Background: When a parent loses its child life will change drastically and assume other conditions. The loss of a child affects the whole human existence, the grief can be very intense as well as in-depth and find expression both on an emotional, physical, mental and spiritual level. Aim: The aim is to describe parents’ experiences of losing a child to illness. Method: Graneheim and Lundmans manifest content analysis method was used to the method based on qualitative raw material in forms of three Swedish autobiographies. Results: The analysis resulted in three categories "interactions in existential chaos", "the unimaginable has happened" and "to live with the grief". The categories describe different stages in the loss of a child, from the contact with health professionals to fighting their way through and live with the grief following the death of their child. Conclusion: The interaction parent’s get from health professionals have big impact on the experience of losing their child. It is not possible to escape from the grief that manifests when you lose a child, the grief has to be processed during a long time but this is necessary for the ability to get through the grief and to finally get on with life.

Bakgrund: Varje dag drabbas cirka 20 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta är ofta en omvälvande upplevelse som vänder livsvärlden upp och ned. Behandlingen är ofta intensiv vilket påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal kan hantera den förändrade livsvärlden hos kvinnan. Syfte: Syftet med studien var att belysa den förändrade livsvärlden hos kvinnor som överlevt bröstcancer, under och efter sjukdomen. Metod: För att datainsamlingen skulle motsvara den kvalitativa ansatsen med livsvärldsperspektiv användes sex självbiografier som var skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Innehållet av biografierna analyserades och granskades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna upplevde livsvärlden som förändrad efter sin cancerdiagnos. De upplevde kränkning av sin kvinnlighet då de förlorade sitt hår och bröst samt var rädda för att inte få se sina barn växa upp. Stöd och gemenskap visade sig vara till stor betydelse. De påverkades positivt och negativt av vårdandet från vårdpersonal. Efter avslutad behandling och vårdtid upplevde kvinnorna ett hopp om framtiden samtidigt som de var rädda för återfall och att nu bli övergivna av vårdens trygga händer. Slutsatser: Livsvärlden förändrades radikalt för kvinnorna och vardagen bytte fokus. Mer tid måste läggas på det praktiska bemötandet av patienter för att förhindra lidande relaterat till vårdandet.

No description available.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett begrepp som beskriver en subjektiv upplevelse där välbefinnandet påverkas negativt. Detta kan bidra till svåra känslor som oro och ångest. Ett inre lidande kan uppstå och skapa känslor av hopplöshet samt otillräcklighet. Detta kan grunda sig i svåra upplevelser som sedan kan leda till ett självskadebeteende. Lidandet kan skapa en känsla av självhat, som i värsta fall kan leda till självmordsförsök. Därför är det viktigt att sjukvården kan förebygga att ett självskadebeteende uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelse av psykisk ohälsa i samband med självskadebeteende. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och baseras på sex självbiografiska böcker. Dessa analyserades med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Sex olika kategorier med tillhörande underkategorier framkom i resultatet. Dessa kategorier var: Svåra uppväxtförhållanden, Känslor av utanförskap, Påverkad självbild, Destruktivt beteende, Känslor av psykiskt lidande och Vårdupplevelsernas påverkan. Slutsats: Psykisk ohälsa uttrycker sig på olika sätt och de unga kvinnor som upplever detta är unika individer med olika upplevelser. Det är viktigt att identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa för att kunna förhindra ett självskadebeteende och då kunna hjälpa de unga kvinnorna i ett tidigt stadie.

Bakgrund: Hiv (humant immunbrist virus) är ett virus som bryter ner kroppens immunförsvar. När nedbrytningsprocessen pågått så långt utvecklar personen aids (aquired immunodeficiency syndrome). Idag finns effektiva bromsmediciner som gör att en person kan leva lika länge som en person som inte har hiv. Att leva med sjukdomen innebär en stor påfrestning för de drabbade personerna. Det råder en stigmatisering i samhället kring sjukdomen och de personerna som lever med den,  som till följd upplever en diskriminering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen. Dåligt bemötande kan komma från närstående, hälso- och sjukvårdspersonal samt andra delar av samhället. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av lidande hos personer som lever med hiv. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med deduktiv design har använts. Fyra stycken självbiografier analyserades. Katie Ericssons teori om lidande användes i analysen. Resultat: Personerna med hiv upplevde stigmatisering i kontakt med sjukvården och i samhället, vilket skapade onödigt lidande. Personer som lever med hiv handskas med en mängd komplexa känslor. Slutsats: Vårdpersonal och allmänheten behöver mer kunskap kring hiv för att stigmatiseringen ska upphöra. För att skapa välbefinnande krävs ett empatiskt förhållningssätt, stöd och en kontinuitet i mötet med vårdpersonal. / Summary   Background: HIV (human immunodeficiency virus) is a virus that breaks down the body's immune system. When the decomposition process going as far, the person develops aids (aquired immunodeficiency syndrome). Today there are effective antiretroviral treatments which make the person with hiv, have nearly the same possibilities to live like a person, who don’t have this disease. There are some fears in the society for this disease related to the stigmatization, which results to experience of discrimination and stigmatization for those persons living with it. Bad attitudes against hiv may come from relatives, health professionals and other parts of society. Objective: The objective was to describe the experiences of the suffering of persons living with hiv. Method: A qualitative content analysis of deductive design has been used in the study. Four autobiographies were analyzed. Katie Ericsson's theory of suffering was used in the analysis. Result: The persons experienced stigma in contact with health services and the community, which created unnecessary suffering and a variety of complex emotions. Conclusion: Health professionals and the public needs more knowledge about hiv to stigma is repealed. To create well-being requires an empathetic approach, support and continuity in the meeting with health professionals.

Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa.    Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan.                                                                                                                    Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.                                                                                  Resultat Mötet med sjuksköterskan beskrivs i resultatet med tre huvudkategorier: Upplevelsen av en god vårdrelation, upplevelsen av välbefinnande och upplevelsen av vårdlidande. Den goda vårdrelationen medförde att ett välbefinnande kunde upplevas. I möten med sjuksköterskan kan patienten även uppleva ett lidande med känslor av vanmakt och brist på delaktighet vilket medförde att mötet gav ett vårdlidande.                                          Slutsats En viktig del i resultatet var hur stor inverkan och roll sjuksköterskan hade vid ett vårdande möte och den goda vårdrelationen för välbefinnandet och lidandet. Det framkom att patienterna upplevde vårdlidande och därför anser författarna att det bör forskas vidare på varför det uppkommer i vården.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Självbiografier lästes och meningsenheter togs ut. Meningsenheterna kodades och bildade kategorier som slutade i ett huvudtema. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema: Leva i en förändrad livsvärld och sju kategorier, vilka är Trygghet – ovisshet, Glädje – sorg, Nära döden – nära livet, Acceptans – förnekelse, Hantering, Förändrade värderingar och nya insikter om livet, Förändrad framtid. Slutsatser: Kvinnornas livsvärld förändrades på så vis att vardagliga rutiner påverkades. Det uttrycktes en känsla av trygghet i sällskapet av sin familj och sina vänner. Kvinnorna kunde uppleva välbefinnande, trots sin sjukdom vid flertalet tillfällen. Sjukdomen ledde till förändrade värderingar och omprioritering av livet.

No description available.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett tillfrisknande. Den närstående personen kan vara en familjemedlem, vän, granne eller nära sjukvårdskontakt exempelvis sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur närstående påverkar tillfrisknandet från Anorexia Nervosa. Metod: Den kvalitativa litteraturstudien baserades på fem självbiografier. Dataanalysen var en manifest innehållsanalys där skillnader och likheter innehållet identifierades för att beskriva variationer. Resultat: Resultatet formades utifrån fem kategorier: Betydelsen av trygghet, Att bli bekräftad, Att bli motiverad, Att känna skuld, När stödet inte är hälsofrämjande. Slutsats: De närstående personerna har en stor inverkan för kvinnors tillfrisknande av Anorexia Nervosa. Genom att ge trygghet, bekräftelse samt visa omtanke och förståelse för patienter som lider av sjukdomen ökar välbefinnandet.

No description available.