• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 109
  • 2
  • Tagged with
  • 111
  • 50
  • 45
  • 45
  • 30
  • 22
  • 20
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 12
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Ursäkta, hur vill hon bli bemött? : Kvinnor med utmattningssyndroms upplevelser av bemötande i vården / Excuse me, how does she want to be treated? : Women with burnout syndrome's experiences of treatment in care

Brovall, Mickey, Moberg, Emma January 2020 (has links)
Bakgrund: Utmattningssyndrom (UMS) är ett folkhälsoproblem, överrepresenterat av kvinnor. Patientgruppen tenderar att mötas av misstro i vården. Patienterna befinner sig ofta i kris och har svårt att acceptera sin situation. Sjukdomstillståndet innefattar oftast skam och skuld. För att minska lidande krävs att vårdpersonal värnar om kvinnornas hälsa och tillfrisknande, genom ett bemötande som ökar patienternas känsla av sammanhang, empowerment och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av bemötande i vården då de drabbats av UMS. Metod: En studie av sex självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån Lundman och Hällgren Granheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade vikten av att bli väl bemött samt vikten av att få ett professionellt stöd i vården. Dessa aspekter grundade sig på kvinnornas upplevelser av att bli sedda, tagna på allvar och delaktiga i sin vård, samt vikten av att få stöd, rätt diagnos och behandling samt att mötas av kunnig personal. Resultatet påvisar både negativa och positiva aspekter. Slutsats: En slutsats är att det finns ett behov av ökad förståelse för betydelsen av bemötande i vården. En förståelse som innebär ökad förmåga att bemöta kvinnornas utsatthet samt att lindra deras lidande, vilket omfattar vårdpersonal i allmänhet och sjuksköterskor i synnerhet. / Background: Burnoutsyndrome is a public health problem, overrepresented by women. The patient group tends to be met with mistrust in care. The patients are often in crisis and have difficulty accepting their situation. The disease state usually includes shame and guilt. To reduce suffering, healthcare professionals are required to care for women's health and recovery, through a treatment that increases patients' sense of context, empowerment and participation. Purpose: The purpose of the study was to shed light on women's experiences of treatment in care when they were affected by burnoutsyndrome. Method: A study of six autobiographies. The autobiographies were analyzed based on Lundman and Hällgren Granheim's (2017) qualitative content analysis. Results: The results showed the importance of being well treated and the importance of receiving professional support in care. These aspects were based on the women's experiences of being seen, taken seriously and involved in their care, as well as the importance of receiving support, the right diagnosis as well as the importance of being met by knowledgeable staff. The results show both negative and positive aspects. Conclusion: One conclusion is that there is a need for an increased understanding of the importance of treatment in healthcare. An understanding that involves increased ability to respond to women's vulnerability and to alleviate their suffering, which includes healthcare professionals in general and nurses in particular.
82

Människans upplevelse av att leva med alkoholberoende / The human experience of living with alcohol dependence

Bergström, Daniel, Erneholm, Elisabeth January 2012 (has links)
Bakgrund: Patienter med alkoholberoende är vanligt förekommande inom sjukvården. Forskning visar att vårdpersonalen uttrycker bristande kunskap i mötet med dessa patienter. Livsvärlden är den värld människan dagligen möter och lever i. Ett livsvärldsperspektiv innebär att vara öppen och se den andra människan där hon befinner sig. Alkoholberoende lever med känslor av skuld och skam, dessa känslor skapar ett lidande hos patienten, vilket kan förvärras av vårdpersonal. Syfte: Att beskriva människans upplevelser av att leva med alkoholberoende. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts utifrån tre självbiografier som underlag. Resultat: Upplevelsen av att leva med alkoholberoende kan ses som en rörelse mellan flykt och kamp. Flykten består i att fly från svåra känslor eller situationer, vilket leder till känslor av skuld och skam. I rörelsen infinner sig en kamplust som uttrycks i att kämpa för sitt människovärde. Insikt om problemet är ett steg i kampen för ett nyktert liv. Kampen för att bli nykter innebär självkontroll och att sluta fly. Slutsats: I rörelsen visas att den alkoholberoende människan aldrig står still, utan är i ständig rörelse mellan flykt och kamp. Förståelse för denna rörelse och förståelse för att etiketter och fördömanden från omgivningen skymmer människan är viktigt för att undvika att människan blir betraktad som ett hjälplöst objekt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan bidra till ökad förståelse hos vårdpersonal om hur människor med alkoholberoende lever och att de ska bli sedda och bekräftade som de personer de är. / Background: Patients with alcohol dependence are common in healthcare. Research shows that caregivers express a lack of knowledge during contact with those patients. The Life-world is the world that people encounters daily and lives in. A Life-world perspective means being open and see the other person as she is. An alcohol dependent person lives with feelings of guilt and shame and those feelings create suffering for the patient, which may be exacerbated by health professionals. Purpose: To describe the human experience of living with alcohol dependence. Method: The study was a qualitative method approach. A qualitative content analysis was carried out on three autobiographies. Results: The experience of living with alcohol addiction can be seen as a movement between escape and struggle. The escape is to run from difficult emotions or situations, which leads to feelings of living with guilt and shame. The motion raises a fighting spirit that is expressed in the fight for their human dignity. Insight into the problem is a step in the struggle for a sober life. The struggle to get sober means self-control and to stop the escape. Conclusion: The motion is that the alcohol dependent never stands still, but is in a constant movement between escape and struggle. An understanding of this movement and the understanding of that labels and condemnations from the surrounding obscure the human being, is important to avoid that the human being is seen as a helpless object. Clinical significance: The study results can be used to give health professionals a better understanding of people living with alcohol dependence and that these people are seen and acknowledged as whole people.
83

ALS ur ett patientperspektiv

Lindskog, Olivia, Prahl Cheh, Mi January 2020 (has links)
Bakgrund: Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) är en sjukdom som drabbar ungefär 220-250 personer i Sverige varje år, de drabbade är oftast mellan 45-75 år. ALS är en sjukdom som drabbar nervsystemet vilket gör att musklerna förlamas. ALS leder till döden och sjukdomen orsakar både fysiska och psykiska svårigheter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har gjorts som var baserad på fem självbiografier. Studien analyserades utifrån en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier med tillhörande underkategorier som beskriver upplevelsen av att leva med ALS. Kategorierna är följande; Negativa livsförändringar, En förändrad kropp och Välmående trots sjukdom. Resultatet påvisar upplevelsen av att leva med ALS gav ett behov av delaktighet och känsla av kontroll. Samtidigt upplevde kvinnorna välmående trots sjukdom, då de uppskattade livet och tog vara på tiden.   Slutsats: Uppsatsens resultat visar att ALS medförde en rad olika upplevelser i form av sorg, skam, välmående trots sjukdom och existentiella tankar. Att kvinnorna kunde uppleva ett välmående trots ALS berodde på att de valde att leva i nuet och ta vara på tiden.
84

Vuxna personers upplevelser av hur deras göranden påverkas till följd av förlusten av sin partner : -En kvalitativ litteraturstudie / Adults’ experiences of how their occupations are affected as a result to the loss of their partner : A qualitative literature study

Johansson, Erika, Ekaete Bassey, Britney January 2023 (has links)
Introduktion: De flesta individer med nära anhöriga kommer så småningom att bli sörjande. Förlusten av en person man älskar är en av de mest stressande livshändelserna som kan inträffa i livet och det kan leda till många utmaningar samt förändringar i vardagen. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna människors upplevelser av hur deras göranden påverkas efter förlusten av sin partner i vuxenlivet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utifrån åtta självbiografiböcker har använts för att svara på studiens syfte. Resultat: Förlusten av sin partner är en påfrestande händelse som kan leda till olika konsekvenser i vuxna personers dagliga göranden samt dess tilldelade värdeupplevelser. Studien visar också att stöd från familjemedlemmar och vänner är främjande för att etablera nya rutiner och fortsätta hålla sig sysselsatt, samt att stundtals kunna uppleva en känsla av mening med livet. Slutsats: Förlusten av livspartnern är en smärtsam livshändelse som leder till förändringar i de efterlevandes livssituation och en kamp för de efterlevande att bemästra de utmaningar som den nya livssituationen medför. Resultaten visar även på betydelsen som meningsfulla göranden har på individer att ta sig igenom sorgen och bibehålla samt återskapa känslan av mening i den nya vardagen som uppstår efter förlusten.
85

Mellan två världar : om utanförskap och mellanförskap / Inbetween two worlds : about exclusion and in-betweenness

Lönn, Jennifer, Arjmandi, Indira January 2023 (has links)
Immigrant men often appear in discussions about crime and exclusion in the Swedish social debate. The purpose of this study was therefore to illustrate voices from individuals who have experiences of exclusion in relation to immigration to Sweden and establishment in Swedish society. Immigrant men’s experiences of exclusion and in-betweenness have been main issues in this study. The material chosen for this study are five autobiographical works in order to provide us with the authors' own descriptions of their experiences. Thematic analysis has been used as a method to be able to bring out the overall common experiences that appear in the books by presenting them as different themes. Erving Goffman's theories of stigma and self-presentation are used to explain experiences of feeling outside and in-between two countries that are made up of different cultural norms and societal structures. We found that the authors share similar experiences of exclusion and in-betweenness. The authors find themselves in alienation during a period of their lives because they are in a new context and differ in relation to the majority. It is also connected with the in-betweenness that we understand as having one foot in two worlds which is called liminality, a social transition the authors go through when they start to find themselves in a new context. The exclusion takes place on two fronts, in relation to their countrymen and the Swedish where the authors find themselves in an in-between state. / Invandrarmän förekommer ofta i diskussioner om kriminalitet och utanförskap i den svenska samhällsdebatten. Syftet med denna studie var därför att åskådliggöra röster från individer som har erfarenheter av utanförskap i samband med invandring till Sverige och etableringen i det svenska samhället. Invandrarmäns upplevelser av utanförskap och mellanförskap har varit huvudfrågor i denna studie. Empiri som valts för studien är fem självbiografiska verk för att kunna förse oss med författarnas egna beskrivningar av sina upplevelser. Tematisk analys har använts som metod för att kunna få fram de övergripande gemensamma upplevelser som förekommer i böckerna genom att presentera dem som olika teman. Erving Goffmans teorier om stigma och självframställning används för att förklara erfarenheter av att känna sig utanför och mellan två länder som utgörs av olika kulturella normer och samhällsstrukturer. Vi kom fram till att författarna delar liknande upplevelser av utanförskap och mellanförskap. Författarna befinner sig under en period av livet i ett utanförskap eftersom de befinner sig i ett nytt sammanhang och är avvikande i relation till majoriteten. Det hänger även ihop med mellanförskapet som vi förstår som att ha en fot i två världar som benämns som liminalitet, en social övergång författarna genomgår då de börjar att befinna sig i en ny kontext. Utanförskapet sker på två fronter, i relation till sina landsmän och det svenska varvid författarna befinner sig i ett mellanförskap.
86

"Allt mindre du, alltmer någon annan." : Upplevelser av att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom / "Ju mindre du, desto mer någon annan." : Erfarenheter av att vara nära en person med Alzheimers sjukdom

Jönsson, Joanna, Strand, Aureliana January 2023 (has links)
Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen kallas även för "anhörigas sjukdom". Närstående utgör en viktig del av vården av en person med Alzheimers sjukdom. För att kunna hantera rollen som närstående och uppleva ett välmående behöver även närstående information och stöd från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studiens design utgör en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av närstående till person med Alzheimers sjukdom. Mönster i materialet identifierades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att närstående till en person med Alzheimers sjukdom ställs inför stora förändringar. Dessa förändringar påverkar närståendes fysiska och psykiska mående samt begränsar deras sociala liv. Närstående upplever även ett behov av samtal, egen tid samt information och utbildning. Slutsats: Utifrån resultatet behöver sjuksköterskan synliggöra de närstående i vården av en person med Alzheimers sjukdom och identifiera samt tillgodose deras behov. Genom att tillämpa familjecentrerad omvårdnad läggs fokus på såväl patient som närstående. Således kan närståendes behov tillgodoses, vilket får positiva effekter på både närstående och personen med Alzheimers sjukdom.
87

Trauma i unga år Berättelser om att leva med posttraumatiskt stressyndrom : en analys av tre självbiografier / Life changing events during childhood Narratives of people living with posttraumatic stressdisorder : an analysis of three autobiographies

Olofsson, Ida, Oskarsson, Caroline January 2020 (has links)
Posttraumatiskt stressyndrom kännetecknas av påträngande återupplevelser från en traumatisk händelse. Traumatiska händelser som inte behandlas i tid kan leda till psykisk ohälsa och sjukdom. Konsekvenser till följd av posttraumatiskt stressyndrom är utvecklande av självskadebeteende, suicidproblematik, social isolering och ensamhet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom utlöst av trauma i unga år. Tre självbiografiska verk analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och resulterade i fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Personerna upplevde att minnen från det förflutna aldrig släppte taget och hur starka känslor inombords kunde uttrycka sig fysiskt. Ingen såg hur de mådde bakom fasaden de byggt upp, och personerna bar på en känsla av skam, skuld och självhat. Personerna upplevde sig inte värda att älskas och utvecklade strategier i syfte att bedöva den psykiska smärtan, vilka i vissa fall resulterade i självdestruktivitet. Att kunna acceptera sitt förflutna blev möjligt men det var en komplicerad process som underlättades av professionellt stöd. Studien belyser vikten av sjuksköterskans kompetens och förmåga att skapa tillitsfulla relationer. Kunskap om upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom kan leda till en ökad förståelse, och behovet av hälsofrämjande åtgärder kan tidigare identifieras.
88

Multipel skleros - sjukdomen med många ansikten : En innehållsanalys baserad på självbiografier om att leva med multipel skleros

Hedman, Anna, Jonasson, Frida January 2024 (has links)
Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom utan botemedel där majoriteten som insjuknar är kvinnor. Sjukdomsförloppet är individuellt och kan leda till både funktionsnedsättning och lidande. Det medför att individanpassad omvårdnad är av stor vikt för att främja hälsa och minska lidande. Personer med multipel skleros kan påträffas i alla vårdkontexter. Kunskap om hur MS upplevs är därav relevant för allmänsjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att undersöka vuxna svenska kvinnors upplevelse av att leva med multipel skleros. Metod: Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ innehållsanalys där upplevelser hämtats från självbiografier.  Resultat: Studiens resultat delades in i fyra huvudkategorier: en vardag fylld av fysisk begränsning, återkommande kamp mot negativa känslor, känsla av ett inre välbefinnande samt behov av stöd och bemötande. Dessa fyra huvudkategorier är återkommande i samtliga självbiografier. Slutsats: Att leva med MS behöver inte vara ett konstant lidande utan hälsa och välbefinnande kan även upplevas.
89

Copingstrategier hos anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom : En empririsk studie av självbiografier / Coping strategies among next of kin to a person with Alzheimers disease : An empirical study of autobiographies

Rosén Hagert, Frida, Borg, Othilia January 2016 (has links)
Bakgrund: Alzheimers sjukdom medför många förändringar som inte bara påverkar de drabbade utan även de anhöriga. Dessa förändringar hanteras med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Att beskriva vilka copingstrategier anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom använder sig av. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en deduktiv ansats, där materialet samlats in från självbiografier. Det insamlade materialet analyserades och delades in med hjälp av formuläret “Ways of Coping”. Resultat: Anhöriga använde sig av copingstrategier så som att till exempel “sätta ner foten” (konfronterande coping), skylla på annat (avståndstagande), dölja sina känslor (självkontrollerande) samt hjälp och stöd från omgivningen (söka socialt stöd), att lägga skulden på sig själva (accepterande av ansvaret), distraherande tankar och aktiviteter (undkommande och undvikande), informationssökande (planerande problemlösning) och positiv självförändring (positiv omvärdering). Slutsats: Kunskap om copingstrategier hos vårdpersonal kan hjälpa anhöriga i sin roll som vårdare till personer med Alzheimers sjukdom. / Background: With Alzheimer's disease comes many changes that affect not only the affected but also their families. These changes are managed using a variety of coping strategies. Aim: To describe coping strategies among informal caregivers of people with Alzheimer's disease. Method: The study was conducted as a qualitative study with a deductive approach, where the data is collected from autobiographies. The data was analyzed and sorted with help from the instrument "Ways of Coping". Result: The caregivers of the study used coping strategies such as, for example, putting the foot down (confrontive coping), blame others (distancing), hiding emotions (self-controlling) and help and support from the surroundings (seeking social support), to blame oneself (accepting responsibility), distracting thoughts and activities (escape-avoidance), information seeking (planful problem solving) and positive personal change (positive reappraisal). Conclusion: Knowledge of coping strategies among health care workers could help families in their role as caregivers of the person with Alzheimer's disease.
90

Ett bipolärt liv : Erfarenheter av bipolär sjukdom / A bipolar life : Experience of bipolar disorder

Blid Nilsson, Tobias, Lindsjö, Marko January 2012 (has links)
Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En narrativ analys har använts. Denna bygger på fyra självbiografier. I resultatet framkom det att det kan ta lång tid innan diagnosen ställs och därmed rätt behandling sätts in. Samtidigt är det vanligt att patienterna slutar ta sina mediciner på grund av biverkningar. Personer med bipolär sjukdom känner ofta oro och ångest inför att insjukna i nya maniska eller depressiva perioder. Känslor som oro och ångest kan i kombination med depressiva perioder leda till självskadebeteende. Till exempel att de skär sig. Den som drabbas av bipolär sjukdom kan ha stor nytta av familjen som skyddsnät. Även andra personer som är i en likande situation kan vara ett stort stöd. / Bipolar disorder is a chronic disease where the person experiencing manic and depressive episodes. During mania has the person an increased energy level, the thoughts flow and impaired reviewed. Depression is characterized by sadness and a gloomy mood. The purpose of this study was to describe the experience a person has to live with bipolar disorder. A narrative analysis was used. This is based on four autobiographies. The results showed that it can take a long time before getting diagnosed and therefore the appropriate treatment. While it is common that patients stop taking their medications because of side effects. People with bipolar disorder often feel anxiety before falling ill with manic or depressive episodes. Emotions such as worry and anxiety can be combined with depressive episodes lead to self-injury. For example, they cut themselves. Those who suffer from bipolar disorder can benefit greatly from their family as a safety-net. Even other people who are in a similar situation can be a great support.

Page generated in 0.0619 seconds