Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken. Studiens resultat visade att Facebook och Instagram till största del gav individerna möjligheter att lyckas upprätthålla en stabil självidentitet. Samtliga individer ville framstå så bra som möjligt på de sociala nätverken och detta gick i linje med Anthony Giddens teori om det ideala självet. Resultatet visade tydligt att det ligger ett reflexivt moment bakom individernas presentationer av sig själva, med målet att visa upp en så bra sida som möjligt av sig själv. Respons från andra medlemmar och en önskan om att ha många vänner och följare på nätverken visade sig ha funktionen som ett främjande för individens stolthet. Resultatet visade även att negativa inverkningar på individernas självidentitet kunde uppkomma då de jämförde sig med andra medlemmars framställningar av sig själva.Vid sådana jämförelser uppstod känslor av att vara otillräcklig i någon bemärkelse och individernas stolthet visade sig i dessa fall vara hotad. I särskilda fall var stoltheten till och med ersatt av skamkänslor hos individen. / <p>2015-06-04</p>

Mot bakgrund av den förändring som skett kring förskolläraryrket och de förväntningar som tillkommit fångades mitt intresse att undersöka denna yrkesgrupp. Min nyfikenhet för yrkesgruppen ledde till att jag ville ta reda på hur de själva ser på förändringen med yrket, i relation till sin yrkesroll och självidentitet. Syftet med studien att utreda hur yrket förskolelärare påverkar självidentiteten för yrkesutövarna samt vilka metoder förskolelärare använder för att hantera rollgestaltning. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex förskolelärare i städerna Stockholm, Norrtälje, Karlstad, Västervik och Helsingborg. Det insamlade materialet från intervjuerna ligger till grund för studiens resultat och analyser. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Goffmans (1974) dramaturgiska teorier och begreppen identitet, roller, främre &amp; bakre region, framträdande samt team-begreppet. Förutom dessa dramaturgiska teorier baseras studien även på Arlie Hochschilds teorier yt- och djupagerande (1983) samt kognitiva, kroppsliga och uttrycksfulla känslor (1979). Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på att majoriteten av förskolelärarna som deltog i studien upplever att yrkesrollen har bidragit i hög utsträckning till deras självidentitet. Samtliga förskolelärare i studien redogör för att de behöver hantera de olika rollerna som uppstår inom yrkesrollen på arbetsplatsen på ett eller annat sätt. Förskolelärarna gör detta genom att anpassa sig genom att gå in i olika roller och sedan agera utifrån dem.

Syfte: Studiens syfte är att belysa och analysera, men även att problematisera hur podcasten kan fungera som arena för identitetsskapande och dess funktion för de unga vuxnas fansutövande. Ett viktigt initialläge är att identitetsskapandet i synnerhet är något som äger rum i vardagen. Vi har i vår studie använt Alex &amp; Sigges podcast och dess fans som ett fallstudium, med avsikt att ge kunskap och lärdomar för ett större område.  Frågeställningar:  Hur kan man tolka och förstå Alex och Sigges följarskara utifrån idéer om fandom? Vilken betydelse beskriver de unga vuxna följarna att Alex &amp; Sigges podcast har för deras identitetsskapande? Metod och material: Kvalitativa forskningsintervjuer med åtta unga vuxna i åldrarna 20-30. Huvudresultat: Alex &amp; Sigges podcast inbegriper olika delar av livet som fansen kan känna igen sig i och föra över till sina egna liv och identiteter.

Today Sweden is both a secular and multi-religious country, of which Christianity historically has been a dominant player. Both processes of individualization and migration have contributed to a changed religious character as the current Swedish social situation represents. An interesting question to consider is how the Swedish school system has been able to adapt to the changed religious climate. This study examines the policy documents for religious education produced for upper secondary school, to see how the role of religion in the processes of individualization and migration, and the changes that these processes have brought the role of religion in today’s society as a whole, are described within them. Based on a deductive approach an ideological text analysis is performed by constructing categorizations based on two different theories which reflect the two different processes. The process of individualization is represented by Anthony Giddens’s theory of reflexive self-identity in the late modern age. The process of migration is represented by Stuart Hall’s theory of cultural identity. This study shows that the role of religion in today’s society in the policy documents largely is portrayed as one tool among many others that can help shape an identity. Identity formation is something that students need knowledge of according to the policy documents in order to develop an understanding and respect for others in the current multicultural and multi-religious society. The study also shows that religion is considered to be something private, which complicates intercultural understanding as religious education takes the form of knowledge about and not personal knowledge of. From this theoretical perspective, the policy documents formulations of Christianity’s special role is also problematic in the multi-religious landscape.

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare. För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori. Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ”självgjord”, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet. Dessa fem värderingar går inte att skilja åt utan beror av varandra och de harmoniserar med fältets position i samhället. Kulturutövandet är avgörande för informanternas självidentitet. Informanterna balanserar det som de upplever som det vanliga trygga livet med det kontrasterande kulturutövandet. Informanterna vill inte ha kulturutövandet som inkomstbringande yrke eftersom de vill slippa kompromissa med sitt skapande samtidigt som de vill ha tryggheten som det vanliga livet erbjuder. Även informanternas historia, nu och föreställda framtid påverkar valet. Breakdansarnas val skiljer sig från musikernas eftersom breakdancefältet inte är professionelliserat. Men även om breakdancefältet befinner sig vid sidan av kulturetablissemang, näringsliv och kulturpolitik påverkas och förändras breakdancefältet i relationerna till dessa.

Syfte: Syftet med denna studie är att söka förstå individers egna val att frånkoppla från sociala medier i en tid där medier tar stor plats på så många plan i samhället. Detta för att i förlängningen möjligen bidra till diskussionen om hur individer rör sig i en tid som är högst medierad där frånkoppling och uppkoppling är delar av medieanvändningen som helhet. Frågeställningar: Hur ser respondenterna på själva användningen, uppkopplingen, av sociala medier? Hur resonerar respondenterna kring normativa föreställningar utav uppkoppling, om de ser att detta finns? Hur reflekterar respondenterana över sociala mediers roll i samhället idag? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer Teori: Giddens- självidentitet, Kaun- frånkoppling, Portwood-Stacer- media Refusal, Van Dijck och Poell- Sociala mediers logik Sammanfattande konklusioner: Självidentitet och livvstil är avgörande orsaker bakom frånkoppling då ett mer personligt och individuellt skäl oftast låg bakom respondenternas frånkoppling. Begrepp som tid och kontroll förekom mest frekvent. Om en mer politisk ståndpunkt låg bakom frånkopplingen uttrycktes detta ändå outtalat genom den egna handlingen att frånkoppla. En kritik mot sociala mediers roll i samhället låg inte heller som grund för frånkoppling även om respondenterna såg hur detta är en av plattformarnas kraft. Att skilja sig från de som använder sociala medier var viktigt för respondenterna då de såg att framställningen via uppkoppling av sociala medier inte var attraktiv för deras livsstil. Att avstå verkar som ett val för självidentiteten. Vidare tycks datafieringen vara den del av sociala mediers logik vilken respondenterna mest tar avstånd ifrån och det är främst genom detta som de ser en falsk social tillvaro utav kommersiella agendor. Om föreställningar om uppkopplingen resonerades det om att uppkoppling kunde ses som mer dominant i deras kontext än frånkoppling, men att frånkoppling även uppfattades som något ambivalent. Å ena sidan de blev ifrågasatta samtidigt som de å andra sidan upplevde att de i större utsträckning blev mindre ifrågasatta än förr. Detta reflekterades i uppfattningar om att fler individer i deras åldersgrupp verkar avstå, eller i alla fall vara inaktiva inom sociala medier.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfällig anställning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv på självidentitet i ett senmodernt samhälle. Bakgrund till varför denna studie genomförts är för att tillfälliga anställningar genom bemanningsföretag är ett växande fenomen samtidigt som det finns begränsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anställning. Vi har utgått från det fenomenologiska perspektivet och använt oss av teorier om moderniteten och självidentiteten, teorier om det reflexiva självet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgått från bekvämlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anställningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfälliga, att anställda behöver få en rättvis behandling för att känna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmåner är viktiga för upplevd motivation. Majoriteten av respondenterna upplever inte att de har möjligheter till självförverkligande i samband med innehavd anställning hos bemanningsföretag samt att de har en kortsiktig målsättning med sin anställning. Det råder variation i frågan om social samhörighet bland de tillfälligt anställda men slutsatsen dras att samtliga respondenter har ett behov av erkännande och att självet påverkas negativt i denna mening.

The impact of technology through social media has contributed alot to the world, changing the way we live our lives. This is because individuals have a continuous flow of information through mass media. Today, the social forum, Instagram has a major impact on the everyday lives of young girls. Since many young girls are constantly connected to the Internet, this may result in certain criteria about how these girls should behave and how their lifestyles should look like. The purpose of the study is to get an understanding of how Instagram can affect young girls’ self-identities. A qualitative method is used in the study whereby six interviews are conducted with teenage girls. The data is analyzed mainly with the help of Giddens theory on reflexive identity in late modern age together with Cooley’s concept about ”looking-glass self”. In order to point out the gender aspect in self-identity constructions whereby teenage girls reproduce the normatively accepted femininity in Instagram, West &amp; Zimmerman’s theory on ”doing gender” has been used. The aspects of consumer society whereby Instagram functions as a virtual platform and the ways in which demarcation between real and virtual becomes blurred in teenage girls’ identity constructions has been analyzed by the help of Baudrillard’s theory on consumer society. The results of the study show that Instagram has several significant effects interms of young girls’ self-identity constructions. The young girls do not present their true self-images on Instagram, they only show the "perfect" aspects of their daily lives. That means that they reshape and refine their appearances. The results also show that the experience for all interviewees is that they felt that there was a further norm for females on Instagram, like the importance of having an ideal body type. Instagram proved to be strongly linked to how young girls think about their bodies and looks.

No description available.

This study is a part of the social science program on Linnaeus University. The purpose of this study is to understand how Somali women in Sweden look upon their cultural identity. We also aim to understand how their cultural identity is affected by living there life with an influence from two different cultures. In this perspective we are focusing on how media in Sweden is presenting Somalia and Somali people. The data in this study has been collected through qualitative interviews with 7 Somali women. These women have been identified through a contact person or by the women that has participated in the interviews. The number of women in this survey has been limited by the possibility to find candidates that fitted with the defined research criteria’s. One essential part in our findings is that the women’s view on their cultural identity tends to be dynamic and depending on the situation. Though there might also be a conflict in the women’s feelings towards their cultural identity and ambivalent emotions might be present. We have also concluded that the women see the media picture as one dimensional and negative. The media reflection might have an impact on the identity for the individuals since the self-identity must relate to the stereotyped reflection.