Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som domineras av motoriska och icke-motoriska störningar. I Sverige lever omkring 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Personer med Parkinsons sjukdom upplever individuella livsförändringar som påverkar deras liv och utsätter dem för fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan bör samverka med andra professioner för att skapa en god omvårdnad som svarar på patientens behov, begär och problem. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes i denna studie för att besvara studiens syfte. Resultatet baserades på totalt fem självbiografier hämtade från Libris databas. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var: livsförändring, känslor i samband med sjukdom och relationen till vården. Underkategorierna var: Att inte fungera som tidigare, Förändrade sociala relationer, Att känna oro och ångest, Att känna hoppfullhet, Att känna ovisshet, Att känna tacksamhet, Brist på kunskap och förståelse samt Empati och omsorg i vården.

Abstrakt (Sammanfattning) Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och sällsynt motorneuronsjukdom där 220-250 personer årligen insjuknar i Sverige. De karaktäristiska dragen för ALS är en progressiv försämring av motoriska nervbanor, vilket leder till att nervceller successivt förtvinas och dör. De generella symtomen vid samtliga varianter av ALS är lokal svaghet i händer eller armar, benmuskulaturen samt svaghet i musklerna som styr svalget, talet och sväljningen. Eftersom det inte finns någon kurativ behandling läggs fokus på symtomlindring. Allmänsjuksköterskans funktion blir att utvärdera patientens behov eftersom sjukdomen progressivt förändras över tid samt att involvera det multidisciplinära vårdteamet för att skapa en individanpassad vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa individers upplevelser av att leva med sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS).  Gör så här: En kvalitativ litteraturstudie som hade induktiv ansats. Som grund till studien valdes fem självbiografier som analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier och tretton underkategorier framkom vid analysen. De fem huvudkategorierna var En nedbruten kropp, En ångestfylld tillvaro, Maktlöshet över sjukdomens utmaningar, Nedvärderad av sjukdomen samt Att finna livsmening.  Slutsats: Studien urskiljer fem huvudkategorier om upplevelsen av att leva med sjukdomen ALS. Väsentliga fynd var en nedbruten kropp, ångest, maktlöshet, att bli nedvärderad av sjukdomen samt att finna en livsmening. Resultatet som framkom skapar en flerdelad uppfattning för kvinnor och män av deras sjukdomsupplevelse. Studien framhåller betydelsen av allmänsjuksköterskans roll i att bemöta fysiska och emotionella påfrestningar hos patienter med ALS samt vikten av en individanpassad vård för att främja de drabbades livskvalité. Nyckelord  ALS, Amyotrofisk lateralskleros, kvalitativ metod, självbiografier, upplevelser. Nubb Vi vill tacka vår handledare Sylvi Persson för ditt stöd genom vårt arbete. Vi vill även passa på att tacka övriga medstudenter i vår handledningsgrupp för intressanta diskussioner.

BAKGRUND: Självskadebeteende är ett impulsivt beteende där de drabbade medvetet tillfogar sig själva kroppsliga skador med motivet att lindra sin känslomässiga oro. Beteendet ses ofta hos unga vuxna och ger upphov till många känslor i samhället och är väldigt stigmatiserat. SYFTE: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande vid självskadebeteende. METOD: En litteraturstudie baserad på självbiografier och biografier som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet visar att patienter med självskadebeteende anser att vårdpersonalen saknar kunskap om självskadebeteende och hur det ska behandlas. Personalen är osäkra och nedlåtande i sitt förhållningssätt, tar inte patienterna på allvar och hela vårdprocessen tyngs av organisationen och dess regler vilket inskränker på patienternas rättigheter. Vårdrelationen har också stor betydelse för tillfrisknande. SLUTSATS: Patienter med självskadebeteende har många negativa upplevelser av bemötandet hos vårdpersonal och detta påverkar deras process mot ett tillfrisknande. För att kunna ge effektiv, kvalitativ och individanpassad vård som främjar tillfrisknande i helandeprocessen är det viktigt och meningsfullt att personalen skaffar sig tillräcklig kunskap om självskadebeteende. Genom detta kan de få bättre förståelse för beteendet och individen bakom ärren.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn årligen i olika typer av cancer och av dessa botas cirka 80 procent. Cancerdrabbade barns psykiska hälsa påverkas till följd av den tuffa behandlingen och de upplever sig ha sämre självkänsla. Barn är beroende av sina föräldrar under sjukdom och behandling. Föräldrar till cancerdrabbade barn tar ett stort omvårdnadsansvar för barnen och upplever en hög stressnivå Syfte: Att undersöka hur cancerdrabbade barn och deras föräldrar psykiskt hanterar cancersjukdomen under sjukdomstid, vårdtid och vardagsliv.  Metod: En kvalitativ studie baserad på sju självbiografier av cancerdrabbade barns och föräldrars upplevelser av att få diagnos, sjukdom och behandling. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att både barn och föräldrar påverkas psykiskt mycket negativt av diagnos och behandling. Cancerdrabbade barn drabbas av dålig självkänsla och upplever orättvisa för att de drabbats av cancer. Föräldrar blir mycket oroliga, stressade och åsidosätter livet vid sidan av sitt drabbade barn. De upplever skuld för att barnet har drabbats av cancer. Slutsats: Goda relationer inom familjen, stöd från vänner och gott bemötande från vårdpersonalen reducerar risken för att cancerdrabbade barn och föräldrar ska må psykiskt dåligt under barnets behandlingstid.

This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en motorneuronsjukdom som leder till total förlamning av kroppens viljestyrda muskulatur och döden inom några få år medan medvetandet behålls opåverkat under hela sjukdomsförloppet. Det bidrar till ett fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande hos patienten. För att kunna erbjuda rätt stöd till patienten bör sjuksköterskan ha en ökad kunskap och förståelse kring hur patienter med ALS upplever livet med sin sjukdom. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats utifrån självbiografier som belyser personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Vid analys av självbiografierna användes en innebördsanalys. Resultat: Efter analys framträdde fem teman som belyser hur individer kan uppleva sitt liv med ALS. Det framkom i resultatet att trots förluster, sorg, ovisshet och lidande så kunde informanterna ändå acceptera, hantera och finna mening i sin sjukdom. Slutsats: Att drabbas av ALS medför ett existentiellt lidande hos patienten. Det är viktigt som sjuksköterska att ge rätt stöd och individanpassad information för att kunna ge vägledning genom hela sjukdomsförloppet vilket skapar möjligheter att främja begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och välbefinnande hos patienten. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a motor neuron disease that leads to total paralysis of the body's involuntary muscles and death within a few years, while consciousness is retained unaffected throughout the course of the disease. The disease contributes to physical, psychological and existential suffering. In order to offer the right support to the patient, the nurse should have a greater knowledge and understanding of how patients with ALS experience life with their disease. Purpose: To describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is based on a qualitative approach based on autobiographies that illuminate people's experience of living with ALS. To analyze the autobiographies the authors in the foregoing study used a significance analysis. Results: Five themes appeared after analyses which illustrate how individuals can experience life with ALS. It emerged in the results that despite the losses, sadness, uncertainty and suffering the informants could still accept, manage and find meaning in their illness. Conclusion: To suffer from ALS causes an existential suffering. It is important as a nurse to provide the right support and personalized information to provide guidance throughout the course of the disease, creating opportunities to promote manageability, meaningfulness and well-being for the patient

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykiatrisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor mellan 15 och 23 år med hög mortalitet. Sjukdomen orsakar ätstörning vilket medför kraftig viktnedgång. Syftet: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie är genomförd av kvalitativ metod med analys av narratives. Datainsamlingen är baserad på fyra självbiografier skrivna av kvinnor som drabbats av Anorexia Nervosa. Resultat: Resultatet visade att samtliga kvinnor har haft olika upplevelser av Anorexia Nervosa. Kvinnornas upplevelser delas in i tre olika teman vilket förtydligades med citat. Teman som beskrivs avspelar kvinnors olika upplevelser. De teman som uppkom var Det svåruppnåeliga kvinnoidealet, Den ångestfyllda tillvaron, Betydelsen av att ha kontroll. Slutsats: Anorexia är en komplex psykiatrisk sjukdom som kräver en optimal omvårdnad med beredskap och förståelse från vårdpersonal. Sjuksköterskor strävar efter att förhindra ett lidande och främja hälsa i vårdandet av patienter. Studiens resultat bidrog med en bredare kunskap och förståelse kring sjukdomen Anorexia Nervosa för en optimal återhämtning hos patient. / Background: Anorexia nervosa is a psychiatric disorder that primarily affects young women between 15 and 23 years with high mortality. The disease causes eating disorder resulting in significant weight loss. Purpose: Purpose of the study was to describe women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: This study was conducted by qualitative method of analysis of narratives. Data collection was based on four autobiographies written by women who have lived with Anorexia Nervosa. Results: The results showed that all women have had different experiences of Anorexia Nervosa. This experiences were divided into three different themes which are clarified with quote. Themes described reflects women's different experiences with anorexia nervosa, which is the elusive ideal of women, the anguished existence and the importance of being in control. Conclusion: Anorexia is a complex psychiatric illness that requires an optimum care of preparedness and understanding of health professionals. Nurses strive to prevent suffering and promote health in the care of patients. The study's results contributed to a wider knowledge and understanding of the disease anorexia nervosa for optimal recovery of the patient.

No description available.

Bakgrund: ALS är en neurologisk sjukdom där den drabbade individen förlorar sina kroppsfunktioner. Symtomen som uppkommer är individuella men de flesta drabbas av en talförlust någon gång under sjukdomsperioden. Att inte kunna kommunicera kan leda till svårigheter i det sociala livet och vid omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva hur talet påverkas och effekter av detta för personen som drabbas av ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografier och biografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I den aktuella studien framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. I den aktuella studien framkom huvudkategorin Förlust av talet med följande underkategori Svårigheter att kontrollera talet och Talpåverkan och talförlust leder till flera olika upplevelser och känslor. Huvudkategorin Förändrade förutsättningar för kommunikation följs av underkategorierna Svårigheter att kommunicera och göra sig förstådd samt Olika upplevelser av kommunikationshjälpmedel. Under huvudkategorin Ett förändrat socialt liv finns underkategorierna Relationer och det sociala livet påverkas, Viljan att behålla ett socialt liv och Förändrat beteende från omgivningen. Slutsats: Vid förlusten av talet i samband med ALS påverkades personerna då kommunikationssvårigheterna begränsade dem och deras sociala liv.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad. Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.