Denna studie syftar till att undersöka om det finns skillnader i femtonåriga elevers generella och fysiska självkänsla mellan olika socioekonomiska områden och kön, samt vilka faktorer som hänger ihop med en hög, respektive låg självkänsla. De frågeställningar vi utgått från är: Hur skiljer sig elevers självkänsla åt beroende på socioekonomiskt område? Hur skiljer sig självkänslan åt mellan flickor och pojkar? Hur hänger generell och fysisk självkänsla ihop med andra variabler och hur skiljer sig dessa samband åt mellan skola och kön?   Studien utgår från en kvantitativ metod där 160 elever, fördelade på två skolor från olika socioekonomiska områden, besvarade en digital enkät. Enkäterna sammanställdes i det statistiska programmet SPSS där svaren från respondenterna kodades om för att sedan kunna analysera och sammanställa i tabeller.     Resultatet visar att elever från en skola beläget i ett svagt socioekonomiskt område har en signifikant starkare generell självkänsla i jämförelse med elever från ett starkt socioekonomiskt område. Däremot visar resultatet på en icke-signifikant skillnad gällande den fysiska självkänslan. Pojkar påvisar en signifikant högre generell och fysisk självkänsla i jämförelse med flickor. Avslutningsvis demonstrerar resultatet från korrelationsanalysen på olika resultat som bland annat demonstrerar att det finns ett positivt samband mellan självkänsla och sociala faktorer, samt ett positivt samband mellan elevers aktivitetsnivå och fysisk självkänsla.    Baserat på studiens resultat kan vi konstatera att det finns samband mellan generell och fysisk självkänsla och sociala faktorer, barns aktivitetsnivå, vårdnadshavare och lärare som motivation och vårdnadshavares inverkan (arbete och bostad). Vidare anser vi att det är viktigt att belysa de olikheter som finns, specifikt för skolan och lärare. Detta för att eleverna ska få en anpassad undervisning som främjar deras generella och fysiska självkänsla. / The aim of this study is to investigate differences in pupils’ self-esteem and physical selfesteem across schools in different socioeconomic areas and across gender. What is the difference between pupils’ self-esteem in relation to different socioeconomic areas? What is the difference between gender? How do self-esteem and physical self-esteem correlate with other variables? The method for this study has a quantitative approach. A digital survey was answered by pupils from two schools in different socioeconomics areas. A total number of 160 pupils participated. The answers were analysed using the statistical program SPSS.    The results demonstrate that pupils from an area with low socioeconomics have a significant higher self-esteem in comparison to pupils in a high socioeconomic area. On the other hand, the results demonstrate a non-significant difference between the schools in relation to physical self-esteem. Furthermore, the results show a significant difference between gender, where boys have a higher level of self-esteem and physical self-esteem in comparison to girls. To conclude, the result from the analysis of correlation showed a spread between the results that inter alia demonstrates a positive correlation between self-esteem and social factors, and also a positive correlation between physical self-esteem and pupils’ activity rate.   Based on the result from the study, we suggest that there is a connection between general and physical self-esteem and social factors, children’s daily activity rate, legal guardian and teachers as motivational factors and legal guardian’s action (work and accommodation). Furthermore, we think it is important to illustrate the differences that exist, for teachers’ in schools.

Uppsatsens övergripande syfte är att få en ökad kunskap om medievåld och dess exponering. En webbaserad enkät har använts där människor av alla åldrar och kön deltagit i studien. Yngsta deltagaren var 18 år och äldsta 61 år gammal. 64 kvinnor och 45 män deltog. Huvudresultat efter ett t-test och en två-vägs ANOVA visade på att det inte fanns några huvudeffekter med skillnader i empati relaterade till kön eller hög respektive låg medieexponering i just dagspress. Däremot visade det sig det fanns en signifikant interaktion där kön tillsammans med hög och låg exponering av medievåld, hade en effekt på empati. Kvinnor som exponerades mer av våldsrelaterad media i dagspress visade sig ha en högre empatisk förmåga än män. Analys av skönlitteratur och hur empati, relaterat till kön och våldsexponering, visade att kvinnor i denna studie hade tendens till en högre empati än män. De ytterligare tre exponeringsvariablerna: facklitteratur, film och TV-spel, visade inga indikeringar för interaktionseffekter men visade sig däremot ha signifikanta huvudeffekter mellan könen. Självkänsla som beroende variabel visade sig att inte variera på grund av de beroende variablerna kön eller hög- samt låg medieexponering (likt ovanstående) och gav inga signifikanta resultat.

No description available.

<p>Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan. Som ett sätt att stärka barns självkänsla uppger förskollärarna att de försöker lyssna på och uppmuntra barnet.</p>

<p>Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad självkänsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jämföra enkätresultat hos 26 personer som fått diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte påvisa någon skillnad i kompetensbaserad självkänsla mellan grupperna men där fanns en tendens till högre relationsbaserad självkänsla i patientgruppen.</p>

<p>Empati och självkänsla hos kvinnliga pedagoger</p><p>Anna Iwarson</p><p>Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan empati och självkänsla hos pedagoger. En enkätundersökning med 38 kvinnliga pedagoger genomfördes där de fick läsa fiktiva berättelser och skriva ner sina upplevelser av berättelserna. Studiens resultat visade inte något samband mellan empati och självkänsla. Däremot visade resultatet att empatin varierade med situationen: de äldre uppvisade mer empati än de yngre för en berättelse om att mista ett husdjur, samtidigt som de yngre uppvisade mer empati än de äldre för en berättelse som handlade om att mista en förälder. Resultatet visade även att bassjälvkänslan var högre hos respondenterna i medelåldern. En tendens till att empati ökar med stigande ålder kunde även påvisas.</p><p>Key words: empathy, self-esteem, women, teacher, perspective taking.</p>

<p>I detta utvecklingsarbete har vi valt att visa hur pedagogen kan använda sig av olika estetiska uttrycksformerför att stärka barns självkänsla samt hjälpa dem i sina relationsarbeten. Estetik i alla dess former är enligt Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet 2006) ett medel som gör att pedagogen kan uppnå de syften verksamheten har. Vi menar för att nå alla barn måste pedagogen erbjuda olika former av estetik eftersom barn lär på olika sätt. Detta var något som vi strävade efter när vi gjorde vår planering. Vi har i detta arbete utgått från 13 barn i åldern tre till fem år. Efter varje tillfälle har vi tillsammans med barnen utvärderat momenten. Vi har dessutom gemensamt reflekterat efter varje tillfälle för att på så sätt se om våra syften har uppnåts. Som ett resultat av detta arbete med estetiska utgångspunkter kom vi fram till att ett medvetet arbete runt barns självkänsla och relationer är något som hela tiden bör ske i förskolans versamhet, och inte bara under vissa styrda tillfällen, då det ligger till grund för barnens vidare utveckling.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet.</p><p>I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3.</p><p>Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling.</p>

<p>I fritidspedagogens pedagogiska uppdrag ingår arbetet med att utveckla barns självkänsla som en viktig beståndsdel. Självkänsla är dock ett begrepp med många tolkningsmöjligheter och det kan finnas en risk i att uppdraget uppfattas väldigt godtyckligt och därmed påverka barnens hälsa. Syftet med studien är att forska i fritidspedagogers uppfattningar om begreppet självkänsla. Hur de beskriver sin arbetssituation och sina arbetsmetoder för att stärka barnens självkänsla. Metoden som används för datainsamling är kvalitativt abduktiv och utgörs av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Den teoretiska bakgrunden utgår från Marit Johnsons avhandling med en dynamisk definition av inre och yttre självkänsla. Denna visar på ett samspel mellan människans inre emotionella behov och yttre behov av att prestera. Resultatet som består av nio intervjuade fritids-pedagogers uppfattningar om självkänsla analyseras utifrån teoribakgrunden och skolans styrdokument. Av resultatet framkommer ett utfallsrum av sju beskrivningskategorier som utgör informanternas uppfattningar om självkänsla. Arbetsmetoderna redovisas även de i ett avgränsat utfallsrum av fyra beskrivningskategorier. Dessa ställs sedan i relation till varandra för att visa på samband mellan begreppslig uppfattning och praktik. Johnsons dynamiska modell öppnar för tolkningar som belyser problem i pedagogens förhållningsätt till barn med låg inre självkänsla där exempelvis beröm paradoxalt nog kan leda till en förstärkning av barnets negativa självbild. Studien belyser också problematiken för barn som inte passar in i skolans normer och hur fritidspedagogens förhållningssätt påverkar de barnens självkänsla.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. </p><p>Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.</p>