Syftet med vår studie är att undersöka verksamma förskollärares tankar kring barns självkänsla i förskoleklass. Det vi lägger fokus vid är vad förskollärarna anser känneteckna låg respektive god självkänsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stärka barnens självkänsla. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kännetecken på barns låga respektive goda självkänsla. Det redogörs även hur lärarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras. De områden som ses betydande för barnens utveckling av självkänslan är lärarens förhållningssätt, bekräftelse och metoder/material. Slutsatsen vi kan dra är att arbetet med att stärka barnens självkänsla ses som grundläggande i lärarens arbete och för barnets fortsatta framtid i ett socialt samhälle.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur väl några elevers uppfattning av sin egen förmåga i problemlösning överensstämmer med deras prestation och resultat vid problemlösning i grupp vid ett tillfälle. Undersökningens urval bestod av åtta elever i årskurs tre och har genomförts med hjälp av elevenkäter samt en observation. Utifrån undersökningens tre frågeställningar presenteras resultaten, som bland annat visar att eleverna uppskattar sin förmåga att lösa problem som relativt god men även att deras uppfattning av sin förmåga att lösa problem i grupp inte riktigt stämmer överens med resultaten från observationen.

Studiens syfte var att beskriva fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio fotbollsspelare varav sex män och fyra kvinnor som alla spelar på hög nationell nivå. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys Granheim och Lundman (2004) och visade att faktorer såsom tidigare prestation, informellt ledarskap, gemensamma mål, kommunikation, motivationsklimat, värdegrunder samt ledarskapsfaktorer upplevdes vara relaterade till kollektivt självförtroende. Agerandet som laget uppvisar när laget upplever högt kollektivt självförtroende beskrivs av spelarna som att de arbetar för varandra, de tar den extra löpningen, de har en hög energinivå och de kommunicerar på ett sätt som gör att de lyfter varandra och laget. Vidare visade studien på att spelarna upplever kollektivt självförtroende som viktigt för prestation, det leder till ageranden som är essentiella för framgångsrika prestationer i fotbollslag. Föreliggande studie fokuserar på fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende där framtida studier skulle kunna undersöka elittränares upplevelse av det kollektiva självförtroendets betydelse för prestation och hur de arbetar med att stärka det kollektiva självförtroendet i elitlag.

No description available.

Inledning Dyslexi är en diagnos som orsakar läs- och skrivsvårigheter. Dessa kan vara bestående genom hela livet. Svårigheterna kan dock förebyggas genom stöd av olika former i tidig ålder, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla läs- och skrivförmågan. Genom en god självkänsla och ett stärkt självförtroende kan eleven utvecklas på ett positivt sätt. Pedagogen har en stor inverkan på elevens skolutveckling. Det har forskats extensivt kring dyslexi, men dock inte om hur pedagoger uppfattar det. Utgångspunkten för denna studie har varit pedagogers uppfattningar om deras kunskap och okunskap kring dyslektikers självkänsla och självförtroende i sociala sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för studien är George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism. Syfte Studiens syfte är att utforska pedagogers uppfattningar om hur deras kunskap och okunskap påverkar dyslektikers självkänsla och självförtroende i sociala sammanhang. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning där sex pedagoger intervjuades. Respondenterna har varit verksamma inom skolvärlden under en längre tid samt har påträffat dyslektiker under sina yrkesverksamma år. Intervjusvaren har transkriberats och därefter analyserats. Resultat Av studiens resultat framkommer att samtliga pedagoger har kännedom om att självförtroendet och självkänslan är två viktiga egenskaper som påverkar elevens skolprestation. Däremot framgår även av resultatet att dyslexi i dagsläget är mindre förekommande än förr i tiden och på så sätt har pedagogerna uttryckt att deras kunskaper kring dyslexi har bleknat bort med tiden, vilket påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Dessutom påvisar studiens resultaten svårighet kring identifiering av dyslexi hos pedagogerna. Däremot visar resultatet även att pedagogerna har goda kunskaper kring varierande arbetssätt och även en god interaktion i klassen, vilka är faktorer som ökar elevens självkänsla och självförtroende.

<p>Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv</p>

<p>Enligt gjorda undersökningar så sjunker svenska elevers prestationer i relation till andra länder inom matematikämnet. Enligt gjorda undersökningar så verkar självförtroende och resultat på något sätt kopplade till varandra. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad eleverna och lärare anser vara de viktigaste förslagen på arbetssätt som kan användas för att öka deras självförtroende i matematikämnet samt vilka likheter och skillnader man kan se mellan elevers och lärare svar och mellan pojkar och flickors svar. Genom en genomförd enkätundersökning visar resultaten att många av pojkarna, flickorna samt lärare kryssat för förslag 3: <em>varierat arbetssätt</em>, förslag 8: <em>Du får tydligt veta vilka mål du jobbar mot/varför du jobbar med en viss sak</em>, förslag 6: <em>läraren använder en blandning av olika bedömningsmetoder </em>och förslag 4:<strong> </strong><em>Gemensamma samtal och diskussioner. </em>Ingen lärare har valt förslag 9: <em>Du får vara med och påverka mer</em> som ett av de fem viktigaste. Förslag 5: <em>Samarbete med andra skolämnen</em>, har fått väldigt lite av de totala rösterna både av elever och av lärare. Slutsatsen är att eleverna och lärare vill se en förändring mot en mer varierad undervisning, tydliga mål och metoder, varierade bedömningsformer samt mer samtal och diskussioner för att eleverna ska bli mer engagerade, stimulerade och mer motiverade för matematikämnet och känna sig duktiga och eventuellt få ett ökat självförtroende som i sin tur kan öka måluppfyllelsen.</p>

<p>I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen. Lärarna tror att de vanligaste orsakerna till flickornas tystnad är att de är blyga, att de har dåligt självförtroende, deras personlighet eller hur de blivit uppfostrade. Vi finner att lärarnas svar överensstämmer med den litteratur som vi har läst. Litteratur och intervjuade lärare säger även att skillnader i genus spelar en viktig roll. Lärarens agerande i klassrummet spelar en väsentlig roll för hur den talängsliga flickan kommer att utveckla sin tystnad, om hon kommer att fortsätta vara tyst eller om hon kommer att prata mer. De lärare som vi har intervjuat i denna studie säger sig ha olika strategier, som ständigt finns i deras tankar, för hur de kan stötta flickorna till att våga ta mer plats. Vi analyserar även lärarnas svar.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför de individer som deltog i GIH projektet har fortsatt att träna på egen hand. En jämförelse har gjorts mellan grupperna, de som har fortsatt att träna och de som inte har fortsatt att träna. Våra frågeställningar var: Vilken betydelse har motivation för fortsatt träning? Vad har ledarskapet för betydelse för den aktive? Vilken betydelse har självförtroende för fortsatt träning?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 89 deltagare från projektet i folkhälsovetenskap, våren -06, GIH projektet. Av dessa valdes fyra ut till intervju. Två deltagare som har fortsatt att träna och två som inte fortsatt att träna efter projektet. Tre begrepp har använts som analysredskap, motivation, ledarskap samt självförtroende. Utifrån dessa har vi komponerat en egen modell, vilken säger att samtliga begrepp står i ständig relation till varandra.</p><p>Resultat</p><p>Vårt resultat visar på att motivationen är viktig för att hitta lusten och viljan i att träna. Här är det den inre känslan och glädjen i att träna, d.v.s. den inre motivationen som påverkar individen mest. Positivt ledarskap som beskrivs som stöttande, engagerat och pushande har också stor betydelse för individen och dennes prestation för fortsatt träning. Självförtroendet visade sig ha påverkan i träningssammanhang men ingen betydelse för att en person ska fortsätta att träna. Utifrån vår egen konstruerade modell, vilken visar på att de tre begreppen står i ständig relation till varandra för fortsatt träning, kunde vi konstatera att motivationen var av störst betydelse. Ledarskapet hade stor påverkan för den aktive inom träning samt att självförtroendet visar på betydelse i träningssammanhang men inte för fortsatt träning.</p><p>Slutsats</p><p>Att de tre begreppen, motivation, ledarskap och självförtroende skulle stå i ständig relation till varandra för individen i träningssammanhang visade sig stämma, men motivation kom att vara av störst betydelse. Däremot har studien visat att motivation samt ledarskapet är viktigt för individen för att en person ska fortsätta att träna. Självförtroende däremot visar inte på särskilt stor betydelse för den aktiva för fortsatt träning.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie har varit att, med elever ur två klasser i skolår tre, jämföra pojkars och flickors självförtroende kopplat till prestation i idrottsundervisningen. Vi har behandlat huruvida det finns några skillnader mellan könen i den uppskattade respektive upplevda prestationsförmågan gentemot den faktiska prestationen. Därtill har elevernas föreställningar om det motsatta könets prestation undersökts.</p><p>Metod</p><p>Vi undersökte elevers självförtroende genom att mäta deras tilltro till sin prestation samt upplevelsen av denna. Respondenterna besvarade två självskattningsformulär, före samt efter genomförandet av ett motoriskt test. Föreställningarna om det motsatta könets prestationer mättes dessutom i det andra självskattningsformuläret. Skalan i formulären samt övningarna i det motoriska testet baserades på beprövade metoder. Undersökningens statistiska material behandlades sedan i statistikprogrammet SPSS.</p><p>Resultat</p><p>Då den uppskattade prestationen sattes i relation till den faktiska påvisades inga signifikanta skillnader mellan könen. Sammantaget uppskattade dock pojkarna sina prestationer högre samtidigt som de även presterade något bättre än flickorna. När den upplevda prestationen sattes i relation till den faktiska fann vi att det för pojkarna förelåg ett signifikant positivt samband, medan denna relation ej påträffades hos flickorna. Ingen av eleverna upplevde att de presterade sämre än de bedömningar vi gjorde. Våra resultat visade även att pojkarna hade lägre föreställningar om hur flickorna presterade, än omvänt.</p><p>Slutsats</p><p>De likheter och skillnader som framkom i undersökningen mellan könen kan vara produkten av samhällets skapade förväntningar och föreställningar. Undersökningen åskådliggjorde att barnen i studien uppvisade gott självförtroende samt att genussocialiserande föreställningar förekom hos dem.</p>