• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 247
  • 2
  • Tagged with
  • 249
  • 129
  • 89
  • 82
  • 81
  • 54
  • 44
  • 42
  • 41
  • 39
  • 36
  • 31
  • 30
  • 28
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Hur sjuksköterskor kan främja återhämtning hos personer med självskadebeteende : En litteraturstudie

Fagerlund, Paulina, Pettersson, Amelie January 2021 (has links)
Bakgrund: Självskadebeteende är ett växande folkhälsoproblem. Självskadebeteende innebär att personen avsiktligt skadar sig själv och tillfälligt omvandlar psykisk smärta till fysisk. Personer med självskadebeteende har negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskor och upplever ett dåligt bemötande. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor kan främja återhämtning hos personer med självskadebeteende. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats, elva vetenskapliga artiklar har analyserats med Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som beskriver hur sjuksköterskan kan främja återhämtning hos personer med självskadebeteende: Genom personcentrerat förhållningssätt, Genom att ge egenvårdsråd samt Genom ökad kunskap. Slutsats: Sjuksköterskor behöver bättre kunskaper om självskadebeteende för att kunna bidra till återhämtning samt främja ett personcentrerat förhållningsätt. Ett personcentrerat förhållningsätt bygger på att sjuksköterskan involvera och ser personen. Dessutom framkommer det att sjuksköterskan behöver stötta och hjälpa personen i dennes egenvård för att främja återhämtning.
32

Faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med självskadebeteende : En litteraturstudie / Factors that affect the nurse’s attitudes towards patients with self-injurious behavior : A literature study

Elfman, Ellinor, Eriksson, Linn January 2020 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Självskadebeteende är ett globalt bekymmer där det beräknas att upp till 17 % av världens befolkning drabbas någon gång under sin livstid. År 2018 beräknas det att mer än 4 gånger så många var inskrivna på svenska sjukhus till följd av att avsiktligt ha utsatt sin egen kropp för skada än personer som blivit utsatta för skada av någon annan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med ett aktivt självskadebeteende inom den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2017) nio steg för att utforma en litteraturstudie. Databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed användes och resulterade i elva artiklar.  Resultat: Sjuksköterskans attityd mot patienter med ett aktivt självskadebeteende påverkas av faktorer som utbildning och kunskap inom ämnet, klinisk erfarenhet, patientens bakgrund och tidsbrist. Slutsats: Sammanfattningsvis har faktorerna som framkommit i resultatet stor inverkan på attityden hos sjuksköterskan mot patienter med ett aktivt självskadebeteende. Den mest återkommande faktorn i studien är utbildning och kunskap. Utan kunskap kände sjuksköterskorna sig osäkra på hur de skulle hantera patienterna. Attityden påverkar även kvaliteten på vården och bemötandet som ges till patienten samt hur stor chans det är att patienten vågar söka vård igen.
33

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett självskadebeteende

Asadpourzowj, Farzaneh January 2022 (has links)
Beskrivningen av självskadebeteende under 1960–1970 talet hade sitt ursprung för mestadels från psykiatriska vårdanstalter samt institutioner riktade mot människor från fängelser och med psykiska utvecklingsstörningar. Idag är självskadebeteende en större utmaning i hälso och sjukvården, och är vanligast förekommande hos yngre människor och minskar med åldern.
34

Det är inte kärleksfullt men ändå är jag beroende : En kvalitativ studie om unga kvinnor som självskadar genom sex / It is not affectionate, but still I am addicted. : A qualitative study about young womenwho use sex as a form of self-injury.

Bennerstål Vikman, Åsa, Nagy Blomkvist, Ilona January 2016 (has links)
The aim of this study is to increase the understanding of why young women use sex as a form of self-injury. The empiricism consists of fifteen life stories either written by the young women themselves or with the help of an author. The study is based on a narrative method and the theoretical framework is founded on Goffman’s role theory; Goffman’s theory of social stigma and the concept of shame. The result of the study shows among other things that the young women often describe themselves as disgusting, filthy and have feelings of self- hatred and shame. They self-harm through sexual intercourse or acts as a way to regulate and relieve anxiety, but it only helps in the short run as the anxiety tends to get even stronger than before which leads to more self-harm. The young women often end up in a vicious circle that is hard to break. Furthermore the young women describe their upbringings lacking the presence and love of their parents.
35

SJÄLVSKADAR FÖR ATT ÖVERLEVA : En självbiografisk studie om unga kvinnors egna upplevelser av psykisk ohälsa i samband med självskadebeteende

Johansson, Angelica, Emanuelsson, Jessica January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett begrepp som beskriver en subjektiv upplevelse där välbefinnandet påverkas negativt. Detta kan bidra till svåra känslor som oro och ångest. Ett inre lidande kan uppstå och skapa känslor av hopplöshet samt otillräcklighet. Detta kan grunda sig i svåra upplevelser som sedan kan leda till ett självskadebeteende. Lidandet kan skapa en känsla av självhat, som i värsta fall kan leda till självmordsförsök. Därför är det viktigt att sjukvården kan förebygga att ett självskadebeteende uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelse av psykisk ohälsa i samband med självskadebeteende. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och baseras på sex självbiografiska böcker. Dessa analyserades med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Sex olika kategorier med tillhörande underkategorier framkom i resultatet. Dessa kategorier var: Svåra uppväxtförhållanden, Känslor av utanförskap, Påverkad självbild, Destruktivt beteende, Känslor av psykiskt lidande och Vårdupplevelsernas påverkan. Slutsats: Psykisk ohälsa uttrycker sig på olika sätt och de unga kvinnor som upplever detta är unika individer med olika upplevelser. Det är viktigt att identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa för att kunna förhindra ett självskadebeteende och då kunna hjälpa de unga kvinnorna i ett tidigt stadie.
36

Att få spela roll i lidandets drama : en litteraturbaserad studie om självskadebeteende

Lhotsky, Carin January 2010 (has links)
Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol. Det upplevs av sjukvårdspersonal svårt att vårda personer med självskadebeteende. Studiens tillvägagångssätt var att analysera självbiografier skrivna av personer med självskadebeteende med hjälp av omvårdnadsteorin Lidandets Drama. Resultatet visar på att författarna till självbiografierna upplever lidandets drama även under tiden de vårdas på sjukhus eller behandlingshem. De är i behov av motspelarens bekräftelse och omgivningens närvaro för att kunna försonas med sitt lidande.
37

Vårdande som väcker känslor : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende

Israelsson, Caroline, Shahraki, Masoumeh January 2017 (has links)
Bakgrund: Ett självskadebeteende har en person som avsiktligt skadar sin kropp med syftet att lindra psykisk smärta. Personer med självskadebeteende har ofta lång erfarenhet av att få sina upplevelser ogiltigförklarade eller icke bekräftade av omgivningen. Det behövs mer kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende för att få en bild om vilka insatser som behöver vidtas för att ge dessa personer en bättre vård.  Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta kvalitativa artiklar, från databaserna Cinahl och Psykinfo. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som beskriver sjuksköterskors erfarenhet i vårdandet av personer med självskadebeteende:Resurser och stöd, kunskap och färdighet hos sjuksköterskan, tillfredsställelse i omvårdnad, brist på stöd och resurser, bristande kunskap och färdighet hos sjuksköterskan och påfrestande omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med självskadebeteende karaktäriseras av både positiva och negativa erfarenheter. Det finns sjuksköterskor som känner förståelse och empati, men de finns även de som har en förutfattad och stigmatiserad bild av personer med självskadebeteende.
38

Sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda människor som har ett självskadebeteende

Larsson, Anna Maria January 2019 (has links)
No description available.
39

Sexuellt självskade beteende inom svensk straffrätt - En analys av betydelsen av målsägandens sexuella självskade beteende vid rättstillämpningen. / Sex as self-injury within Swedish criminal law.

Jelinek Boman, Jenny January 2019 (has links)
No description available.
40

Sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med ett aktivt självskadebeteende : En litteraturstudie / Nurses’ experiences of meeting patients with an active self-harm behavior : A literature study

Becovic, Jasminka, Fager, Johanna January 2019 (has links)
Bakgrund: Självskadebeteende är ett ökande samhällsproblem och idag räknas det till ett folkhälsoproblem. Detta beteende är ett sätt för personen att göra om den psykiska smärta till en fysisk smärta då det kan vara lättare att hantera, vilket kan ge en ångest lindrade effekt.  Personer som har ett självskadebeteende upplever ibland att i mötet med sjuksköterskor i somatisk akutsjukvård inte är bra. Patientgruppen självskadebeteende är en komplex och komplicerad grupp; dessa personer kan upplevas som provocerande samt att sjuksköterskor kan ha svårt att förstå dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta personer med ett aktiv självskadebeteende inom den somatiska akutsjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Studien har en induktiv design och omfattas av åtta artiklar. Sökorden utformades efter syftet. Sökningarna gjordes i tre olika databaser. Resultat: Två kategorier med fem underkategorier kom fram: ” Sjuksköterskors upplevelse av hur bristande kunskap och erfarenheter kunde påverka mötet med personer som har ett självskadebeteende” och ” Sjuksköterskors upplevelse av en ökad förståelse för patienter med självskadebeteende”. Diskussion: Sjuksköterskors upplevelse av bristande adekvat kunskap och kompetens har lyfts fram i denna litteraturstudie. Det har också visats att sjuksköterskors inställning och tillit till den egna förmågan att möta patienter med självskador kunde förbättras genom ökad kunskap.

Page generated in 0.0787 seconds