Bakgrund: Depression är en folksjukdom som för med sig mycket lidande. Ett allvarligt symtom som kan förekomma vid depression är självskadebeteende vilket i uppsatsen klassificeras genom tre kategorier: självmordsbeteende, ohälsosamt beteende och självskadebeteende. Sjuksköterskans har en viktig roll i vårdandet av dessa patienter, vilket enligt tidigare forskning har upplevts som en utmaning för vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med självskadebeteende under en depression. Metod: En studie som är baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys användes i analysen, som utgick ifrån Graneheims och Lundmans kvalitativa analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: upplevelse att förlora sig själv, hopp och förtvivlan i nära relationeroch en känsla av befrielse. Upplevelsen att förlora sig själv var kopplat till kroppsliga förändringar, läkemedelsbiverkningar och en avtagande livslust.Sätt som användes för att dämpa sina tankar ledde ofta till självskadebeteende som att skära sig eller dricka alkohol, men även känslor av hopp upplevdes och kom från stöd av omgivningen. Slutsats: Självskadebeteende under en depression är ett ämnesområde där detfotfarande behövs fortsatt forskning. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktigt roll i vårdmötet med denna sårbara patientgrupp då attityder och bemötande i omhändertagnde visade sig vara en avgörande faktor för att främja hälsa.

<p>Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.</p><p>Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.</p><p>Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori. Det preventiva arbetet i samband med självskadebeteende är begränsat dock förekommer samverkan mellan olika instanser som uppfattas som viktigt redskap när det gäller förebyggande arbete.</p>

<p><strong><em>Bakgrund: </em></strong>Självskadebeteende, definierades som ett beteende, där individen skadar sig själv utan avsikt att dö, eller en upprepad, självtillfogade kroppsskada som bevisligen inte medförde livsfara. Förekomsten av självskadan är vanligare bland ungdomar än bland den övriga befolkningen och den är högre bland flickor än bland pojkar. År 2000 vårdades i Sverige 2,5 flickor/1000 invånare och 1 pojke/1000 invånare på grund av självdestruktiva handlingar och dess konsekvenser. <strong><em>Syftet: </em></strong>med denna litteratur studie var att belysa omvårdnad för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Metod: </em></strong>Artiklarna söktes i PudMed, Psycinfo och Cinahl, granskades och analyserades med innehållsanalys. <strong><em>Resultat: </em></strong>Patienter upplever att hjälpinsatser inte är lättillgängliga. Oviljan att söka stöd för självskada uttrycks starkast av patienter vars livshistoria kännetecknas av traumatiska händelser i livet, speciellt i barndomen vilka lett till en bristande copingstrategi. <strong><em>Diskussion: </em></strong>Det fanns speciella samhällsbaserade insatser som fokuserar på att ge eftervård för förebyggande syftet samt integrerat stöd för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Slutsats</em>: </strong>Att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd, och att kunna diskutera problem med släktingar, bedömds vara lika viktigt som tillgång till psykiatrisk vård. Ungdomar med självskadebeteende tog emot professionell hjälp helst när vårdpersonalen erbjöd trygghet och förtroendeingivande medmänsklighet</p>

<p>SAMMANFATTNING: Syftet med denna studie var att belysa två systrars relation i förhållande till den ena systerns tidigare självskadebeteende, hur självskadehandlingarna påverkat relationen och hur omgivningen såg på systrarnas respektive situation under denna tid. Självskadebeteende definieras som ”avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordavsikt.”. Studiens primärdata utgjordes av separata intervjuer med två systrar där den ena av dem tidigare har haft ett självskadebeteende. Sekundärdata erhölls via sökningar i vetenskapliga databaser såsom SCA Social Sciences, PubMed (Medline), och Artikelsök och sökord som användes var; självskadebeteende, self-harm, syskon, syskonrelation, syskon till självskadare, sibling relations och anhörig. Övrigt material söktes via den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes efter följande teman; systrarnas relation under tiden för den enas självskadebeteende, systrarnas upplevelse av hur omgivningen såg på deras respektive situation och systrarnas relation idag. Resultatet visade att intervjupersonerna var mycket överens om hur deras relation såg ut, och de visade båda på en hög medvetenhet om hur den andre kände och såg på den egna personen. Studien visade att den icke självdestruktiva systern hade känt en skyldighet att hjälpa sin självskadande syster och axlat ett mycket stort ansvar för hennes mående. Intervjupersonerna talade även om en viss avundssjuka för den andres situation, då de hade en bild av hur de trodde att den andre levde sitt liv. Resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att omgivningens reaktioner på deras situation kantats av rädsla. Frågor som lyftes var att denna rädsla eventuellt beror på en allmän rädsla för psykisk ohälsa och därigenom en osäkerhet inför att ställa frågor om detsamma. Intervjupersonerna upplever att deras relation har påverkats av den enas självskadebeteende. Relationen har växlat mellan att vara nästintill obefintlig till att vara mycket intensiv. Intervjupersonerna uppgav att de idag mår bra och att deras relation är på en nivå som passar dem båda.</p>

<p>Abstrakt:</p><p>Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ”Jaget och maskerna” på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ”The self” de primära informanternas personlighet. Giddens talar i boken ”Modernitet och självidentitet” om vilken påverkan dagens samhälleliga klimat har på individer, samt olika aspekter av beroende i boken ”Intimitetens omvandling”. Uppsatsens avsikt är att på ett teoretiskt vis uppmärksamma och analysera självskadebeteendet i allmänhet så som det ter sig för informanterna. Frågeställningen besvaras således med hjälp av teorierna.</p><p>Abstract:</p><p>The aim with this academic study is to explain what self-injurious behaviour is, why it is performed and what kind of treatment is available. The results were conducted through qualitative, semistructured deepinterviews, with people who selfinjure (the primary informants) and professionals who come in contact with the behaviour (the secondary informants). The results cannot be generalized since the numbers of informants are not representable for the whole population. Goffman explains human actions and behaviours in society in his book “Jaget och maskerna” and Mead describes human personality in his theory “The self”. Giddens talks about the impacts modern society has on its citizens in his book “Modernitet och självidentitet”, and different aspects of addiction in the book “Intimitetens omvandling”. The intention with this paper is to give attention to and analyze self-injurious behaviour in general in a theoretical manner as it is perceived by the informants. The questions at issue were answered with help from the theories.</p>

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna. Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret. Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori. Det preventiva arbetet i samband med självskadebeteende är begränsat dock förekommer samverkan mellan olika instanser som uppfattas som viktigt redskap när det gäller förebyggande arbete.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen. Utifrån litteraturen och den tidigare forskningen kunde man se att psykisk ohälsa har ökat, speciellt bland unga kvinnor. Vi valde att ha med kända teoretiker med kunskap om empati, intersubjektivitet och om behandlingssynsätt som är en del av bemötandet. Resultatet är problematiserat med hjälp av dessa teoretiska utgångspunkter.

Abstrakt: Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ”Jaget och maskerna” på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ”The self” de primära informanternas personlighet. Giddens talar i boken ”Modernitet och självidentitet” om vilken påverkan dagens samhälleliga klimat har på individer, samt olika aspekter av beroende i boken ”Intimitetens omvandling”. Uppsatsens avsikt är att på ett teoretiskt vis uppmärksamma och analysera självskadebeteendet i allmänhet så som det ter sig för informanterna. Frågeställningen besvaras således med hjälp av teorierna. Abstract: The aim with this academic study is to explain what self-injurious behaviour is, why it is performed and what kind of treatment is available. The results were conducted through qualitative, semistructured deepinterviews, with people who selfinjure (the primary informants) and professionals who come in contact with the behaviour (the secondary informants). The results cannot be generalized since the numbers of informants are not representable for the whole population. Goffman explains human actions and behaviours in society in his book “Jaget och maskerna” and Mead describes human personality in his theory “The self”. Giddens talks about the impacts modern society has on its citizens in his book “Modernitet och självidentitet”, and different aspects of addiction in the book “Intimitetens omvandling”. The intention with this paper is to give attention to and analyze self-injurious behaviour in general in a theoretical manner as it is perceived by the informants. The questions at issue were answered with help from the theories.

SAMMANFATTNING: Syftet med denna studie var att belysa två systrars relation i förhållande till den ena systerns tidigare självskadebeteende, hur självskadehandlingarna påverkat relationen och hur omgivningen såg på systrarnas respektive situation under denna tid. Självskadebeteende definieras som ”avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordavsikt.”. Studiens primärdata utgjordes av separata intervjuer med två systrar där den ena av dem tidigare har haft ett självskadebeteende. Sekundärdata erhölls via sökningar i vetenskapliga databaser såsom SCA Social Sciences, PubMed (Medline), och Artikelsök och sökord som användes var; självskadebeteende, self-harm, syskon, syskonrelation, syskon till självskadare, sibling relations och anhörig. Övrigt material söktes via den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes efter följande teman; systrarnas relation under tiden för den enas självskadebeteende, systrarnas upplevelse av hur omgivningen såg på deras respektive situation och systrarnas relation idag. Resultatet visade att intervjupersonerna var mycket överens om hur deras relation såg ut, och de visade båda på en hög medvetenhet om hur den andre kände och såg på den egna personen. Studien visade att den icke självdestruktiva systern hade känt en skyldighet att hjälpa sin självskadande syster och axlat ett mycket stort ansvar för hennes mående. Intervjupersonerna talade även om en viss avundssjuka för den andres situation, då de hade en bild av hur de trodde att den andre levde sitt liv. Resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att omgivningens reaktioner på deras situation kantats av rädsla. Frågor som lyftes var att denna rädsla eventuellt beror på en allmän rädsla för psykisk ohälsa och därigenom en osäkerhet inför att ställa frågor om detsamma. Intervjupersonerna upplever att deras relation har påverkats av den enas självskadebeteende. Relationen har växlat mellan att vara nästintill obefintlig till att vara mycket intensiv. Intervjupersonerna uppgav att de idag mår bra och att deras relation är på en nivå som passar dem båda.

Självdestruktivitet är ett växande hälsoproblemvärlden över och har under de senaste åren blivit ett omdiskuterat ämne isamhällsdebatten. Beteendet kan definieras som en handling där individen utförsjälvtillfogad kroppsskada utan avsikt att ta sitt liv och är en strategi föratt överleva. För att sjuksköterskor ska kunna anta utmaningen att på bästasätt tillgodose personcentrerad omvårdnad är det nödvändigt att försöka fåklarhet och mer kunskap om hur individer med självskadebeteende uppleverbemötandet i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individermed självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metoden som användes varen litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades. I studiensresultat framstod fem kategorier: Upplevelsenav att leva med en stämpel, Bemötande som skär djupare sår, Avsaknad av genuinarelationer, Den uteblivna dialogen och Kampen om delaktighet. I resultatetframkom det att individer med självskadebeteende upplevde ett negativtbemötande i vården. Sjuksköterskor agerade fördomsfullt, hade negativaattityder i mötet och tenderade att behandla de fysiska symtomen utan attengagera sig i människan bakom ärren. Framtida forskning och utbildning omsjälvskadebeteende bör fokusera mer på vårdmötet ur patientperspektiv och derasupplevelser av erhållen vård föratt kunna förbättra vårdinsatserna och sjuksköterskors bemötande med individermed självskadebeteende. / Self-destructiveness is a growing international public health problemand has in recent years become a controversial topic in the public debate. Thebehavior can be defined as an act, where individuals performing self-inflictedbodily harm without intent to take his own life, as well as a strategy for survival.For nurses to meet the challenge and to provide person-centered care, it isnecessary to seek clarity and a better understanding of how people with self-harmexperience the encounter of care. The purpose of this study was to illuminatehow people with self-harm experience the encounter of care. The method used wasa literature study where eight scientific articles were analyzed. In the resultsof the study five categories appeared: Theexperience of living with a label, Encounter that cuts deeper wounds, Absenceof genuine relationships, Lack of dialogue and Struggle for participation. Theresults revealed that individuals with self-harm are experiencing a negativeattitude of care. Nurses acted prejudiced, had negative attitudes in theirapproach and tended to treat the physical symptoms without getting involved inthe person behind the scars. Future research and education in self-harmbehaviour should focus in health care encounters in patient perspective andtheir experiences of received care in order to improve health careinterventions and nurses attitudes towards individuals with self-harm behaviour.