Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindväv ersätter den laterala delen av ryggmärgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av självbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS påverkades av sin sjukdom både psykiskt och fysiskt. Detta kunde komma både av sjukdomen men också av omgivningen. De upplevde skam och isolering och försökte dölja sin sjukdom. De värdesatte sin självständighet och de hjälpande händerna från personal och assistenter. Diskussion: Ett av huvudfynden i resultatet var att patienter som har ALS kände sig fångade i sina egna kroppar på grund av att de successivt tappade kontrollen över sina förmågor. Ett annat fynd var hur viktigt det var med rätt information, och att ett fel i kommunikationen orsakade missnöje och en känsla av att bli kränkt. Slutligen framkom hur förändringar i omgivningen kunde göra personen mer självständig. / Background: ALS stands for amyotrophic lateral sclerosis and is an incurable neurologic disease. The disease is caused by the degeneration of motor neurons that is being replaced by connective tissue, this leads to paralysis through muscle atrophy. Aim: The aim of this study was to evaluate how people with ALS experience their daily life. Method: This study was based on self biographies to get a general impression of their experience of the disease. Result: Patients with ALS were affected by their surroundings, both mentally and physically. They experienced shame and isolation and they tried to hide their disease. They valued their independence and the helping hands from the family and personal assistants. Discussion: One of the main findings in the study was that patients found themselves imprisoned in their own bodies because they gradually lost their physical abilities. Another finding was how important it was been given the right information and how miscommunication could cause a feeling of being displeased and psychologically abused. A final finding

Bakgrund: Antalet människor med psykisk ohälsa har på senare år ökat. Dessa påträffas inom vårdens olika instanser och vårdare har stor sannolikhet att möta någon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vårdare har en "negativ attityd" till att vårda patienter med psykisk ohälsa och känner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vårdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare i hälso- och sjukvården. Metod: Studien hade kvalitativ ansats och beskrev patienters upplevelser genom kvalitativ innehållsanalys utifrån sex självbiografier. Resultat: I mötet med vårdare upplevde patienter med psykisk ohälsa att de kände förtroende och misstroende, att de stod under vårdares makt, att de blev behandlade med omtanke och kyla, blev sedda och avvisade, att de inte blev respekterade och att de inte blev tagna på allvar. Slutsats: Mötet beskrevs i form av både positiva och negativa upplevelser. Förtroende, respekt, att bli sedd och omhändertagen bidrog till att mötet upplevdes positivt. Genomgående flest negativa upplevelser beskrevs rörande brist på respekt, makt och patienters trovärdighet. Negativa upplevelser hämmar återhämtningsprocessen vilket gör det angeläget att öka kunskapen hos vårdare hur livsvärlden ser ut hos patienter med psykisk ohälsa. Klinisk betydelse: Resultatet av studien kan användas för att få kunskap och ökad förståelse för hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare. På detta sätt kan de brister uppmärksammas som finns i vårdares sätt att bemöta dessa patienter, vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för att vårdmöten skall ge positiva upplevelser. / Background: In recent years the number of people with mental illness has increased. It is happening everywhere within healthcare and therefore care workers have a high probability of encountering someone suffering from mental illness. Studies show that care workers display a "negative attitude" towards caring for patients with mental illness and feel unprepared to meet their needs. Increased knowledge from a patient’s perspective is needed to show how the encounter between care workers and patient is perceived. Aim: To describe how patients with mental illness experience the encounter with care workers within healthcare. Method: The study had a qualitative approach that described patients' experiences through the use of qualitative content analysis based on six autobiographies. Results: In the encounter with care workers, patients with mental illness experienced both trust and mistrust, powerlessness, as well as thoughtfulness but also coldness. They sensed concern but also rejection, disrespect and feeling of insignificance. Conclusion: The encounter was described in terms of positive and negative experiences. Trust, respect, to sense concern and to be shown consideration contributed to the encounter being perceived as positive. Most negative experiences were described concerning lack of respect, power and feeling of insignificance. Negative experiences are a hindrance to the recovery process which makes it important to increase knowledge in health care providers about what the life world of patients with mental illness contains. Clinical significance: The results of the study can be used to gain knowledge and increase understanding of how patients with mental illness experience the encounter with care workers. This provides a way to address the shortcomings of care workers’ way of responding to these patients and may contribute to improved conditions for healthcare encounters to be perceived as positive.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som innefattar maniska, hypomaniska, och depressiva episoder. Fler kvinnor än män drabbas av sjukdomen. Med en vardag som i en känslomässig berg- och dalbana står patienterna inför flera utmaningar och självmordsrisken är hög. Okunskap om sjukdomen i samhället försvårar situationen för patienterna och tidigare forskning visar att närstående och sjuksköterskan är ett viktigt stöd som kan bidra med välbefinnande.   Syfte: För att få en ökad förståelse och inblick i kvinnornas liv var syftet med studien att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats som utgick från fem självbiografier. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest analysprocess. Resultat: Kvinnorna upplevde lidande i sin maktlöshet att hantera sjukdomen och hur sjukdomen påverkade livet. Kvinnorna upplevde att de inte fick någon förståelse från omgivningen för sina ipulsiva beslut i maniska och hypomaniska episoder eller sina isolerande och negativa perioder under depressionens episoder. Omgivningen har för lite kunskap om bipolär sjukdom.  Välbefinnande och energi hämtade kvinnorna genom närståendes stöd och de kände en trygghet i att ha den psykiatriska sjukvården att tillgå.  Slutsatser:Kvinnornas livsvärld med bipolär sjukdom är en ständig kamp för att minska lidande och uppnå välbefinnande. Det är främst vardagen som innebär den största utmaningen. För att bemötandet inom sjukvården ska optimeras för patienterna och att deras närstående på bästa möjliga sätt ska kunna finnas som stöd, krävs ökad och utvecklande kunskap för sjuksköterskan och omgivningen om sjukdomen.

The aim of this study was to get knowledge and understanding about the actions people do and the experiences they have in the two different lifeareas, family/relatives and workplace, when they have an ongoing gambling addiction. The study was conducted with a qualitative method based on literature studies on four autobiographies written by Swedish people with a gambling addiction, and the study had a sociological perspective. The results showed that gambling addiction leads to patterns of actions and emotions/thoughts in a downward spiral with common actions as lies and immorality, and emotions of shame. It also showed that the actions and emotions/thoughts emerged in the social interaction with other people in the lifeareas, and can therefore be seen as a sociological process.

The aim of this study was to understand the problem of children´s silence in child abuse. This was conducted by reading five autobiographies that deal with children’s silence and disclosure based on the author’s own experience on child abuse from a parental figure.  We wanted to contribute to an increased understanding of children's silence and disclosure in child abuse from a child's perspective. Child abuse is considered an international problem, and at the same time it's an uncomfortable topic for many people to discuss. Child abuse creates negative experiences and consequences for the vulnerable children that can remain for the rest of their lives.   One of the main results showed that all the children in the autobiographies shared the same common patterns for silence, disclosure and the complexity in breaking the silence. Another result showed that the complexity with their silence and disclosure are based on their loyalty towards their parent, who are also their perpetrator. Along with Goffmans theory of Stigma, Lazarus and Folkmans theory of Coping and previous research, we have been able to use these common patterns to gain a deeper understanding about the complexity behind breaking the silence regarding child abuse.

Syftet med arbetet var att först beskriva hur avhoppsprocessen kan gå till enligt Helen Ebaughs (1988) ”role-exit theory” och sedan identifiera och analysera de sociopsykologiska processer som verkar inom ramen för avhoppsprocessen. Det empiriska materialet som analyserades med hjälp av en kvalitativ insats var tre självbiografier av avhoppare från tre olika nyreligiösa rörelser. Materialet inhämtades genom en djupläsning av de tre självbiografierna som står i fokus i denna studie. Resultatet analyserades med hjälp av Ebaughs (1988) teori om rollbyte och tidigare forskning. Resultatet visade att avhoppsprocessen är en komplex process i vilken olika sociopsykologiska processer verkar. Tvivel visade sig vara den första processen som sker under avhoppsprocessen. Andra faktorer, som alternativa sociala roller, kriser i ens liv samt stödet av individens sociala nätverk är sådant som enligt Ebaughs teori kan påverka avhoppet. Ännu en faktor som framkom i analysen av självbiografierna och påverkade individernas beslut att lämna de respektive nyreligiösa rörelserna var avhopparnas kontakt med Internet som de använde sig av för att bland annat få information om de respektive rörelserna från ett annat perspektiv.

The aim of this study was to understand how masculinities are constructed in criminal contexts, and how men handle the changes in their identity during the exit process, to show how the Swedish Prison and Probation Service and other actors in social work can support men during their exit from criminal behavior. The study uses narrative analysis as a method, specifically the category-content method. Empirically the study is based on six autobiographies by six different authors who all identify as either criminals or ex-criminals. The results show that the authors’ masculinities are primarily constructed through the act of acquiring and exhibiting material and social resources, as well as displaying courage, capacity for violence, and recklessness, while simultaneously hiding emotions which they regard as weaknesses. The men handle their changing identities due to exit processes by receiving support from friends and family, and by not leaving the criminal context entirely. One identified strategy some of the authors use in order to manage identity conflicts that we have identified is the use of their life story, and knowledge regarding crime, as a means to change young potential offenders’ life trajectories.

This essay explores the life writing of two transnationally adopted authors of Scandinavian nationality. Both are adopted from Korea and the essay aims to analyse how they make use of self construction, or how they stage themselves as subjects in their autobiographies. It also discusses how multiculturalism affects the writers perspective and how this is woven into the narrative. My thesis is that those who are seeking their identity in their past, but cannot find any answers there, experience a certain void that needs to be filled. A comparative reading of the two adoption memoirs ​Kinamann (​ ​Tjønn, 2011) and ​Blod är tjockare än vatten (Trotzig, 1996) illustrates this. On the one hand this void both empowers and complicates the construction of narrative identity. On the other hand it allows for interesting differences in narrative technique to emerge between how the two authors construct and interpret their lives.

The purpose of this study is to examine how mental illness in elite sports is experienced and perceived in order to gain a deeper understanding of how an elite sport can affect a person's mental health and well-being and to furthermore examine the challenges that elite athletes encounter that can affect their mental health. The study uses a qualitative method using content analysis of three different autobiographies written by elite athletes. The autobiographies are stories based on experiences of mental illness within their elite sports. Through content analysis of these autobiographies, three different perspectives on mental illness in elite sports are given and with that a deeper understanding of how mental illness can be experienced and perceived based on their different life stories. Lately, people have started to talk more about mental illness in elite sport. By using the autobiographies of the elite athletes, the subject is highlighted and can be given more attention, new knowledge can grow and an understanding of what it is like to be an elite athlete can contribute to tools that can prevent mental illness. The following questions were set as guidelines for the thesis: How is mental illness experienced and perceived in elite sports? What are the challenges with mental health in elite sports and what can this be due to? We used three different theories: Howard Becker's theory about stamping, Erving Goffman's theory about stigma and Erving Goffman's theory of roles. The results show that the elite athletes from the autobiographies experience that their mental illness has been a problem in relation to their performance. It also showed that their focus on performance has been a problem, but also an incentive in terms of realizing, talking about and understanding their own mental illness. There are some differences in the elite athletes' experiences of mental illness. Their picture of mental illness within their sport varies and mental illness can be experienced in different ways and so they can too be affected in different ways. The data material provided by the autobiographies has been interpreted with the help of previous research and analysis of the elite athletes' life stories. It has been done by linking experiences about the phenomenon with theories that can help to gain a deeper understanding of mental illness in elite sports. We have come to the conclusion that elite athletes face a lot of challenges, not the least with mental health. Based on the autobiographies, it appears that stigmatization around mental illness is a major challenge for elite athletes who make it difficult for them to talk openly about their mental illness. The sports culture and the climate that an elite athlete is in can also be contributing factors to the challenges that elite athletes face during their careers in relation to mental illness. This is because the elite athletes are expected to adapt to the standards that exist to fit in and have a chance to become the best. There is a risk that the elite athletes are not themselves when they adapt, which can lead to an imbalance between who they are and who they are expected to be. This can further lead to mental illness for an elite athlete. In order for elite athletes to open up, an atmosphere is required so it is accepted and allows them to open up, so the stigmatization surrounding mental illness needs to change. Stigmatization around mental illness is possible to change, as stigma is changeable, according to Goffman (Goffman E, 2020). / Syftet med denna studie är att undersöka hur psykisk ohälsa inom elitidrotten upplevs och uppfattas för att få en djupare förståelse av hur en elitidrott kan påverka en persons psykiska hälsa och mående. Detta för att vidare undersöka vilka utmaningar elitidrottare stöter på som kan påverka deras psykiska mående. I studien används en kvalitativ metod med hjälp av innehållsanalys av tre självbiografier skrivna av elitidrottare. De tre självbiografierna är berättelser baserat på upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa inom elitidrott.  Genom innehållsanalys av dessa självbiografier ges tre olika infallsvinklar på psykisk ohälsa inom elitidrotten och därmed en djupare förståelse för hur psykisk ohälsa kan upplevas och uppfattas utifrån de olika livsberättelserna. Psykisk ohälsa inom elitidrott är ett ämne som på senare tid har blivit alltmer omtalat. Genom att lyfta fram elitidrottarnas livsberättelser med hjälp av deras självbiografier så uppmärksammas ämnet mer, ny kunskap kan växa fram och förståelse för hur det är att vara elitidrottare kan bidra till verktyg att motverka detta.  Frågeställningarna i denna studie är: Hur upplevs och uppfattas psykisk ohälsa inom elitidrott? Vilka utmaningar med den psykiska hälsan förekommer inom elitidrotten och vad kan detta bero på? De teoretiska utgångspunkterna som används är Howard Beckers stämplingsteori, Erving Goffmans stigmatiseringsteori och Erving Goffmans teori om roller. Resultatet visar att elitidrottarna i självbiografierna upplever att deras psykiska ohälsa har varit ett problem i relation till deras prestation. De upplever även att deras fokus på prestation har varit deras problem, men även drivkraft, vad gäller att inse, prata om och förstå deras egen psykiska ohälsa. Det finns en del skillnader i elitidrottarnas upplevelser av psykisk ohälsa inom elitidrott såsom att upplevelser av idrottsvärlden varierar, upplevelser av psykisk ohälsa varierar och problem med den psykisk ohälsa har påverkat elitidrottarna på olika sätt. Datamaterialet som gavs av självbiografierna har tolkats med hjälp av tidigare forskning och analys av elitidrottarnas livsberättelser har gjorts genom att koppla upplevelser om fenomenet med teorier som kan hjälpa till att få en djupare förståelse av psykisk ohälsa inom elitidrott.  Vi har kommit fram till att elitidrottare stöter på en hel del utmaningar, inte minst med den psykiska hälsan. Utifrån självbiografierna så framgår det att stigmatisering kring psykisk ohälsa är en stor utmaning för elitidrottare som försvårar deras möjligheter att prata om sin psykiska ohälsa. Idrottskulturen samt det klimat som en elitidrottare befinner sig i kan även vara bidragande faktorer till de utmaningar som elitidrottare möter under sin karriär i relation till psykisk ohälsa. Detta då elitidrottarna förväntas anpassa sig till de normer som finns för att passa in och ha en chans att bli bäst. Det finns en risk att elitidrottarna inte är sig själva när de anpassar sig vilket kan leda till en obalans mellan vem dem är och vem dem förväntas vara. Detta kan vidare leda till psykisk ohälsa för en elitidrottare. För att elitidrottare ska tillåtas att öppna upp sig behövs ett klimat där det är accepterat och tillåtet att öppna upp sig, och stigmatiseringen kring psykisk ohälsa behöver förändras. Stigmatisering kring psykisk ohälsa är möjlig att förändra, då stigma är föränderligt, enligt Goffman (Goffman E, 2020).

Syftet med studien är att utifrån självbiografier undersöka unga svenska kvinnors väg in i att börja sälja sex. Då mörkertalet är stort kring hur många unga kvinnor som säljer sex behövs en kunskapshöjning hos myndigheter i syfte att kunna identifiera vilka de främsta faktorerna för en väg in i prostitution är. Det finns starka samband mellan att sälja sex och psykisk ohälsa, samt en ökad risk att utsättas för allvarligt sexuellt våld och övergrepp. Genom att belysa de riskfaktorer som finns för unga kvinnor att hamna i prostitution kan stödinsatser ges i tidigt skede. Frågeställningen “Hur beskriver unga kvinnor de faktorer som påverkat vägen in i att börja sälja sex?” har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetod och analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier för att ge ett djupare perspektiv på kvinnornas berättelser. De sju unga kvinnornas berättelser visar att de har liknande erfarenheter som även går att finna i den tidigare forskningen. Resultatet visar att de fyra främsta anledningarna till att börja sälja sex som svenskfödd kvinna är erfarenheter kring att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp, ångest och självskada, svårigheter i barndomen och ekonomiska aspekter. Majoriteten av de unga kvinnorna som sålt sex berättar om hur de varit utsatta för sexuella övergrepp i tidig ålder, och flera kvinnor berättar om hur prostitution används som ett sätt att dämpa ångest samtidigt som ångesten förvärras efteråt, vilket blir som en ond cirkel. Många av kvinnorna beskriver erfarenheter av föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa, vilket påverkat deras barndom och vuxna liv negativt. Den ekonomiska aspekten beskrivs av vissa kvinnor som en lockelse och ett snabbt sätt att tjäna pengar på vid bristande ekonomiska resurser för att öka livskvaliteten. / The aim of the study is to illustrate young Swedish women's path into selling sex through autobiographies. As there is a large unknown number of young women who sell sex, there is a need for an increase in knowledge among authorities to identify the main factors leading to prostitution. There are strong correlations between selling sex and mental illness, as well as an increased risk of experiencing serious sexual violence and abuse. By highlighting the risk factors for young women to end up in prostitution, interventions can be given in the early stages. The research question "How do young women describe the factors that influenced the path into start selling sex?" has been answered through a qualitative research method and analyzed using thematic content analysis. The results have been analyzed using previous research and theories to provide a deeper perspective on the women's stories. The stories of the seven young women show that they have similar experiences that can also be found in previous research.The results show that the four main reasons for women born in Sweden to start selling sex are experiences of sexual abuse, anxiety and self-harm, childhood difficulties, and economic aspects. The majority of young women who end up in prostitution describe how they have been subjected to sexual abuse at a young age, and several women describe how prostitution is used as a way to alleviate anxiety while it becomes worse afterwards, which becomes a vicious circle. Many of the women describe experiences of parents with addiction and mental illness, which have negatively affected their childhood and adult lives. The economic aspect is described by some women as a lure and a quick way to earn money when economic resources are lacking to improve their quality of life.