Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar: Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna? Metod Studien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten. Dessa tre variabler var totalt antal dagar som individen varit sjukfrånvarande, antal gånger totalt sjukfrånvarande samt antal gånger som individen varit sjukskriven längre än 14 dagar vilket motsvarar sjuklöneperioden. Alla frågor gällde förhållandena under det senaste året. Resultaten genomgick ett oberoende t-test med signifikansnivån p=0,05. Resultat Resultaten visade att en signifikant skillnad i sjukfrånvaro mellan grupperna förelåg hos kvinnorna i avseende på antal dagar och antal gånger sjukskrivning längre än 14 dagar. En tendens fanns i avseende på antal gånger. Ingen skillnad mellan grupperna förelåg bland männen. Slutsats En högre aktivitetsgrad, motsvarande regelbunden motion, visade sig eventuellt ha ett samband med lägre sjukfrånvaro hos kvinnor i avseende på antal dagar och gånger längre än sjuklöneperioden sjukfrånvarande. På grund av det stora bortfallet bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Fler studier behövs för att kunna visa ett samband med större säkerhet.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun. Modellen innehåller fyra ledarstilar, instruerande, säöjande, deltagande och delegerande som kopplas ihop med medarbetarnas mognadsnivå. Problemformuleringen lyder, Hur kan ett situationsanapssat ledarskap påverka arbetstillfredsställelsen inom äldreomsrogen? Syftet med studien är att skapa förståelese för om ledarskapet skapar högre elle rlägre arbetstillfredsställelse och på så vis om det påverkar de höga sjukskrivningstalen. En kvalitativ metod r vald där det har utförts fyra intervjuer. respondenterna består av två enhetschefer och två medarbetare. Utifrån de fyra ledarstilarna och mognadsnivån gjordes en intervjuguide. Studien visar att de båda ledarna och medarbeatrna har olika åsikter om ledarskapet och att de båda arbetsgrupperna ser helt olika ut. Ett situationsanpassat ledarskap kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och sjukfrånavron positivt beroende på hur det används.

Counselling is one of the most commonly utilized tools in the work place. The purpose of this paper is to explore how four employers utilize early counselling sessions related to absences due to illness. A qualitative research method has been used and four human resource managers have been interviewed. The research questions have been divided into three categories: the counselling structure, the counselling model and the counselling dilemmas. The interviews have been transcribed and processed through these three categories. The results show that most employers are positive regarding conducting initial counselling sessions related to work absences. The experience of the session can vary depending on one’s role in the counselling session. Counselling sessions related to short term work absences are impacted by labour legislation, changes in the workplace, the company culture, and the amount of power held by the person who conducts the counselling session. One of the conclusions of this study is that it is difficult to combine initial counselling sessions regarding work absences with career counselling / Samtalet har många numera samtalet som sitt främsta arbetsinstrument. Syftet med den här är att undersöka hur fyra arbetsgivare använder sig av tidiga samtal vid sjukfrånvaro En kvalitativ metod har använts och intervjuer har genomförts med fyra chefer med personalansvar i olika verksamheter. Forskningsfrågorna har delats in i tre områden, samtalets struktur, -modell och -dilemma. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats utifrån de tre områdena. Resultatet visar att de flesta arbetsgivarna är positiva till det tidiga samtalet. Samtalet kan upplevas olika beroende på vilken roll man har i samtalet. Samtal vid korttidsfrånvaro påverkas av samhällets regler, arbetslivets förändringar, företagets kultur och den makt samtalsledaren har. En slutsats som dragits i den här studien är att det är svårt att förena det tidiga samtalet med vägledning.

Bakgrund Hälsobokslut görs i alla kommunala organisationer och så även på Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun på södra Öland. I ett hälsobokslut redovisas bland annat den totala sjukfrånvaron och hur den fördelas mellan kvinnor och män. Genom att göra hälsobokslutsarbetet obligatoriskt skulle företag och organisationer bland annat bli medvetna om hur sjukfrånvaron var fördelad hos dem. Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun har i sitt hälsobokslutsarbete valt gå lite djupare genom att även bryta ner sjukfrånvaron per yrkesgrupp. När de gjorde detta visade det sig att förskollärarna varit mer sjukfrånvarande än barnskötarna år 2006. I och med att förskollärarna har högre utbildning och högre lön än barnskötarna tyckte de att detta var förvånande då bland annat utbildnings- och lönenivå anses påverka personers sjukfrånvaro. Detta innebär att barnskötarna, som har lägre utbildningsnivå och lägre lön, i sådana fall skulle ha varit mer sjukfrånvarande än förskollärarna och det var inte fallet i Mörbylånga kommun. Sjukfrånvarande personal medför att företag och organisationer får stora kostnader och det är en av anledningarna till att Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun ville undersöka om det finns faktorer som förklarar förskollärarnas högre sjukfrånvaro år 2006. En annan anledning var att kunna se vilka åtgärder som skulle kunna sättas in för att minska sjukfrånvaron. Syfte Syftet med uppsatsen är undersöka om det finns faktorer som kan förklara anledningen till varför förskollärarna var mer sjukfrånvarande än barnskötarna i Mörbylånga kommun år 2006. Metod I denna uppsats har vi använt oss av den induktiva forskningsstrategin. Vi har vidare använt en kvantitativ empiriinsamlingsmetod i och med att vi gjorde en enkät som e-postades till totalt 98 förskollärare och barnskötare i Mörbylånga kommun. Analysmetoden i uppsatsen är kvalitativ då vi valt att sammanställa enkätsvaren i diagram och tabeller. Referensram Referensramen är byggd på litteratur som bland annat behandlar vilka faktorer som påverkar hälsan. Avgränsningen i ämnesområdena som vi ansåg vara nödvändig är framför allt gjord utifrån de sjukfrånvaroorsaker Paula Liukkonen nämner i sin bok ”Hälsobokslut – förslag till mätning, analys och diskussionsfrågor”. Referensramen tar förutom faktorerna som påverkar hälsan även upp ämnen så som sjukersättning, hälsobokslut och en beskrivning av förskolans verksamhet. Empiri och analys I empirikapitlet redovisas, i tabeller och diagram, ett flertal av de enkätsvar vi fick från respondenterna och i analyskapitlet analyseras och diskuteras dessa enkätsvar. Faktorer som till exempel ålder, familjeförhållanden, sjukfrånvaro, motivation samt krav-kontroll-stöd analyseras för att se om någon eller några av dessa faktorer kan ha varit så framträdande att de är en uppenbar faktor som kan förklara varför förskollärarna var mer sjukfrånvarande än barnskötarna år 2006. Slutsats Utifrån de enkätsvar vi fick har vi inte kunnat peka på någon specifik faktor som skulle kunna förklara skillnaderna i förskollärarnas och barnskötarnas sjukfrånvaro år 2006. Däremot har de svar som barnskötarna lämnat visat att de har en mer positiv syn både när det gäller privat- och arbetslivet än vad förskollärarna har. Utifrån vår undersökning kan vi dock inte dra några generella slutsatser om just detta skulle kunna vara anledningen till sjukfrånvaroskillnaderna.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna. Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder – kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig. En orsak är enligt vissa forskare att de ansvariga har accepterat myten om att personalaktiviteter inte kan värderas i kvantitativa termer. Det är här, i bakvattnet av den personalekonomiska forskningen, som syftet med uppsatsen ligger. Syftet har varit att påvisa Omsorgsförvaltningens kostnader för ohälsa, kopplad till en undersköterska inom en enhet vid Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Min intention med uppsatsen har varit att synliggöra hur en ekonomisk argumentation kan föras kring ohälsa bland en undersköterska inom enheten. I ett vidare perspektiv är min vision att öka kunskapen och medvetenheten om hur personella resurser kan hanteras mer effektivt inom kommunens organisation. Uppsatsen har grundat sig på en kvalitativ inriktning med en abduktiv forskningsansats. Undersökningarna har genomförts genom personliga intervjuer och genom en enkätundersökning med berörd personal inom Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Kostnader som diskuterats i uppsatsen kan främst ses kopplade till tre huvudområden. För det första, den ohälsa som leder till att personal är sjuknärvarande på arbetsplatsen. För det andra, den ohälsa som leder till att personalen är sjukfrånvarande och för det tredje, den ohälsa som leder till att någon form av rehabiliteringsåtgärd måste initieras. Uppsatsen mynnar ut i en figur som sammanställer de kostnader som analyserats och beräknats i uppsatsen.

Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan på sjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik från Svenskt Näringsliv ”Tidsanvändningsstatistik” vilket är genomsnittstal baserat på ungefär 210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lång sjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som indikator för konjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram att arbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheten i samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron. Vi ser å andra sidan tecken på att arbetsgivarinträdet 1992 kan ha förlängt frånvarotiden hos de långtidssjukskrivna. Medfinansieringsansvaret tycks ha minskat sjukskrivningarna på både kort- och långtidsfrånvaron.

Sjukfrånvaro är en omdiskuterad samhällsfråga i Sverige. Sjukfrånvaro är kostsamt för samhället och påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden samt på sikt ekonomisk tillväxt. Det finns en variation av sjukfrånvaro i kommunerna och en skillnad mellan sektorer, kön och åldersgrupper. Särskilt problematiskt är en ökad sjukfrånvaro bland unga personer som är en grupp som förväntas upprätthålla en stabil arbetsmarknad. För att bemöta problemet med sjukfrånvaro krävs såväl övergripande åtgärder som specifika insatser i kommuner som fokuserar på orsaker till arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av det aktuella problemet med sjukfrånvaro är syftet med denna studie att undersöka om hälsofrämjande insatser påverkar kommunanställdas sjukfrånvaro i en kommun. För att undersöka faktorer om kommunanställdas sjukfrånvaro under tidsperioden 2010-2017 används data från Sveriges Kommuner och Landsting. Med Södertälje kommun som referenspunkt analyseras fem kommuner utifrån faktorerna total sjukfrånvaro, sjukfrånvaro bland kvinnor och unga personer under 30 år. Studien genomförs med hjälp av en regressionsanalys som utgår ifrån modellen difference-in-difference. Uppsatsens resultat är för tvetydiga för att bedöma vilka effekter hälsofrämjande insatser har för att minska anställdas sjukfrånvaro. Det övergripande resultatet är att Södertälje kommun lyckats minska sin sjukfrånvaro mer än den gemensamma trenden för jämförda kommuner. I de andra kommunerna i Stockholms län har sjukfrånvaron ökat för unga personer under 30 år mellan åren 2015 och 2017, men i Södertälje kommun har sjukfrånvaron minskat. När det gäller påverkan av sjukfrånvaro bland kommunanställda kvinnor indikerar resultatet att minskningen i sjukfrånvaro är minimal. Ett signifikant resultat är att sjukfrånvaron bland kommunanställda unga personer under 30 år har minskat påtagligt.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro? Metod: För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län. Företagen har 50-249 anställda vilket motsvarar medelstora företag i Stockholm. Urvalet har gjorts efter näringsgrenar och efter det som ett slumpmässigt urval i form av lottning. De sammanställningar som gjorts är den totala sjukfrånvarons förändring samt förändringen av sjukfrånvaron inom respektive undergrupp. Detta har gjorts både branschvis samt totalt. En sammanställning har även gjorts av den totala långtidssjukfrånvarons förändring för alla företag, både branschvis samt totalt. Resultat: Sjukfrånvaron redovisas av alla företag och i stort i enlighet med lagen. Beträffande långtidssjukfrånvaron har 7 av 25 företag förmodligen redovisat den totala långtidssjukfrånvaron som procentenheter av den totala sjukfrånvaron i stället för som procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron visar en tendens till att sjunkit eller stått stilla i alla de redovisade kategorierna. Inget av företagen har kommenterat sjukfrånvaron i årsredovisningen utöver de kommentarer som beskriver siffrorna. 9 av de 25 företagen har valt att inte redovisa någonting för vissa grupper. Två av dessa företag har valt att kommentera detta. Slutsats: Hälsobokslutet har än så länge inte gett några större effekter på sjukfrånvaron. Den visar dock ingen tendens till att ha ökat vilket får ses som positivt. Då inget av företagen har kommenterat någonting utöver vad lagen säger antas att hälsobokslutet mottagits endast som ett extra tillägg i årsredovisningen. Då det finns en del osäkerhet kring hur rapporteringen ska gå till borde lagen förtydligas för att uppnå syftet med hälsobokslutet. Sammanfattningsvis kan sägas att hälsobokslutet är en bra tanke som än så länge endast får företagen att bli medvetna om sin sjukfrånvarosituation. För externa intressenter säger inte siffrorna mycket än. / Aim: The aim of this graduate essay is to study if the health statement has brought any consequences to the sickness absence. Questions: How do the companies report the sickness absence? Do the companies comment on their chosen reporting and if so, how? How has the sickness absence changed since the introduction of obligatory reporting of sickness absence? Method: To study this, annual reports from 25 private companies have been analysed. The annual reports from 2003 have been compared with the corresponding annual reports of 2004. The companies come from five of the largest line of businesses in the Stockholm region. The companies have 50-249 employees which correspond to medium sized companies in Stockholm. The selection has been done from branches of industry and after that as a random pick in terms of drawing lots. The compilation that has been made is the total change of the sickness absence and the change of sickness absence in respective subgroup. This has been made both in branches of industry and totally. There has also been a compilation of the change of the total long-term sickness absence for all the companies, both in branches of industry and totally. Results: The sickness absence is reported by all the companies and on average in accordance with the law. Concerning the long-term sickness absence, 7 of the 25 companies probably have reported the total long-term sickness absence as per cent units of the total sickness absence instead of per cent of the total sickness absence. The sickness absence shows a tendency to have decreased or been unchanged in all the reported categories. None of the companies have commented the sickness absence in the annual report besides the comments that describes the numbers. 9 of the 25 companies have chosen not to report anything concerning some of the categories. Two of these companies have chosen to comment this. Conclusions: The health statement does not seem to have given any larger effects on the sickness absence. Nevertheless it shows no tendency to have increased which will have to been seen as positive. Since none of the companies has commented anything besides what the law says, one can assume that the health statement only has been received as an extra addition in the annual report. Since there is some uncertainty how the reporting should be done, the law should be clarified so that the aim with the health statement is achieved. To sum up, the health statement is a good thought that yet only get the companies aware of their sickness absence situation. For external interests the numbers still do not say much.

Bakgrunden till denna studie är ökningen av sjukskrivningar i Sverige på grund av psykisk ohälsa. Problemet härleds till arbetsmiljörelaterade orsaker där arbetsrelaterad stress är orsaken till över hälften av all sjukskrivning i Europeiska Unionen. Stress är inte bara en hälsorisk för individen utan medför även en ekonomisk börda för samhället. Inom sektor vård och omsorg har stress och ökad arbetsbelastning uppmärksammats som den största faktorn för sjukskrivning. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av faktorerna krav, kontroll och stöd i relation till psykosocial arbetsmiljö och stress hos anställda undersköterskor inom äldreomsorgen. För att precisera syftet ämnade studien att besvara frågeställningen i vilken arbetssituation undersköterskorna befinner sig i utefter Karasek och Theorells (1990) modell. Den metod som använts för studien är en kvantitativ metod där data samlats in från en mellanstor kommun i Västra Götaland. Det empiriska resultatet visar att undersköterskorna upplever höga krav, litet kontrollutrymme samt högt socialt stöd. Undersköterskorna befinner sig i arbetssituationen spänt arbete, vilket är psykisk påfrestande för individen då hen inte har handlingsutrymme nog till att möta de höga kraven som ställs. Upplevelsen av det sociala stödet skiljer sig från tidigare studier, vilket har bidragit till slutsatsen att det sociala stödet inte kan analyseras fristående för att förstå den fulla kontexten av en arbetssituation. Tidigare forskning påvisar att det sociala stödet kan fungera som en slags försäkring mot arbetsrelaterad stress, föreliggande studie visar att arbetsrelaterad stress kan uppstå oavsett hög upplevelse av socialt stöd. Således visar studien att en kombination av krav, kontroll och stöd är väsentlig för att förstå en organisations psykosociala arbetsmiljö. / The background to this study is the increasing sick leave in Sweden due to mental illness. The problem derives from issues related to work environment and the fact that work-related stress causes more than 50 per cent of all sick leave in the European Union. Stress is not only an individual health problem but also an economic burden to society. Increased workload and stress haves been observed to be main reasons behind sick leave in the health- and social sector. This study examines nurses’ experiences in old age care. The focus is on demand, control and support in relation to psychosocial work environment and stress. The analysis draws on the model made by Karasek and Theorell (1990). The examination was performed on a municipality in Västra Götaland. A quantitative method based on questionnaires has been used to collect data. The empirical result shows that nurses experience high demands, low control and high social support. The nurses experience high strain which is mentally exhausting for the individual who cannot encounter the high demands because of the low acting space. The finding of high social support however separates from several previous studies and has led to the conclusion that social support cannot be analyzed detached from the other factors if the aim is to understand the full context of a work situation. Previous research has proved that social support works as an insurance against work-related stress; this study presents that work-related stress can arise regardless of nurses’ experience of high social support. Therefore the study demonstrates that a combination of demand, control and support is essential to the understanding of an organization’s psychosocial work environment.

The purpose with this essay is to highlight the attending elements in a working environment that is marked by high absenteeism. Our aim is to gain a deeper understanding of the main factors that may have an affect on the attendance in a working environment that is characterized by high levels of sick leave. Therefore, we conducted a qualitative study through interviews on a communal home care center. In order to answer the study questions, we turned to the sociological theories of KASAM, thedemand control model and the process model for help during our investigation. Our results mainly suggest that the feeling of having social support is a contributing factor and also having a high sense of KASAM when it comes to maintain a high level of attendance in a working environment. These factors has been proven to be of great importance in order to handle situations that can easily lead to stress. We also concluded that by being able to maintain a boundary between your work and private life, you have a good chance of recovering properly between shifts. / Syftet med denna uppsats är att lyfta fram frisknärvaronsbeståndsdelar i en arbetsmiljö som präglas av hög sjukfrånvaro. Vi vill få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan tänkas påverka frisknärvaron i en arbetsmiljö som präglas av hög sjukfrånvaro och därför genomförde vi en kvalitativ undersökning med hjälp avsemistruktureradeintervjuer videnkommunal hemtjänst. Föratt besvara studiens frågeställningar har vi tagit hjälp av de sociologiska teorierna KASAM, Krav–kontrollmodellen samt processmodellen. Vårt resultat pekar på attkänslan av att ha ett socialt stödoch en hög känsla av sammanhang är tvåbidragande faktorertill att kunna haen hög frisknärvaro i en arbetsmiljö som präglas av en hög sjukfrånvaro. Det har även visat sig vara viktigt attkunna tänja på gränserna i form av att inte stirra sig blind på klockan. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för attkunna hantera situationer som lätt kan leda till stress. Vi har även kommit fram till att genom att kunna upprätthålla en gräns mellan arbetet och privatlivet tenderar man att lättare kunna återhämta sig mellan arbetspassen.