Syftet var att synliggöra hur barns behov av bekräftelse hanteras i en del förskolor och vilka reflektioner som skapas hos pedagogerna gällande detta. För att utforska detta utfördes intervjuer tillsammans med observationer som komplement där urvalet var slumpmässigt. Studien bygger på forskning om självkänsla och självförtroende och visar på den oenighet som finns gällande begreppen. Dessa begrepp har i sin tur en stor påverkan på barnens sökande efter bekräftelse vilket både bakgrund och resultat visar. Resultatet visar också på en stor vilja hos pedagogerna att möta det sökande som barnen uppvisar men även här finns skilda meningar om hur detta ska genomföras. Ett mönster mellan ambitionen att berömma barnen och ett ökat sökande efter bekräftelse hittades i analysen vilket även litteraturen tar upp.

BAKGRUND: Efter 25 år som lärare inom vuxenutbildningen var jag intresserad av att undersöka hur kursdeltagarna upplevt sina vuxenstudier. Min upplevelse var från ”katederhållet” och jag ville undersöka hur vuxenstudierna upplevts ur elevperspektiv. Uppsatsen innehåller dels en enkätundersökning, dels en intervjudel.SYFTE: Syftet var att undersöka om kursdeltagarnas självbild, självkänsla, självförtroende och livskvalitet påverkades av studierna på Komvux och om det fanns några könsskillnader i resultaten.METOD:Studien är genomförd på kommunala vuxenutbildningen i Borås. Undersökningen är utförd genom en kvantitativ metod. I enkätunder-sökningen ingick 946 personer, 549 kvinnor och 397 män. Enkäten är kompletterad med intervjuer av 28 kursdeltagare. För att kunna bedöma om studierna påverkade kursdeltagarnas utveckling var det av betydelse att jämföra deltagare som var i början av studierna, och deltagare som var i slutfasen av sina studier. Grupperna jämfördes också med det totala antalet personer som deltog i undersökningen.RESULTAT:Undersökningen visar att medvetenheten om personligheten - självbilden ökade. När det gäller hur de upplever sin personlighet, alltså om de är nöjda med sig själva, med både positiva och negativa egenskaper, - självkänslan, så har deras känsla av ”att duga” stärkts. Självförtroendet höjdes också. Det betyder att kursdeltagarna har fått en tydligare känsla av att deras kunskaper och förmågor är goda nog, och denna insikt har ökat under studiernas gång. Beträffande livskvalitet så är det påfallande många som har upplevt att deras livskvalitet har blivit mycket bättre. Det framkommer inte så stora könsskillnader, utan mera att kvinnorna överlag är något försiktigare att skatta sig högt. Den största könsskillnaden visar sig i frågorna om hur kursdeltagarnas studiesituation ser ut. Kvinnorna har i betydligt lägre grad någon som stöttar dem under studietiden, och de är mycket mer tveksamma om de överhuvudtaget ska klara av sina studier. / Uppsatsnivå: D

<p>Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:</p><p>• Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?</p><p>• Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?</p><p>För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss. Att dansen passar alla barn var samtliga intervjupersoner eniga om, bara övningarna utgick från barnens behov, intressen samt vad de kan och klarar av. I vår undersökning fann vi ingen stor skillnad på hur arbetssättet med dans och rörelse skiljde sig mellan förskollärare och danspedagoger. Undersökningen har visat att danspedagoger troligtvis har ett mer utvecklat arbetssätt och en djupare kunskap kring dans. De har vidare en större chans att genom sitt breda register hjälpa barnen med utvecklande av sin självuppfattning.</p>

<p>Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med läs- och skrivsvårigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallärare. Syftet var främst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser på framtiden. Av intervjuerna framgår att eleverna ofta bär på positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn på framtiden inrymmer övervägande positiva bilder. Resultaten ger således en positivare bild än vad litteraturen ofta målar upp.</p>

<p>Studiens syfte är att ta reda på hur elever skattar sin förmåga i matematik, i vilken utsträckning självskattning beror av kön och hur självskattningen kan förstås och förklaras. Studien innehåller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen består av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i år 6, som besvarade en enkät. Åtta av dessa elever intervjuades sedan.</p><p>De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att flickor och pojkar är samstämmiga om att flickor har dåligt självförtroende och att pojkar har eller säger sig ha bra självförtroende. De är också överens om att flickor upplever mer prestationsångest, är mer osäkra, oroade och stressade i provsituationer. Flickor och pojkar är eniga om att flickor tänker mer på framtiden och känner större oro inför den, medan pojkar lever mer i nuet. Detta menar eleverna kan ha en negativ inverkan på självbilden hos flickor. Undersökningen visar dessutom att flickor och pojkar är överens om att pojkar är bra på att säga att de är bra på något, även då så inte är fallet medan flickor inte är bra på att säga att de är bra på något, inte ens då så är fallet.</p><p>De huvudresultat som är samstämmiga med tidigare forskning visar till exempel på att flickor jämfört med pojkar upplever lägre självtillit kopplad till matematik, de har generellt sämre självförtroende och de upplever mer stress och oro. Den stress flickor upplever förefaller bland annat vara kopplad till provsituationer. Ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning är att flickor i samma utsträckning som pojkar enligt enkätstudien skattar sig som bra i matematik. Resultaten från min undersökning visar också på att föräldrar inte har det inflytande på hur pojkar och flickor ser på matematik som tidigare forskning visat.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2. Det fanns ingen signifikant skillnad i kognitivanspänning, somatisk anspänning eller i självförtroende hos lagidrottare och individuella idrottare. Signifikanta könsskillnader erhölls, där kvinnorna hade högre kognitiv anspänning och somatisk anspänning än männen, medan männen generellt hade ett högre självförtroende än kvinnorna. Studien visade även på tre samband. Det kan konstateras att typ av idrott inte är relaterat till individens anxiety och självförtroende, utan skillnaderna finns mellan könen. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och utifrån detta har förslag på framtida forskning behandlats.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Detta görs bland annat genom återkommande moment som integreras i de dagliga rutinerna där eleverna var och en ”får synas” och känna sig värdefull.</p>

<p>Läroplanen säger att: ”Självkänsla grundläggs i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag” (Lpo 94). Därutav är syftet med rapporten relevant i sammanhanget, vilket innefattar att undersöka lärares medvetenhet, synsätt och arbetssätt med självkänsla i deras pedagogiska arbete.</p><p>Rapportens undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med 10 lärare på tre olika skolor. Studien visar att lärare arbetar med barns självkänsla i skolan, men på olika sätt. Samtliga lärare anser att självkänsla är något som är väsentligt inom skolans värld. Det framkommer även att lärare har olika sätt att se på begreppet självkänsla. Många av lärarna kopplar ihop självkänslan med trygghet och elevens förmåga till att våga göra olika saker inför klassen. Några av lärarna drog paralleller mellan självkänsla och motivation medan en annan lärare anser att självkänsla är detsamma som att känna sig harmonisk som människa. Genom undersökningen framgick det även att det i en liten utsträckning samtalades uttryckligen kring självkänsla under olika former av sammanträden. Många av lärarna ansåg dock att det samtalades om självkänsla mellan lärare, men inte uttryckligen, utan i form av att de fanns problem med vissa elever.</p>

<p>Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.</p><p>Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål. Självförtroendet tolkas utifrån elevernas upplevelser av mot- och medgångar. Till sist behandlas inflytande utifrån elevers syn på inflytande över undervisning och planering. Vad gäller motivation jämförs inre faktorer såsom intresse och känslor med yttre faktorer såsom belöningar och bestraffningar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar tydliga kopplingar mellan litteraturen och elevernas uppfattningar. Bland annat beskriver eleverna en slentrianmässig undervisning med föga möjligheter till inflytande. En tydlig provkultur påverkar elevernas självförtroende och skapar prestationsinriktade mål för undervisningen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning. </p>