Background: It is common that children and adolecsents with Aspergers syndrome have impaired motor skills and are less physically active than neurotypical children and adolecsents. Studies conducted on neurotypical children shows that children and adolecsents who are regular physical active also have a good motor control and a good physical self-esteem. The purpose of this study was to investigate the physical self-esteem of children and adolescents with Aspergers syndrome. Study Group: 36 children and adolescents aged 9-15 years with a diagnosis of Aspergers syndrome was asked to participate in the survey. 18 children, 16 boys and 2 girls, responded to the questionnarie about physical self-esteem which 17 of the answers could be used in the study. Methods: The translated questionnarie “Such I am” CY-PSPP was reworked into “Who resembles me” to better suit the target audience. The questionnaire was tested for validity at 14 neurotypcal children and adolescents aged 10-15 years. The study group also had to fill out a background form with information on age, gender, those who considered themselves physically active and if you participate in any physical recreational activity. Results: The test of validity showed that the nine children who were physically active in a group activity in their leisure time perceived lower in all domains compared with the 8 children who were not physically active in their leisure time. Discussion: The result is not consistent with the research done on neurotypical children as they show that performing physical activity correlates with the level of physical self-esteem. This study shows the opposite result. The question should be asked whether children and adolescents with Aspergers syndrome should be offered training in more custom shapes.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor. Den manliga normen kring entreprenörskap kan ha en hämmande effekt, men påverkar de facto inte kvinnors intention till företagande. Studiens mest betydelsefulla upptäckt är att det finns ett statistisk säkerställt samband mellan kön och intention till företagande. Oddsen är 2,15 gånger högre att en man vill bli entreprenör, jämfört med att en kvinna vill bli entreprenör.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt ansvar för att upptäcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlätta för dessa elever att nå kunskapskraven. För att få svar på studiens syfte och frågor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. Frågeställningarna som är kopplade till syftet är; vilka hinder och möjligheter kan lärare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lärare med att stärka självförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lärare har ett stort ansvar i upptäckandet av dyslexi. Resultatet visar också att den generella uppfattningen är att dyslexi inte är så vanligt förekommande, utan det betecknas istället som läs- och skrivsvårigheter. De talas om mognad och begåvning hos elever vilket bidrar till att lärare väntar med att uppmärksamma övrig personal om att det finns en elev med svårigheter. Dyslexi som diagnos undviks i stor utsträckning, istället kontrolleras alla andra tänkbara möjligheter i förstahand.  Studiens resultat visar dessutom att ett gott självförtroende hos eleverna är en förutsättning för läs- och skrivutvecklingen

Denna studie undersöker olika uppfattningar några lärare har om deras kunskaper inom skolämnet engelska och vilka utmaningar lärarna upplever vid undervisning av engelska inom årskurs 1. Utifrån en fenomenografisk ansats undersöks lärares olika uppfattningar och hur de ser på sina färdigheter inom språket. Studien utfördes i en skola med tre lärardeltagare som alla arbetar inom årskurs 1. Metodval för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes enskilt med varje lärare och resultatet visar att lärarna upplever att skolämnet engelska inte tas på allvar för årskurs 1 och att det måste ske en förändring för att undervisningen ska kunna utvecklas.

I den här uppsatsen kommer jag att fördjupa mig i en instudering av ett stycke, Lamento di Maria Stuarda, av Carissimi. Instuderingen genomfördes inför min examenskonsert. Efter en kortare bakgrund om stycket och dess ursprung följer en genomgång av hur instuderingen gick till. En del nedslag kommer att göras från min egen loggbok som fördes parallellt med instuderingen. Under rubriken reflektioner funderar jag på hur det egentligen gick och drar en del för mig  oväntade slutsatser om mig själv och min inställning till sångarlivet. / <p>Konsertrogram:</p><p>(Examensarbetet berör främst programpunkt två, Lamento di Maria Stuardo)</p><p></p><p>Johann Helmich Roman (1694-1758)</p><p><em>Du kjära dag</em></p><p><em></em>Text: Jacob Frese (1690-1729)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Stina Petersson, cello</p><p></p><p>Giacomo Carissimi (1605-1674)</p><p><em>Lamento di Maria Stuarda</em></p><p>Text: Giovanni Filippo Apolloni (1635-1688)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Stina Petersson, cello</p><p></p><p>Hildegard af Bingen (1098-1179)</p><p><em>O, Deus, quis es tu</em> ur Ordo Virtutum</p><p></p><p>Johann Helmich Roman (1694-1758)</p><p><em>Äta litet, dricka vatten</em></p><p><em>Att ju mången har idag</em></p><p><em>Födas, gråta, di och lindas</em></p><p><em>Är det hela tidsfördrifvet?</em></p><p><em>Den är lycklig född till verlden</em></p><p>Text: Olof von Dalin (1708-1763)</p><p>Jonas Nordberg, ärkeluta</p><p></p><p>John Dowland (1563-1626)</p><p><em>Time stands still</em></p><p>Text: okänd</p><p>Jonas Nordberg, ärkeluta</p><p></p><p>Henry Purcell (1659-1695)</p><p><em>The blessed virgins expostulation</em></p><p><em></em>Text: Nahum Tate (1652-1715)</p><p><em>An evening hymn</em></p><p><em></em>Text: William Fuller (1608-1675)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Jonas Nordberg, ärkeluta, Jenny Lierud, cello</p><p></p><p>Georg Friedrich Händel (1685-1759)</p><p><em>Da tempeste</em> ur Giulio Cesare</p><p>Text: Nicola Francesco Haym (1678-1729)</p><p>Elin Nilsson, violin, Marcus Mohlin, cembalo, Jenny Lierud cello</p>

Problemformulering: Forskning visar att elevers resultat markant förbättras när läraren hyser en stor tilltro till sin egen kompetens och förmåga att undervisa. Detta är med andra ord viktiga komponenter för en framgångsrik undervisning. Många lärare har svårt att känna igen sig i beskrivningen om att de ska ha ett gott matematiskt självförtroende och en positiv syn på matematik. Samtidigt finns det forskning som visar att elevers förmågor i matematik främjas när de får arbeta på ett varierat sätt. Trots detta används övervägande inköpta läromedel som uppmuntrar till tyst matematik. Utifrån denna vetskap anser vi att sambandet mellan matematiskt självförtroende och inköpta läromedel bör undersökas. Syfte: Att undersöka hur F-3 lärares matematiska självförtroende påverkar användandet av inköpta läromedel. Metod: Abduktiv analysmetod Teori: Sociokulturellt perspektiv, zone of proximal development, learning by doing Empiri: Insamlad genom enkätundersökning vänd till lärare i årskurs F-3. Resultat: Lärares matematiska självförtroende och användningsgrad av inköpta läromedel korrelerar. När de känner sig osäkra inom ett område lutar de sig i högre grad mot inköpta läromedel. Ett lägre matematiskt självförtroende behöver inte nödvändigtvis påverka matematikundervisningen negativt. Det finns lärare som vänder sitt dåliga matematiska självförtroende till något positivt för att leverera en god och varierad matematikundervisning. Inköpta läromedel tar stor plats i matematikundervisningen samtidigt som lärares möjlighet att bestämma över sitt eget läromedel är begränsad. Detta påverkar både undervisningsinnehåll och kvalité. Vårt resultat pekar mot att lärare i högre grad borde frångå inköpta läromedel till fördel för mer varierade undervisningsformer och matematiska samtal för att utveckla elevers matematikkunskaper.

Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt. Detta innebär att människan blir mer egoistisk och individinriktad och utseendet blir väldigt viktigt för självkänslan. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor. Avgränsning: Studien bygger på barn i 12 års ålder. Vår uppsats skiljer sig från andra studier som rör självkänsla och matvanor, genom att vi har valt att inte fokusera på barnens vikt och kroppsstorlek. Detta för att vi anser att självkänsla och kroppsstorlek inte nödvändigtvis hänger ihop. Metod: Vi har valt att göra en empirisk undersökning, i form av en enkätstudie. Undersökningen utfördes på två olika skolor i Malmö. Teorier: Vi har valt att presentera olika teorier som tar upp både den inre och yttre delen av självkänsla. Teoretikerna tar även upp självkänsla ur ett genusperspektiv. Resultat, analys av resultat och avslutande diskussion: Totalt deltog 21 elever i studien. Utav dessa var 10 pojkar och 11 flickor. P.g.a. ett litet material har vi ej kunnat göra några generaliseringar. Vi har inte utifrån vår studie, kunnat påvisa något samband mellan barns självkänsla och matvanor. Däremot framkom det att självkänsla speglas på olika sätt hos pojkar och flickor. Pojkarna är nöjda med sitt utseende, men mer oroliga för andras omdöme. Flickor är mer missnöjda med sitt utseende, men oroar sig nästan i lika hög grad, som pojkarna, för vad andra anser om dem. / To examine if there’s a correlation between the self- esteem of children and their eating habits. Background: The build up of self-esteem starts from the beginning a child is born. To develop a good self-esteem it’s important to get positive response from the surroundings. There are two sides of self-esteem: the inner and outer side. This characterises both the self-values of the individual and the responses from the surrounding. The society of today considers being narcissistic. This means that the human being is getting more egoistic and focused on the individual, and the appearance is very important for the self-esteem. Definition: The study is based on 12 year old children. Our study differs from other studies that concerns eating habits and self-esteem, because we have chosen not to focus on the weight and the body size of the children. We think that there is no necessary connection between self-esteem and body size. Methods: We have chosen to do an empirical study, based on an inquiry study. The study was examined on two schools in Malmoe. Theories: We have chosen to present different theories that describe both the inner and outer side of self-esteem. The theoretics also talks about self-esteem through a gender perspective. Result, analysis of the result and conclusion: A total of 21 pupils participated in the study. 10 of these were boys and 11 girls. Because of a small material, we haven’t been able to generalise. We haven’t been able to prove a correlation between the self-esteem of children and their eating habits, through our study. However it showed that self-esteem reflects in different ways between boys and girls. The boys are satisfied with their appearance, but concerned about other people’s judgements. Girls are more unsatisfied with their appearance, and they are almost as concerned about other peoples opinions as the boys are.

Syftet har varit att undersöka om faktorerna framgång och beröm påverkar skolelevers testresultat. Dessa faktorer förväntas påverka elevers självförtroende. Påverkas elever med sämre självförtroende i större grad av dessa faktorer än elever med normalt eller stort självförtroende?För att undersöka detta har jag låtit elever i några fjärde och femteklasser genomföra tre matematikliknande test. Respondenterna har delats in i halvor och givits olika förutsättningar för att genomföra testen. Testresultaten har sedan rättats och jämförts. / not available in english

Utvecklingen av självförtroendet är en pågående process. Ett dåligt självförtroende hos skolelever återspeglas på deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjälpa och hur i så fall? Vad är dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan på att motverka dåligt självförtroende hos elever. Underökningen baseras på litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog. Eleverna har drama på fritiden och pedagogen har lång erfarenhet av dramapedagogik. Resultatet visar hur och varför dramapedagogiken borde finnas med i skolan samt vidare hur man kan jobba med det i syftet till att förbättra elevers självförtroende.

Denna studies syfte är att undersöka hur intresseområden, självförtroende, platstagande och genusföreställningar skiljer sig åt mellan elever med olika kön i kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasiet i relation till musikbranschens könsnormer. Studiens data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter som går kurserna Musikproduktion 1 och Musikproduktion 2 på gymnasiet. Empirin analyserades sedan med tematisk analys och utifrån ett genusteoretiskt ramverk. I resultatet framkommer det att kursernas könsfördelning skiljer sig mot normen inom musikbranschen - det är alltså fler tjejer än killar. Även teknikintresset skiljer sig där tjejerna i kurserna generellt sett är mer intresserade av teknik än de som identifierar sig som kille respektive icke-binär. I andra situationer, där grupparbete är i fokus, är genusordningen mer likt normen. I dessa situationer väljer tjejerna att positionera sig i en supportande roll till killarna för att slippa bli dömda utifrån deras kunskap inom teknik. Hos en av informanterna som identifierar sig som tjej, följs den norm som enligt tidigare forskning finns gällande dåligt självförtroende. Utifrån studiens bakgrund, tidigare forskning och genusteoretiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet.