Bakgrund: Att drabbas av livshotande blodsjukdom medför ett sjukdomslidande som ofta upplevs som främmande. För att hjälpa en person med livshotande blodsjukdom att uppleva välbefinnande behövs kunskap utifrån människans livsvärld, vad människan "mår bra" av och utifrån vilket sammanhang människan får näring. Saknas denna kunskap får den drabbade personen sämre förutsättningar för hälsoprocessen, vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person kan uppleva välbefinnande trots sjukdomslidande, med exempel från tre livshotande blodsjukdomar. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats baserad på självbiografier. En manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes. Resultat: Att uppleva stöd från familj, vänner och de utomstående var betydelsefullt för upplevt välbefinnande. Att kämpa mot sjukdomen utifrån optimistiskt förhållningssätt genom kämparanda möjliggjorde att försoning med sjukdomslidandet kunde ske genom acceptans mot livets nya förutsättningar som sjukdomen medförde. Slutsats: För att den drabbade personen med livshotande blodsjukdom ska kunna uppleva välbefinnande behöver den unika livsvärlden beaktas utifrån en helhet för att se det sjukdomslidande den livshotande blodsjukdomen medför, att utgå från den drabbade personen i sitt sammanhang med unika upplevelser, erfarenheter och uppfattningar.

Bakgrund: Smärta är det vanligaste symtomet som människor söker vård för. Smärta är en subjektiv och unik upplevelse för varje enskild individ. Upplevelsen av en viss typ av smärta kan dock variera från individ till individ. Långvarig smärta är ihållande smärta som är kvar efter en tidsperiod, vanligen tre månader. Patienter med långvarig smärta är ofta i behov av flera strategier såsom farmakoterapi, fysisk aktivitet och socialt stöd från vänner och familj. Metod: Litteraturstudien baserades på fyra självbiografier. Analysen utfördes med kvalitativ ansats. Vid analysen av materialet användes en innehållsanalys. Resultat: Studiens resultatanalys visade tre huvudkategorier: anpassning som möjliggör hantering av smärta, omgivningens inverkan som stöd för personer med långvarig smärta samt smärthantering som kan bestå av farmakologisk och icke farmakologisk hantering. Slutsatser: För att minska lidandet för personer med långvarig smärta är acceptans och anpassning av stor betydelse. Positivt möte med vården kan förstärka välbefinnande och hälsa.

Bakgrund: ALS drabbar drygt 200 människor i Sverige varje år. Trots detta är förståelsen för hur det är att leva med sjukdomen otillräcklig. Forskningen som finns är begränsad och för att kunna ge personer med ALS en adekvat vård är det viktigt att förstå hur det är för dem att leva med sin sjukdom. Syfte: Syftet var att skildra hur personer med ALS upplever sin sjukdom och livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på fem självbiografier. Materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Efter analys av självbiografierna framkom fyra kategorier: Att känna sig begränsad, Att befinna sig i ett förändrat socialt sammanhang, En strävan efter ett värdigt liv samt En hotad existens med tillhörande underkategorier. Slutsatser: Att känna sig begränsad, befinna sig i ett förändrat socialt sammanhang och den hotade existensen medför ett lidande på samma gång som det medför en känsla av sammanhang. En strävan efter ett värdigt liv medförde mening och gjorde situationen mer hanterbar och begriplig. För att individanpassa vården är det viktigt för sjuksköterskan att ha en förståelse för hur det är att leva med ALS.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Riskfaktorer för bröstcancer är det kvinnliga könet, hög ålder samt ärftlighet. Möjligheten att bli botad har ökat de senaste årtiondena. Kvinnor som lever med bröstcancer får en ökad kroppsmedvetenhet vilket kan leda till en försämrad självkänsla. Chocken av diagnosen kan vara omtumlande och många kvinnor utvecklar oro och rädsla. Syfte: Studiens syfte är att belysa upplevelsen av att i sitt vardagliga liv leva med bröstcancer efter besked och under behandling. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts och baserats på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Att förlora ett bröst spelar en stor roll för den drabbade kvinnan som kan känna att hon förlorar en del av sin identitet och att kroppens förändring är stor. Det är viktigt att omge sig med nära och kära samt ha en stödjande relation med sjukvården. Vardagen påverkas av mycket tankar och funderingar och biverkningar av sjukdomen men det upplevs även ett välbefinnande.Slutsats: För att uppleva välbefinnande måste kvinnan känna stöd från omgivningen. Allmänsjuksköterskan ska vara öppen och följsam i vårdandet. Varje kvinna ska bemötas utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv och hänsyn ska tas till varje individs unika upplevelser.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 300 barn av cancer varje år vilket innebär att även flera föräldrar blir involverade i sjukdomen. Behandlingsmöjligheterna är goda och fler barn botas idag än tidigare. Behandlingarna är påfrestande för barnet, men även för föräldrarna. Föräldrarnas känslor är viktiga att inte förbise. Det ligger i sjuksköterskans vikt att uppmärksamma föräldrarna för att kunna tillgodose även deras behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars känslor när deras barn genomgår cancerbehandling. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier skrivna av föräldrarna. Då syftet var att belysa känslor valdes en induktiv ansats. En manifest kvalitativ innehållsanalys tillämpades för analys av materialet. Resultat: Föräldrarna upplevde en ständig oro, maktlöshet och avsaknad av samhörighet under behandlingstiden. De lärde sig däremot även att uppskatta nuet och känna en meningsfullhet vilket bidrog till en känsla av hoppfullhet för framtiden. Tack vare ett förtroende för sjukvården och en utveckling i föräldrarollen kunde dem känna en trygghet under den svåra behandlingen. Slutsats: Behandlingen skapar känslor kopplade till lidande hos föräldrarna men det finns också starka och betydande känslor av glädje. Sjuksköterskan har en stor möjlighet till att främja föräldrars upplevelse under behandlingstiden. Genom insikt och förståelse över hur känslorna kan uppkomma kan hen bidra till en mer positiv tillvaro för föräldrarna.

Bakgrund: Ett av fem barn i Sverige har någon gång utsatts för sexuella övergrepp. Det är tre gånger vanligare att flickor utsätts för sexuella övergrepp än vad det är för pojkar. Trauman som utspelar sig i barndomen följer med in i vuxenlivet och har genomgående negativ påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa utifrån en barndom präglad av sexuella övergrepp.  Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på självbiografier. Resultat: I resultatet framkom kvinnornas strävan efter hälsa som en ständig bearbetning av övergreppen vilka efterlämnat ett livslångt lidande. Förkroppsligade minnen av undanträngda trauman gav till slut fysiska symtom. Att bli sedd och bekräftad av betydelsefulla andra spelade en stor roll för kvinnornas väg till läkning och självinsikt gav en förståelse i hur övergreppen format deras liv.  Slutsats: Genom att ta kontroll över det förflutna och bryta gamla mönster gavs möjlighet till förändring av destruktiva beteenden och frigörelse från skammen bidrog till fortsatt läkning. Kvinnorna har funnit sin plats i livet genom insikten i att det förflutna och nuet är sammanlänkat och upplever idag hälsa. Minnen och känslor från övergreppen gör sig dock dagligen påminda och kvinnorna har tvingats lära sig leva med lidandet som en naturlig del av vardagen.

Bakgrund: Varje år insjuknar över 300 barn i cancer i Sverige. Trots att forskningen kommit långt dör fortfarande barn i cancer varje år. I samband med ett barns cancerdiagnos står också föräldrar och närstående vid sidan om som i sig genomgår ett stort trauma av ovisshet och maktlöshet inför hur framtiden kommer att utspela sig. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med induktiv ansats då författarna ville belysa och beskriva upplevelser. Studiens resultat utgår från självbiografier skrivna av föräldrar vars barn fått cancer, för att analysera dess innehåll har en manifest kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet påvisade det lidande familjerna genomlidit relaterat till barnets cancerdiagnos. Vidare belyser författarna även de aspekter som trots sjukdomen inger en känsla av hopp och glädje. Av stor vikt ansågs det att familjen får tid tillsammans och har chansen att leva ett så normalt liv som möjligt. Slutsats(er): Föräldrar genomlider ett stort lidande när deras barn insjuknar i cancer men det finns faktorer som kan verka för att öka deras välbefinnande. En viktig del är att man får tid tillsammans som familj. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att öka föräldrarnas välbefinnande och inge trygghet och hopp.

Sammanfattning Bakgrund: ALS är en progressiv sjukdom som drabbar nervcellerna i ryggmärgen och hjärnan och leder slutligen till döden. Trots forskningsinsatser finns ingen botande behandling idag. I Sverige insjuknar ungefär 250 personer varje år Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre självbiografier analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2017) beskrivning av en manifest innehållsanalys.  Resultat: De analyserade självbiografierna resulterade i fyra kategorier med sju underkategorier som skildrade personernas upplevelser av att leva med ALS. Kategorin ”Sviktande funktionsförmåga,” med underkategorierna Att vara fången i sin egen kropp och Besvikelse och rädsla när kroppsfunktionen avtar. Kategorin “En hotad existens”, med underkategorierna Emotionella känslor och Sorg och osäkerhet inför framtiden. Kategorin ”Acceptans en väg till ett värdigt liv”, med underkategorierna Att tänka positiv var en förutsättning för acceptans och Att anpassa sig efter situationen. Kategorin ”Sociala förluster”, med underkategorin Det sociala sammanhanget förändrat Slutsats: Personer med ALS sjukdom lider mycket sett till fysiska såväl som psykiska aspekter.  Kliniska implikationer: Sjukdomen ALS medför ett stort behov av stöd och hjälp till dem som drabbats av sjukdomen. Detta behöver vårdpersonal uppmärksamma för att kunna tillämpa tillfredsställande omvårdnad   .

BakgrundParkinsons sjukdom är en obotlig neurodegenerativ sjukdom. Ålder, genetik och miljöfaktorer spelar en roll i sjukdomsutvecklingen. Parkinsons sjukdom påverkar dopamin vilket leder till motoriska och icke-motoriska symtom. Diagnosen fastställs genom klinisk undersökning och utvärdering av symtom. Behandlingen fokuserar på att lindra symtom, främst med hjälp av läkemedel. Sjukdomen påverkar livskvaliteten och kan leda till fysiska och psykiska utmaningar.  SyfteSyftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom.  MetodEn kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Studien utgick från självbiografier som analyserades med en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod. ResultatPersoner med Parkinsons sjukdom upplever både motoriska och icke-motoriska symtom. Acceptansen av sjukdomen är initialt utmanande, men med tiden accepteras livssituationen. Familjens stöd är avgörande och trots sorg över diagnosen uttrycker personer en vilja att hitta glädje i vardagen. Trötthet och utmattning påverkar både fysiskt och mentalt. Mötet med sjukvården präglas av både positiva och negativa upplevelser. SlutsatsMotoriska och icke-motoriska symtom påverkar hälsan negativt. Mera stöd och förståelse efterfrågas. Obesvarade frågor och bristande information från sjukvården skapade frustration och ångest. Farmakologisk behandling förbättrar livskvaliteten, men rädslan för biverkningar är stor. Trots detta visar resultaten en stark vilja att inte ge upp utan i stället konfrontera och acceptera sjukdomen för att bevara glädje och livskvalitet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och drabbar årligen ca 7900 kvinnor i Sverige. Det är en sjukdom där celler delar sig okontrollerat. Innan allmänna råd om mammografiscreening var snittåldern för upptäckt av bröstcancer högre än idag. Trots att det finns olika behandlingsalternativ för bröstcancer påverkas kvinnornas livskvalitet av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Studien analyserades utifrån en manifest innehållsanalys med induktiv ansats och kvalitativ metod. Studien baserades på sex självbiografier. Resultat: Resultatet av studien visade på tre kategorier och tillhörande underkategorier som beskrev kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Kategorierna som presenterades i resultatet var: förändrad kropp, oviss framtid och att känna välmående trots sjukdom. Kvinnorna upplevde biverkningar, utmaningar, sorg och rädsla, men de kände också tacksamhet för vården. Slutsats: Studiens resultat visade att bröstcancer gav olika upplevelser såsom sorg, ångest och smärta. Kvinnorna kunde uppleva välmående trots bröstcancern eftersom de upplevde en tacksamhet för vården, självkärlek samt livsgnista trots sjukdomen.