ohälsa hos föräldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att få insikt och kunskap om föräldrarnas situation för att kunna hjälpa och stötta dem på bästa sätt. Målet är att föräldrarna ska ha en stabil psykisk hälsa och på så vis vara starka i sin föräldraroll. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer. Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex självbiografier, som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv, analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt påfrestande, att smärtsamt försöka närma sig det som kommer att hända - brist på kontroll, isolering till följd av förändrad roll i livet, en förnekelse som övergår i acceptans, att vara stark i sin föräldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands. Slutsats: Föräldrarnas livsvärld förändrades drastiskt och de kämpade mellan lidande och välbefinnande. I början av sjukdomsförloppet upplevde föräldrarna en förnekelse som bidrog till ett större lidande. Tids nog övergick förnekelsen till acceptans, vilket medförde mindre lidande och mer välbefinnande. Föräldrarna gjorde allt för sina barn i detta skede.
|
5 |
Leva på lånad tid : En litteraturstudie baserad på självbiografier om palliativa patienters upplevelser av sin sista tid i livet.Bylin, Samantha, Nyman, Linda January 2014 (has links)
No description available.
|
6 |
Mitt ansvarsfulla liv : En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoendeBoström, Lisa, Wihlborg Hansson, Caroline January 2014 (has links)
Bakgrund: Alkohol är en stor riskfaktor för uppkomst av många sjukdomar. Det påverkar också det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohälsa, uppväxt med missbrukande föräldrar och kulturen är faktorer som påverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar både välbefinnande och lidande. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende. Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Data samlades in från sju självbiografier skrivna av personer med alkoholberoende. Analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom att alkoholen påverkade hela den alkoholberoendes livsvärld. Både med välbefinnande, lidande samt att omgivning, arbete och ekonomi tog skada. Olika strategier byggdes upp för att dölja beroendet. Anledningarna till att dricka var många, det fanns alltid ett skäl till att dricka. Slutsats: En alkoholberoendes livsvärld innehöll både ett välbefinnande och ett lidande. Alkoholen skapade en ond cirkel där den alkoholberoende drack för att dämpa lidande och uppnå välbefinnande. Ju mer alkohol desto mer lidande, vilket krävde mer alkohol och så vidare. Genom ökad förståelse och mer kunskap om alkoholism kan det skapas en större möjlighet att på bästa sätt kunna möta och hjälpa människor med ett alkoholberoende.
|
7 |
"JAG DÖR!" : En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med panikångestRydh, Clara, Karlsson, Frida January 2017 (has links)
Bakgrund:Cirka 350 miljoner människor världen över lider av psykisk ohälsa. Panikångestinnefattar isolerade panikattacker och diagnosen paniksyndromär en av de vanligast förekommande diagnoserna.På grund av att psykisk ohälsa anses vara tabu blir människor som lever med panikångestofta bemötta med fördomar. Fördomaroch de begränsningar och konsekvenser som panikångest orsakar gör att livet och vardagen för den drabbade påverkas.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa människors upplevelser av att leva med panikångest.Metod: En kvalitativ studie baserad på sex självbiografier som handlar om människors upplevelser av att leva med panikångest. Samtliga självbiografier granskades med hjälp av en mall för källkritik av tryckt text. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att människor med panikångest upplevde en känsla av att förlora kontrollen. Vardagen förändrades och begränsades markant efter att panikångesten blivit en del av livet. Relationen med nära och kära påverkades och längtan över förståelse och professionell hjälp fanns. Mötet med vården blev i många fall en negativ upplevelse när bemötandet var fördomsfullt och präglat av okunskap. Slutsats: Panikångest är ett tillstånd som berör hela människan.Människor med panikångest måste därför bli bemötta med ett helhetstänk som innebär att sjuksköterskan tar hänsyn till både kropp och själ. För att kunna tillämpa en god individanpassad vård och ge patienterna ett bra bemötande krävs ytterligare forskning som går djupare in på människors olika upplevelser av hur det är att leva med panikångest
|
8 |
När livet inte blir som man tänkt sig : En kvalitativ studie om cancerpatienters upplevelse av välbefinnande och livsglädjeToghroli, Roxane, Dumbuya, Maimona January 2015 (has links)
Bakgrund: Cancer är idag en vanligt förekommande sjukdom i alla dess former. I samband med en cancersjukdom förändras en människas livssituation och det uppstår ett stort psykiskt lidande för patienten. Det kan då vara svårt att uppleva välbefinnande och livsglädje. Syfte: Syftet var att undersöka vad som kan bidra till att patienter upplever välbefinnande och livsglädje i samband med en cancersjukdom. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av fem självbiografier och en manifest innehållsanalys gjordes. Resultatet är uppbyggt efter de meningsbärande enheter som valts ut från självbiografierna (Granskär och Höglund-Nielsen, 2013). Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudkategorier, samt sex underkategorier som beskrev bidragande faktorer till upplevelsen av välbefinnande och livsglädje hos cancerpatienter. Dessa presenteras som; Kärlek: Stöd och omtanke från nära och kära. Förtroende: Tillit och trygghet till vårdare. Identitet: Behålla sina fritidsintressen och vardagsrutiner, behålla sin personlighet. Hopp: Finna kämparglöd, Tankar om framtiden. Slutsats: Att känna välbefinnande och livsglädje är av stor vikt för att lindra lidande och uppleva hälsa. Sjukdomen för med sig stora påfrestningar och det var med hjälp av anhöriga, vårdpersonal, hopp, bevaring av personlighet, fritidsintressen samt vardagsrutiner som det blev möjligt att uppleva välbefinnande och livsglädje trots sjukdom för cancerpatienterna.
|
9 |
Är du rädd för döden? : En studie baserad på självbiografierHager, Cecilia, Karlberg, Malin January 2014 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor. Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp. Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna. Detta innebär att det är essentiellt att se varje patient som en unik individ och inte anta eller på något sätt generalisera dessa känslor eller hanteringen av dem. Vidare kunskap om hur patienter känner inför och hanterar sitt eget döende kan leda till att sjuksköterskor förmår lindra lidande och främja välbefinnande.
|
10 |
Upplevelsen av att leva med ALS : En kvalitativ litteraturstudieAndersson, Sabina, Husic, Ajla January 2017 (has links)
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens nervceller, vilket leder till att även musklerna förtvinar och dör. Intellektet förblir oftast intakt, vilket gör en drabbad människa medveten om de ständiga förlusterna i sjukdomsprocessen, både de fysiska och existentiella. Att drabbas av ALS och dess förluster upplevs dock olika för alla människor. Syftet med studien var därför att beskriva och belysa personers upplevelser av ALS och dess påföljande förluster. Studien är genomförd som en litteraturstudie som baseras på fem skönlitterära böcker, fyra självbiografier och en biografi. Dessa har lästs och granskats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att alla kvinnorna drabbades av fysiska, sociala och existentiella förluster och tillhörande konsekvenser. De mest framträdande känslorna var sorg och rädsla över den obevekliga sjukdomen och medföljande förluster. En slutsats av resultatet är att förlusterna påverkade och uppbringade skilda känslor hos kvinnorna, dock var vissa upplevelser likartade. Detta resultat kan bidra till att underlätta sjuksköterskans arbete med patienter som lider av ALS och liknande tillstånd, där omvårdnaden då kan bedrivas på ett bättre sätt på grund av den bättre kunskapen om kronisk, progressiv sjukdom.
|
Page generated in 0.0529 seconds