Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskning är av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety och självförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenska basketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet. Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2. Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden. Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starka påverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom även att hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. I diskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges på framtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott.

Abstract My examination paper is about how you can work with fairytales as an educational tool in order to strengthen young students’ self-esteem. Specialist literature and findings show that the fairytale can be used in order to strengthen self-esteem. As teachers we have a big part in this to help the students to develop and make them trust their own abilities. You can work with fairytales in many different ways and it’s often popular among the students. The purpose with this paper is to check how fairy tales and self-esteem are connected and how you can work with it in school. The methods I’ve used are a combination of observation and qualitative interview. I have studied two different schools where I observed two teachers, in this case when they read fairytales and then I interviewed them. During the interview I used a recorder to get as much information as possible of the interview and to be able to listen many times. Both of the teachers I interviewed worked with fairytales but in different kind of ways. Lena used fairytales as an inspiration to work creative with for an example drama, art, storytelling etc. while Lisa used fairytales to work with the text and the language. Keywords: working with fairytales, fairytales, self-esteem, educational tool.

Sammanfattning I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter. Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren. Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.

The purpose of this study is to describe how unemployed persons in a work-program experience their participation in the project and how they feel about the possibilities to find a new job. It is a qualitative study with a social psychological perspective and the research is based on nine interviews. The theories used cover both social psychological and cognitive perspectives such as those of Charles Cooley, Johan Asplund and Thomas Scheff.

Denna uppsats syftar till att ge ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med att stärka barns självkänsla. För att få en inblick i förskollärarnas arbete kring självkänslan har kvalitativa intervjuer med sju verksamma förskollärare fördelade på två förskolor genomförts. Intervjuerna syftar till att ta reda på hur dessa förskollärare definierar begreppet självkänsla, hur de beskriver att arbetar för att stärka självkänslan hos barnen samt hur de värderar detta arbete. En analys har gjorts utifrån informanternas uttalanden samt genom ett urval av tidigare forskning kring självkänsla. Med hjälp av Daniel Sterns teori om självets utveckling ges en bild av hur självkänsla uppkommer hos en människa samt vilken roll omgivningen har i den sociala samvaron med barnet. De viktigaste resultaten visar att förskollärare anser att barns självkänsla är en viktig del av deras arbete, dock är det ingen aspekt som diskuteras kollegor emellan. Flera av förskollärarna tyckte att begreppet självkänsla var svårdefinierat och en tendens fanns att blanda ihop självkänsla med självförtroende. Även i förskollärarnas arbete fanns en tendens till att mer arbeta med att stärka självförtroendet än självkänslan, då förskollärarna tenderar att berömma barnens prestationer snarare än att bekräfta deras känslor. Uppsatsens titel är ett citat från en av de intervjuade förskollärarna som beskriver hur han upplever ett barn med hög självkänsla.

Syftet med aktuell studie var att få en uppfattning om hur skadade idrottare använder sig av målsättningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) självförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frågeställningar: (1) hur har de skadade idrottarna använt sig av målsättningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på sju stycken deltagare. Deltagarna var två kvinnor och fem män i åldrarna 17 till 33 (M=24.6), från olika idrotter och olika nivåer. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att självförtroendet påverkades negativt vid skada samt att stödet från familjen och vännerna ansåg viktigast under rehabiliteringen. I aktuell studie framkom det också att det sociala stödet i stor utsträckning hade förändrats under rehabiliteringen. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med föreskrivna teoretiska referensramar.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit . Vi hade en grupp med sex barn från en förskoleklass med i vår studie. Pedagogerna valde ut de barn de ansåg behövde utveckla sin sociala kompetens. Vi genomförde fältarbetet under sju dagar. I vårt utvecklingsarbete såg vi en stor utveckling hos de flesta barnen, när det gäller deras självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Vi anser att våra aktiviteter nådde de mål och syften vi hade med studien. Vinsten med vårt arbete var att barnen och vi tillsammans har utvecklats, samt att kompendiet förs vidare och kommer att användas av pedagogerna till höstterminen 2012.

No description available.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av – och är som intervjuare även medskapare av – en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner. Muntlig berättelse berättar om händelser – men är också en händelse i sig. För genomförandet valdes halvstrukturerad och tematiskt guidad intervju för att få ett så djupt svarsresultat som möjligt. Jag träffade informanten vid två tillfällen och spelade in intervjun, som sedan transkriberades. Resultatet som jag kunnat utläsa är att informanten Lisas musikaliska socialisation kom igång relativt sent, men tog fart efter en julavslutning i femte klass. Hon är uppvuxen med den effektivitet och rationalitet livet på en bondgård för med sig, vill inte gärna prata om sina känslor och hatar att misslyckas. Mina slutsatser är att självkänsla är komplext – beroende av olika variabler och kan skifta ganska kraftigt beroende på arena. Självbilden (i relation till sång) är även den mycket komplex och beroende av flera samverkande faktorer, så som till exempel sång - och musiksocialisation, men även av andra faktorer under uppväxten kopplat till såväl familj och miljö, som skola. Detta har jag också sett exempel på i undersökningen.