Bakgrund: Självskadebeteende är ett växande samhällsproblem. Genom att skada sig själv försöker individen hantera svåra våldsamma känslor som ett sätt att överleva. Självskadehandlingen blir en copingstrategi. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att förstå och se den inre smärtan. Okunskap bland sjuksköterskor leder till frustration och ilska. Genom sitt bemötande kan sjuksköterskor öppna vägen till tillfrisknande för den drabbade eller tvärtom framkalla rädsla och misstro och på det sättet försvåra återhämtningen. Det är av betydelse att förstå sjuksköterskors syn på patienter med självdestruktivt beteende för att kunna se bristerna i kommunikationen och vilka förbättringar som kan göras. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med självskadebeteende. Metod: I litteraturstudien har vi analyserat och granskat 9 kvalitativa artiklar. Sökningar har gjorts i PubMed och Ebsco och en manuell sökning har varit aktuell. Resultat: Författarna har kommit fram till ett resultat som beskriver sjuksköterskans känslomässiga upplevelser, hur sjuksköterskorna kämpar med att upprätthålla gränserna mellan närhet och distans. Behov av debriefing och strategier samt behov av kunskap. Slutsats: Att vårda patienter med självskadebeteende skapar frustration, vanmakt och ilska hos sjuksköterskorna samtidigt som man vill ge stöd, hjälp och en förutsättning för återhämtning och tillfrisknande.

<p>Denna studie är en diskursanalys av bloggar. Bloggarna är skrivna av unga tjejer med ett aktivt självskadebeteende. Vi har studerat sex bloggar där vi valt att läsa inläggen från en sex-månadersperiod, och kriteriet var att tjejerna skulle vara aktiva både i sitt bloggande samt i sitt självskadebeteende. Syftet var att se hur bloggförfattarna själva beskriver fenomenet självskadebeteende i sina bloggar på Internet. Frågorna vi arbetade efter är hur bloggarna ser ut? Vilka begrepp är vanligt förekommande? Vilka makttendenser kan ses? Vilka subjekttyper finns i bloggarna? Vi fann att vanliga begrepp i bloggarna är ångest, trötthet och andra negativt laddade ord så som värdelös och misslyckad. Genom dessa begrepp framställs diskursen som en absolut sjukdom av psykisk karaktär.Den makt vi fann i bloggarna kom både från själva ”sjukdomen” men också från omgivningen, då i form av föräldrar/pojkvänner och socialen/ psykvården. De subjekttyper vi upptäckte i bloggarna är äcklig/värdelös, sjuk, självkritisk och irrationell. Vi har sammanfattat dessa subjekttyper till en övergripande, nämligen den ”självhatande tjejen”. Vi kan i dagenssamhälle se denna självhatande tjej på flera ställen, då det idag ställs mycket höga krav på kvinnor. Dessa krav är svåra att nå upp till och kan skapa känslan av misslyckande, den känslan växer sig större, till ett självhat.</p>

Denna studie är en diskursanalys av bloggar. Bloggarna är skrivna av unga tjejer med ett aktivt självskadebeteende. Vi har studerat sex bloggar där vi valt att läsa inläggen från en sex-månadersperiod, och kriteriet var att tjejerna skulle vara aktiva både i sitt bloggande samt i sitt självskadebeteende. Syftet var att se hur bloggförfattarna själva beskriver fenomenet självskadebeteende i sina bloggar på Internet. Frågorna vi arbetade efter är hur bloggarna ser ut? Vilka begrepp är vanligt förekommande? Vilka makttendenser kan ses? Vilka subjekttyper finns i bloggarna? Vi fann att vanliga begrepp i bloggarna är ångest, trötthet och andra negativt laddade ord så som värdelös och misslyckad. Genom dessa begrepp framställs diskursen som en absolut sjukdom av psykisk karaktär.Den makt vi fann i bloggarna kom både från själva ”sjukdomen” men också från omgivningen, då i form av föräldrar/pojkvänner och socialen/ psykvården. De subjekttyper vi upptäckte i bloggarna är äcklig/värdelös, sjuk, självkritisk och irrationell. Vi har sammanfattat dessa subjekttyper till en övergripande, nämligen den ”självhatande tjejen”. Vi kan i dagenssamhälle se denna självhatande tjej på flera ställen, då det idag ställs mycket höga krav på kvinnor. Dessa krav är svåra att nå upp till och kan skapa känslan av misslyckande, den känslan växer sig större, till ett självhat.

Studien tar upp fenomenet självskadebeteende, unga flickor som utan självmordsavsikt avsiktligt skär, rispar eller bränner sig. Socialstyrelsens (2004, 2) kartläggning talar för att en ökning skett. Det är ett ämne som väcker starka känslor och många funderingar. Syftet är att genom en kvalitativ studie, intervjuer med olika professionella som kommer i kontakt med dessa flickor, undersöka hur deras syn på självskadebeteende påverkar bemötandet och arbetet med flickorna. Resultat: De professionellas ser inte självskadebeteende som ett problem i sig, utan som ett symptom på underliggande problem, som kan finnas både inom flickorna och i deras omgivning. Detta gör att de arbetar både med flickornas inneboende problem och med att förändra flickornas omgivning. De hjälper flickorna att analysera sina känslor och tankar, och att hitta copingstrategier. De arbetar också med det sociala nätverket för att förbättra samspelet i detta. De använder flera olika tekniker för att möta varje flickas behov. Förståelsen av hur viktigt ett gott bemötande är, gör att de strävar efter att möta varje flicka med respekt och validera henne. / This study explores the phenomena of young girls who exhibit self injurious behaviour, who without suicidal intentions, cut, scratch, or burn themselves. According to Socialstyrelsen (2004, 2) there is an increase of the phenomena. This subject arouses many strong feelings and thoughts. The purpose of this investigation is to use qualitative interviews with persons who come into contact with these girls, to determine how the professionals view this behaviour and how their view affects how they treat and discuss treatment options for these girls. Result: The professionals don’t view self injurious behaviour as a problem itself, but as a symptom of underlying problems, both within the girls and in their environment. This gives as a result that they work with both the girl´s internal problems and work to change their environment. They help the girls to analyse their thoughts and their emotions, and to come up with copingstrategies. They also work the social network in order to improve the interactions. They use many different techniques to find a suitable treatment for everyone. Their understanding of the importance of being treated politely, make them strive to meet every girl with respect and validate the girls.

No description available.

Denna uppsats syftar till att lyfta fram unga kvinnor med självskadebeteende och deras levda erfarenheter och upplevelser av svensk psykiatrivård. Vi ämnar undersöka hur kvinnorna upplever bemötandet av vårdpersonalen, vilka handlingsalternativ de upplever har varit möjliga i kontakten med densamma och hur detta påverkat deras syn på sig själva. Vidare vill vi förstå hur kvinnorna upplever att deras vård påverkat deras syn på framtiden. Materialet har vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin på grund av deras självskadebeteende. Både teori och metod tar i stor utsträckning avstamp i det fenomenologiska perspektivet. I analysen framkom det att kvinnorna ofta upplevde att de inte blev tagna på allvar eller lyssnade till. Kvinnorna upplevde att handlingsalternativen till en början var begränsade och att de därför överlämnade vården i läkarnas händer. Diagnoserna de fick gav dem med tiden en viss motmakt i mötet med personalen. Diagnoserna gav dem även ökad förståelse för dem själva och möjliggjorde en distinktion mellan dem och deras sjukdomar. Två, av de tre kvinnorna, ser ljust på framtiden medan den tredje kvinnan har svårt att veta vad hon kan förvänta sig av framtiden.

Personer med självskadebeteende är en patientgrupp som lider både fysiskt och psykiskt. De är i behov av ett förstärkande bemötande av sjuksköterskor för att bli hjälpa i deras kamp. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende. Den metod som används var en litteraturstudie. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och psycINFO. Sju artiklar svarade mot syftet och urvalskriterierna och ingick i studien. Artiklarna granskades för att säkerställa kvalitén och analysen var inspirerad av Lundman och Graneheims (2008) innehållsanalys. Ur denna analys framkom fyra kategorier: känslomässiga reaktioner och föreställningar, Förståelse och Kompetens. Resultatet visade att sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende påverkades av olika faktorer. Sjuksköterskor uppvisade känslor som osäkerhet, maktlöshet och frustration och dessa känslor kan leda till att de agerar aggressivt mot patienter med självskadebeteende. Det framkom att sjuksköterskor hade fördomar som att patienter med självskadebeteende söker uppmärksamhet och sympati. Slutsatsen var att ett icke förstärkande bemötande av sjuksköterskor kan skapa ett lidande för patienter med självskadebeteende, men att utbildning och riktlinjer kan hjälpa sjuksköterskor i mötet.

Bakgrund:Självskadebeteende är en destruktiv handling där intentionen suicid inte finns. Avsikten med handlingen är att skada individens egna kropp. Sjukvårdspersonal på en akutmottagning står för det första mötet med patienter med självskadebeteende. Litteraturstudien är teoretisk förankrad i Ida Jean Orlandos interaktionsteori. Syfte: Beskriva sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnaden av patienter med självskadebeteende på en akutmottagning. Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar granskades varav tio inkluderades i studien. Artiklarna analyserades och abstraherades och ur detta skapades åtta kategorier vilka lade grunden till litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet beskriver sjukvårdspersonalens upplevelse utifrån åtta kategorier: oförmåga hos sjukvårdspersonalen, omsorgsfullhet, oförståelse för patienten, förväntningar på professionen, kompetens, genus och livslängdens betydelse, kommunikationens betydelse och organisationens betydelse. Slutsats: Sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnaden av patienter med självskadebeteende är unik för individen. Meningslöshet och meningsfullhet är exempel på upplevelser som kan påverka utfallet av omvårdnaden. Ett känslomässigt engagemang som kan vara av olika karaktär väcks hos sjukvårdspersonalen.

<p> Studien tar upp fenomenet självskadebeteende, unga flickor som utan självmordsavsikt avsiktligt skär, rispar eller bränner sig. Socialstyrelsens (2004, 2) kartläggning talar för att en ökning skett. Det är ett ämne som väcker starka känslor och många funderingar. Syftet är att genom en kvalitativ studie, intervjuer med olika professionella som kommer i kontakt med dessa flickor, undersöka hur deras syn på självskadebeteende påverkar bemötandet och arbetet med flickorna.</p><p>Resultat: De professionellas ser inte självskadebeteende som ett problem i sig, utan som ett symptom på underliggande problem, som kan finnas både inom flickorna och i deras omgivning. Detta gör att de arbetar både med flickornas inneboende problem och med att förändra flickornas omgivning. De hjälper flickorna att analysera sina känslor och tankar, och att hitta copingstrategier. De arbetar också med det sociala nätverket för att förbättra samspelet i detta. De använder flera olika tekniker för att möta varje flickas behov. Förståelsen av hur viktigt ett gott bemötande är, gör att de strävar efter att möta varje flicka med respekt och validera henne.</p> / <p>This study explores the phenomena of young girls who exhibit self injurious behaviour, who without suicidal intentions, cut, scratch, or burn themselves. According to Socialstyrelsen (2004, 2) there is an increase of the phenomena. This subject arouses many strong feelings and thoughts. The purpose of this investigation is to use qualitative interviews with persons who come into contact with these girls, to determine how the professionals view this behaviour and how their view affects how they treat and discuss treatment options for these girls.</p><p>Result: The professionals don’t view self injurious behaviour as a problem itself, but as a symptom of underlying problems, both within the girls and in their environment. This gives as a result that they work with both the girl´s internal problems and work to change their environment. They help the girls to analyse their thoughts and their emotions, and to come up with copingstrategies. They also work the social network in order to improve the interactions. They use many different techniques to find a suitable treatment for everyone. Their understanding of the importance of being treated politely, make them strive to meet every girl with respect and validate the girls.</p>

Denna studie utgår från en kvalitativ metod och belyser behandlares syn på svårigheter och möjligheter i bemötandet av flickor som har ett självskadebeteende. Vidare undersöks hur behandlaren uppfattar sin betydelse och sitt ansvar för att förändring ska ske genom behandlingsinterventionen samt vilken form av erfarenhet och kunskap som är av vikt för att förändring ska ske. Hermenautisk forskningstradition genomsyrar arbetet och undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer. Fyra respondenter har intervjuats som alla har erfarenhet av att arbeta med flickor som har ett själskadebeteende. Resultatet förklaras utifrån von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet tydliggörs att bemötandet är en viktig del i förändringsprocessen. Behandlare ska bemöta patienter med självskadeproblematik som ett subjekt, med empati, respekt och lyhördhet. Det är betydelsefullt att behandlare har ett förhållningssätt som inte oavsiktligt uppmuntrar beteendet, utan istället motiverar patienten så denne finner nya strategier som ersätter självskadebeteendet. Resultatet visar att behandlare bör ha kunskap om självskadebeteende och vad det fyller för funktion, för att en tillförlitlig behandlingsrelation ska kunna skapas.