Bakgrund: Barn till föräldrar med svår psykisk eller somatisk sjukdom, med missbruk eller som avlidit, har ökad risk för framtida psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen fick ett tillägg 2010/2011 med syfte att uppmärksamma och stärka gruppen barn som anhöriga. Tilläget i lagen har tagit lång tid att implementera i sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva i vilken omfattning distriktssköterskor inom primärvården i Västerbotten identifierar barn till förälder/annan närstående med missbruk, psykisk ohälsa, allvarlig fysisk sjukdom eller när förälder/annan närstående avlider och om dessa barn följs upp med information, råd och stöd. Metod: En omarbetad version av en enkät som använts i en uppsats på Masterprogrammet i hälsovetenskap vid Karlstad universitet användes. Enkäten skickades först ut som webbenkät men på grund av låg svarsfrekvens distribuerades en pappersenkät under distrikssköterskedagarna i Umeå. Studien vände sig till 190 distriktssköterskor på hälsocentraler i Västerbotten, varav 79 deltog. SPSS 23 användes för analysering av materialet. Resultat: Resultatet visar att vetskap om riktlinjer samt utbildning inom området bidrar till att barn som anhöriga identifieras i högre grad. Kunskap om journalföring samt vetskap om riktlinjer är låg och det är få distriktssköterskor som har fått utbildning inom ämnet barn som anhörig.  Slutsats: Utbildning, kunskap om riktlinjer och journalföring är de viktigaste faktorerna för att öka medvetenheten om barn som anhöriga.     Nyckelord: Barn som anhöriga; psykiskt sjuk förälder; somatiskt sjuk förälder; förälder med missbruk; familjefokuserad omvårdnad.

No description available.

Barn befinner sig i olika utvecklingsstadier och mognadsnivåer under uppväxten. Att vara barn och anhörig till en sjuk förälder kan skapa oro och osäkerhet, därför är det av vikt att sjuksköterskan stödjer och informerar barnet. Barn har enligt lag rätt att få stöd och information kring sin sjuka förälder. Samtidigt har sjuksköterskan en skyldighet att fånga upp anhörigas behov. Hälsofrämjande familjesamtal hjälper sjuksköterskan att fånga upp barn och individanpassa mötet ur ett barnperspektiv. Att involvera barnet i föräldrarnas vård kan minska risken att barnet utvecklar psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans möte med barn som anhöriga. Studien utgörs av en litteraturöversikt som bygger på åtta artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs mall och tre teman och tio subteman bildades; Att möta barn är en utmaning, En stödjande organisation och En stödjande kommunikation. Resultatet visar på kunskapsbrist gällande barns utvecklingsstadier samt avsaknad av rutiner och riktlinjer för att synliggöra och möta barn som anhöriga. Sjuksköterskor upplever att det är en utmaning att möta tonåringar. Barn har behov av att bli involverade i sin förälders vård för att känna välbefinnande, dock kan föräldrarna hindra sina barn i tron om att skydda dem. Stöd från kollegor är en viktig del av sjuksköterskans arbete, även i form av en kunnig kollega så kallad barnrepresentant som fungerar som en resurs i arbetet med barn som anhöriga. Diskussionen innefattar bristen på kunskap, barns delaktighet, rutiner och riktlinjer samt sjuksköterskans möjlighet till reflektion.

Bakgrund För barn som är närstående till en allvarligt sjuk förälder kommer livssituationen att förändras. Barn i olika åldrar reagerar och förstår den sjuke förälderns sjukdom på olika sätt. Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa barn då de kan påverka hur barn upplever sina besök på sjukhuset. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta barn i åldrarna 6- 18 år som är närstående till en allvarligt sjuk förälder. Metod Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer. Nio sjuksköterskor inkluderades i studien. För att analysera materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att barn fick besöka sjukhuset, kändes sig trygga, involverades och fick vara delaktiga i vården. I mötet med barn försökte sjuksköterskorna att vara ärliga och öppna samt åldersanpassa informationen. Bemötande av barn påverkades av föräldrarnas vilja. Utbildning var ett område sjuksköterskorna ansåg saknas men behövs för att bättre kunna bemöta barn som närstående. Slutsats Ålderanpassad information, skapa trygghet och involvera barn i vården var aspekter som prioriterades av sjuksköterskorna. Miljön var ett område som behövdes förbättras på avdelningarna för att underlätta bemötandet. Då det ej fanns riktlinjer gällande barns besökt på sjukhus ser författarna ett behov av att tydligare struktur i bemötande av dessa barn ska utformas.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats. Resultat: Utifrån syftet presenterades fyra respektive tre underteman; Hur barn hanterar sin situation – ta på sig en vuxenroll, distraktion, känna kontroll genom information och att ta vara på det positiva; Hur sjuksköterskan kan stödja barnet – information, att involvera barnen och emotionellt stöd och förståelse. Slutsats: Det bör vara angeläget att sjuksköterskor har kunskap om hur barn hanterar sin situation när de har en svårt sjuk förälder och vad brist på stöd till dessa barn kan ge för konsekvenser i framtiden. Denna kunskap hos sjuksköterskor kan bidra till större uppmärksammande och bättre stöd till barn som anhöriga. Sjuksköterskor kan stödja genom information och delaktighet och på så vis minimera eventuell risk för framtida ohälsa hos barnen. Klinisk betydelse: Nästan all sjukvårdspersonal kan komma att möta barn som anhöriga till svårt sjuka föräldrar. Resultatet från studien borde även kunna tillämpas inom andra områden, till exempel då ett syskon, mor- eller farförälder är svårt sjuk. / Background: In 2010 the Health care law introduced a new statute that resulted in new guidelines for several of Sweden’s county councils regarding the treatment of children as dependants. Every year, 3361 children lose a parent due to severe illness, and this may result in a poorer physical and mental health of the child. An increased awareness by health care professionals would allow detection and support to these vulnerable children. Purpose: To describe how children cope with their situation when a parent is seriously ill and how the nurse can support the child. Method: A literature review based on 13 studies with a qualitative approach. Results: Based on the purpose, all together seven subthemes were presented: How children cope with their situation - taking on an adult role, distraction, feel in control through information and highlighting the positive; How the nurse can support the child - information, involve the children and emotional support and understanding. Conclusion: It should be important that the nurse has knowledge of how children handle the situation when they have a seriously ill parent, and what the consequences might be from the lack of support. This knowledge among nurses can contribute to better detection and support for these children. Nurses can support through information and participation, and thus minimize risk of future health problems among children. Clinical implications: Almost all healthcare professionals might encounter children of severely ill parents. The result from the study could also be applied in other areas, such as when a sibling or grandparent is severely ill.

När en förälder drabbas av en allvarlig fysisk sjukdom kan barn eller ungdomar som närstående uppleva det otryggt och oroligt. Sjuksköterskans ansvar kring barn och ungdomar som närstående består exempelvis av att fatta beslut för en ökad möjlighet till att återfå en god hälsa, antingen förbättra, bibehålla eller stödja människor i den aktuella situationen. Konsekvensen av bristande stöd till barn och ungdomar kan leda till att psykisk ohälsa utvecklas. Syftet i detta examensarbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid möte med barn och ungdomar till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom. Metoden som används i examensarbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2022, s. 185). Resultatet visar att sjuksköterskor upplever mötet med barn och ungdomar som närstående till en allvarligt fysiskt sjuk förälder som utmanande. Utmaningarna grundas i känslor av otillräcklighet och att hantera den egna sårbarheten. Kunskapsbrist beskrivs vara bidragande orsak till deras upplevelser. Genom att arbeta utifrån olika strategier upplever sjuksköterskor att det bidrar till betydelsefulla möten med barn och ungdomar, detta kan leda till att barnet eller ungdomen känner sig sedd och bekräftad. För att kunna möjliggöra en god vård och en trygghet för de närstående behöver sjuksköterskan få mer kunskap genom utbildning inom ämnet. Genom att se och bekräfta barn och ungdomar kan det även hjälpa föräldrarna hur de ska kommunicera med sina barn. Blir inte barnet eller ungdomen inkluderad i vården bidrar det till att lidandet ökar.

Att som barn förlora en förälder i en för tidig död är något av det mest dramatiska som kan hända ett barn. Hur reaktionerna yttrar sig beror på flera faktorer såsom barnets inre sårbarhet, ålder och omgivningens påverkan. Om en förälder drabbas och dör av en allvarlig sjukdom löper barn som anhöriga större risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte är att belysa distriktsköterskans upplevelse av att möta barn som är anhörig till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta intervjuer inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att mötet med barn som anhöriga ofta är en stor utmaning för distriktssköterskan. Flera apsekter influerade mötet såsom osäkerhet hos distriktssköterskan, att föräldrarna eller barnen inverkar på mötet men också vilken kunskap och erfarenhet distriktsköterskan besitter. Vidare belyses vikten av att våga ta ansvar för att skapa kontakt med barnet och främja delaktighet.  Tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelser inom den kliniska verksamheten stämmer till viss del överens med studiens resultat. Resultatet visar att distriktssköterskorna sätter värde i och önskar utbildning, personalstöd och tydliga riktlinjer för att känna sig trygga i att kunna möta barn till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. Författarna vill lyfta att det är av stor vikt att distriktssköterskorna aktivt arbetar för att tidigt identifiera barn som är  anhörig när en förälder vårdas palliativt i hemmet. Detta för att distriktssköterskorna i hemsjukvården ska kunna arbeta för en hållbar utveckling gällande en framtid med minskad risk för psykisk ohälsa för dessa barn.

<p>The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions.</p> / <p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.</p>

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.

Bakgrund: Trots barns rätt till information, råd och stöd vid en förälders sjukdom går barn miste om hjälp. Lagen lyfter att barns behov särskilt ska beaktas och ”barnets bästa” ska gälla i alla åtgärder som rör barn. Trots det uppger vårdpersonalen att tidsbrist, bristande rutiner, erfarenhet och intresse för barn, påverkar bemötandet av barn. Barn till sjuka föräldrar löper en större risk att drabbas av oro, stressymptom och depression jämfört med jämnåriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns erfarenheter av en sjuk förälder. Metod: En litteraturstudie utfördes med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat är baserat på 15 originalartiklar, från databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Barns erfarenheter av en sjuk förälder, är en förälder som inte känns igen och barnet tar en föräldraroll till sin sjuka, frånvarande förälder, ibland med förändrat humör. När den friska familjen blivit sjuk, tar barn ett vuxenansvar för familjen och samtal hemma blir viktigt. Vården upplevs utelämna barn, med otillräcklig information och att ej bli sedd. En ständig oro finns för föräldern, med svåra känslor, men också nya perspektiv, förhållningssätt och samhörighet.  Slutsats: Barn erfarenheter av en sjuk förälder är av en förälder och familj som inte längre går att känna igen, där barn tar på sig ett stort ansvar. Kommunikation är viktig, likaså att bli sedd, förstådd och få möjlighet till återhämtning. Barns erfarenheter av en sjuk förälder, är viktig information till all vårdpersonal, för att bidra med rätt hjälp och underlätta för barn som har en sjuk förälder. / Background: Despite children's right to support in the event of a parent's illness, children are deprived of help. The law states that children's needs must be given special consideration in all measures concerning children. Despite this, the healthcare professionals state that a lack of routines and experience may affect the treatment of children. Children of sick parents are at a greater risk of stress symptoms compared to their peers. Aim: The aim of this literature review was to describe children's experiences of a sick parent. Methods: A qualitative literature review with a descriptive design, based on 15 original articles from the Cinahl and PubMed.  Main results: Children's experiences of a sick parent are of one who isn`t recognizable, where children become the parent of their parent. Children take on responsibility for the family and communication in the family becomes important. The healthcare is perceived as leaving children out, with insufficient information and the experience of not being seen. Children carry a constant concern for the parent, which manifests as difficult feelings, new perspectives and attitudes. Conclusion: Children's experiences of a sick parent are of a parent and family that can no longer be recognized, where children take on a great deal of responsibility. Communication is important, as is being seen, understood and given the opportunity to recover. Children's experiences of a sick parent are important information for all healthcare personnel, in order to contribute with the right help and make it easier for children who have a sick parent.